Aktuellt 2014

Så kan EU bana väg för entreprenörer

2014-02-05


Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, skriver i EU och de globala obalanserna om ett nytt sätt att mäta entreprenörskap som kan bana väg för superentreprenörer. Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, är en av redaktörerna för boken som presenterades på onsdagen på ett seminarium arrangerat av Nätverket för Europaforskning. Henrekson och Sanandaji menar att det är entreprenörer med tillväxtvisioner och inte egenföretagare som samhället bör satsa på för att innovationer ska komma samhället och oss alla till godo.

I bilden från bokpresentationen ses från vänster Cecilia Garme, moderator och Magnus Henrekson. I panelen ingick även Arne Bigsten, Göteborgs universitet, Sanja Bogojavic, Lunds universitet, och Anna Jonsson Cornell, Uppsala universitet.

 

Vår uppfattning är att politiken alltför ofta fokuserat på att främja små- och nyföretagande istället för att främja entreprenörskap”, skriver Henrekson och Sanandaji.

Författarna visar att Europa underpresterar när det gäller entreprenörskap, vilket sänker tillväxten i hela världsekonomin, eftersom tillväxten på lång sikt huvudsakligen drivs av innovation. ”USA har hälften så många egenföretagare, men drygt fyra gånger fler superentreprenörer per capita som Europa och Asien.”

Hur kan vi då förklara dessa slående skillnader? Är förklaringen en mindre entreprenöriell kultur i Europa eller ska förklaringen sökas i institutionella skillnader?

Henrekson och Sanandaji pekar på att beskattning av företagande är en av de potentiellt viktigaste faktorerna för att förklara skillnader mellan länder i näringslivsklimat och entreprenörskap: ”… höga skatter leder till mer småskaligt egenföretagande och minskar det innovativa entreprenörskapet med höga tillväxtambitioner”. De förklarar att det är naturligt att entreprenörskap reducerar småföretagsandelen i sysselsättningsstatistiken eftersom varje framgångsrik entreprenörsaktivitet resulterar i ett ökat antal stora företag.

”Tolkar man sambandet i termer av orsak och verkan så kan Europas underskott av entreprenörskap jämfört med USA till stor del förklaras av … [att] … Europeiska länder tenderar att ha högre skattenivåer, en större regleringsbörda för nystartade företag och även på andra sätt ett mindre förmånligt näringslivsklimat.” Europa har helt enkelt ett mindre förmånligt ”ekosystem” för entreprenörskap och företagande.

Författarna ger sin syn på EU-reformer som de bedömer skulle främja entreprenörskap:

  • Det behövs skattesystem som tillåter att de som lyckas, kompenseras för den risk de initialt tagit. Viktigast är bolagsskatten och reavinstskatten, skriver författarna, eftersom superentreprenörskap handlar om att bygga upp nya kapitalvärden. ”Det är troligen ingen slump att USA har en av världens lägsta skatter på långsiktiga reavinster. Låga reavinstskatter uppmuntrar även till riskkapitalinvesteringar, som är en viktig komponent i det moderna entreprenörskapet.” Skattesänkningar kan med fördel riktas till entreprenöriella företag.
  • ”Europas fortsatta svaghet när det gäller elituniversitet är enligt vår bedömning det största hindret för ökat superentreprenörskap näst efter skattepolitiken.” I USA har en tredjedel av superentreprenörerna examen från elituniversitet som Harvard, Stanford och University of Chicago, jämfört med färre än en procent av arbetskraften.
  • ”För att invandringspolitiken ska främja entreprenörskap bör Europa locka till sig kvalificerade invandrare med efterfrågade spjutspetskunskaper. Idag hamnar hälften av världens högst utbildade invandrare i USA, medan Europa endast attraherar en knapp femtedel av världens högutbildade invandrare.”
  • Det är troligt att USA:s stora hemmamarknad gör det lättare att få fram superentreprenörer. En fortsatt fördjupning av EU:s inre marknad är därför god entreprenörspolitik.
  • Sluta fatta politiska beslut som syftar till att enbart främja mindre företag. Lagar som uppmuntrar företag att förbli små är i praktiken en skatt på tillväxt.

Läs texten i sin helhet

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se