Aktuellt 2014

Rapport: Mest nackdelar med patentboxar

2014-02-06


Rapporten Patentboxar som indirekt FOU-stöd är författad av Roger Svensson, IFN, och presenterades av Entreprenörskapsforum på ett seminarium den 6 februari. Författaren visar att patent- eller innovationsboxar knappast är en form av skatteincitament som Sverige bör satsa på. Det visar sig bland annat att patentboxarna inte behöver skapa mer FoU-investeringar i värdländerna samtidigt som denna form av incitament möjliggör ökad internationell skatteplanering.

En heterogen skara av patent- och innovationsboxar finns i dag i bland annat Holland, Belgien, Luxemburg, Storbritannien, Irland, Frankrike och Spanien. Tanken bakom dessa är att företagen ska få incitament att kommersialisera sina FoU-resultat och patent samt satsa mer på FoU. Regeringar världen över har under decennier erbjudit olika direkta och indirekta FoU-stöd till företag för att öka FoU-investeringarna. På senare år har flera EU-länder infört olika former av patent- eller innovationsboxar – en form av indirekt FoU-stöd (skatteincitament) som innebär att vinster från patent eller immateriella rättigheter beskattas med en lägre skattesats än den vanliga bolagsskatten.

En fördel med patentboxar (innovationsboxar) är, skriver Roger Svensson, att de ger incitament att kommersialisera patent (immateriella rättigheter). Ett annat syfte bakom patentboxarna är att man vill locka företag att placera ägandet av patent i värdlandet, så att vinsterna från patenten kan generera skatteintäkter i värdlandet.

Det skulle kosta minst 4,4 miljarder kronor årligen om motsvarande patentbox infördes i Sverige som finns i Storbritannien. Kostnaden motsvarar en sänkning av bolagsskatten med 14 procentenheter (från 26,3 till 12,3 procent år 2009). Roger Svensson skriver: ”Men nu är det inte FoU, utan patenterade vinster som ska beskattas lägre. Och det svenska näringslivet är specialiserat i mer patentintensiva sektorer jämfört med Storbritannien. Svenska uppfinnare beviljades 1 161 EPO-patent jämfört med 2 160 för brittiska år 2009, d v s Sverige ligger på 54 procent av Storbritannien nivå (OECD 2013).17 Ur den aspekten skulle patentboxen bli dyrare i Sverige: 6,3 mdr kr.”

Nackdelarna med patentboxarna är enligt rapporten många:

• Patentboxen kan inte styra var FoU-verksamheten lokaliseras. Detta skulle nämligen bryta mot EU-rätten.

• Patentboxar stöder bara patentprojekt som lyckas. Inget stöd för företag i uppstarts- eller utvecklingsskedet, som är i störst behov av FoU-stöd.

• Patentboxarna riskerar att öppna upp för omfattande internationell skatteplanering. Detta beror på att skattesatsen differentieras för en av de mest lättrörliga skattebaserna.

• Det finns inga empiriska bevis för att patentboxar stimulerar mer FoU. Andra skatteincitament på kostnadssidan är kopplade direkt till FoU-investeringar. Patentboxar kopplas bara indirekt till FoU.

• Patentboxar skapar ett krångligt regelverk. Det är svårt att fastställa intäkter och kostnader från patent. Företagen har incitament att redovisa så höga intäkter och så låga kostnader som möjligt från patenterade produkter för att dra maximal nytta av patentboxens lägre skattesats.

• Man kan förvänta sig att företag kommer att ansöka om fler patent för triviala uppfinningar för att kunna få den lägre skattesatsen. Det är även risk att företag inkluderar kvalificerade patent i produkter bara för att kunna dra nytta av patentboxen.
 

Läs rapporten på Entreprenörskapsforums webbplats

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se