Aktuellt 2014

Vem ska styra de svenska företagen?

2014-05-08


I rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?" som presenterades på torsdagen pekar docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för IFN, och ekonomie doktor Daniel Wiberg på tre möjliga förändringar av bolagsstyrningen i börsnoterade bolag: 1. Enskilt kontrollägande bör värnas genom att delägare som tar sig an bolagsstyrningen får möjlighet till ersättning för de investeringar som styrningen av bolaget medför; 2. Är ägandet mer spritt och en tydlig kontrollägare saknas bör bolagets ledning få mer långtgående kontrollrättigheter; 3. De institutionella investerarnas roll som ägare bör förtydligas.

I bilden ses Ulf Jakobsson presentera rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?" på ett seminarium i Stockholm.

 

Den svenska ägarmodellen har traditionellt inneburit tydlig ägarkontroll genom användande av A- och B-aktier. En allt högre grad av internationalisering har dock gjort att utländska och institutionella ägare, exempelvis pensionsfonder, har kommit att bli alltmer betydande ägare i börsbolagen. Regelverket kring bolagsstyrningen i börsbolag har också påverkats i riktning mot mer inflytande från, för bolaget, externa aktörer och minoritetsägar. den senare utvecklingen är i hög grad influerad av bolagsstyrningen i USA och Storbritannien, förklarar Jakobsson och Wiberg i rapporten som är den sista i ett projekt inom Svenskt Näringsliv kallat Företagsamt ägande.

– Trendmässigt har det institutionella ägandet ökat både i Sverige och internationellt, förklarade Ulf Jakobsson när han presenterade rapporten på ett seminarium i Stockholm.

Enligt rapportförfattarna är det tydligt att det svenska regelverket för bolagsstyrning behöver reformeras. De förslår reformer på tre områden:

  1. Vårda den svenska modellen för bolagstyrning. För att bevara tydliga kontrollägare i svenska börsbolag bör budplikten modifieras, även möjligheten för kontrollerande ägare att erhålla en premie i samband med uppköp bör undersökas.
  2. Skapa möjligheter för ledningsstyre i svenska börsbolag. Kapitalbasen för det svenska kontrollägandet är för tunn. Bolagsledningarna bör ges legala rättigheter som möjliggör styrning av börsbolagen på samma sätt som ledningarna kan göra i länder som exempelvis USA, Storbritannien och Nederländerna.
  3. Förtydliga de institutionella investerarnas ägarroll. De institutionella investerarnas roll som ägare bör förtydligas både mot bolagen och mot institutionernas egna ägare och andelsägare. Då institutionella ägare ofta saknar incitament till aktivt kontrollägande i portföljbolagen bör deras ägarroll som passiva ägare för tydligas. Även regelverket kring valberedningarna bör präglas av detta synsätt.

 

Läs rapporten av docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för Institutet för Näringslivsforskning (då Industriens Utredningsinstitut) och ekonomie doktor Daniel Wiberg som har varit verksam vid IFN för att skriva rapporten.

SVT Forum sänder seminariet den 20 maj kl 9-12 och den 28 maj kl 12-15 med rubriken "Svenska företag i framtiden".

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se