Aktuellt 2014

"Vi kan inte slå oss till ro"

2014-07-01


Den svenska självbilden som en framtida kunskapsdriven ekonomi är fullt möjlig att förverkliga. Men den förutsätter en rad förändringar, skriver Magnus Henrekson, IFN, i boken Position Sverige – Om innovation, hållbarhet och arbetsmarknad, som presenterades i Almedalen på tisdagen. Han förklarar att Sverige rankas högt vad gäller innovation och patent. Men vi är dåliga på nästa steg: Att via entreprenörskap och företagsbyggande omsätta patent och innovationer i växande företag. Här krävs en rad reformer.

I bilden ses Magnus Henrekson i ett samtal med Mats Ögren Wanger (red.) under seminariet i Almedalen.

 

"Att Sverige förbättrat sin relativa konkurrenskraft, tillväxt och jobbskapandeförmåga sedan krisen i början av 1990-talet beror på att omvandlingen av kunskap till nyttigheter via företagande har blivit mycket effektivare. Detta beror i sin tur på förbättrade institutionella betingelser. Vi kan dock inte slå oss till ro. Om Sverige ska förbli konkurrenskraftigt och kunna öka sitt välstånd ytterligare, då krävs fortsatta förbättringar", skriver Magnus Henrekson i Position Sverige (Ekerlids Förlag) och tillägger att det fortfarande finns betydande brister vad gäller att ta fram ny kunskap. Han anser att kompetensnivån inom såväl grundutbildning som högre utbildning bör höjas kraftigt. Han föreslår en rad åtgärder:

  • höjt kvalitetsmål för elevers rankning och prestation inom PISA-systemet
  • lärlingsutbildningar för att motverka utslagning av de elever som inte är motiverade för högre teoretiska studier
  • bättre samverkan skola–näringsliv
  • en rejäl förbättring av lärarnas utbildning, status och löneläge

Fri etableringsrätt och fritt skolval har skapat ett oöverstigligt ledningsproblem, skriver Henrekson. Ett system som "aldrig fungera väl om inte betygsättningen externaliseras och relativa betyg införs. Det räcker att den
genomsnittliga betygsnivån i varje klass eller skola bestäms genom nationella prov som rättas externt."

Magnus Henrekson skriver även om den uppsjö av stödformer som finns för företagande: "Varje sådant system avleder entreprenörstalang från mer livskraftiga verksamheter". Men han är positiv till de åtgärder som vidtagits för att göra det mer lönsamt att arbeta istället för att leva på bidrag. Han menar dock att det behövs ytterligare förändringar för att bättre främja innovativa och snabbväxande företag. Tre områden är särskilt viktiga: arbetsmarknadens regleringar, lönebildningen och socialförsäkringarna.

Magnus Henrekson skriver att "högre rörlighet på arbetsmarknaden ger ökad produktivitet och lönebetalningsförmåga, eftersom matchningen blir mer effektiv" och pekar på att:

  • ökad innovativitet förutsätter ytterligare steg mot en mer decentraliserad och individualiserad lönebildning
  • att det finns skäl att tro att ett danskt system av flexicurity-typ som kombinerar ett svagare anställningsskydd med en generösareoffentlig inkomstförsäkring gör det lättare för företag att växa snabbt

Om skatterna skriver Henrekson: "Eftersom en stor del av innovationsarbetet ersätts via vanlig lön blir skatten på arbete viktig. Redan vid förhållandevis måttliga löner är skatten inklusive sociala avgifter 63 procent på arbetsersättningen och stiger sedan till 67 procent vid den övre brytpunkten (då värnskatt börjar betalas).
En viktig åtgärd vore därför att slopa värnskatten och ta bort de sociala avgifterna över 7,5 inkomstbasbelopp (en extra skatt som inte motsvaras av några förmåner). Detta skulle sänka den högsta marginalskatten från 67 procent till 51 procent."

Personaloptioner är ett instrument som framgångsrikt använts i USA och som Magnus Henrekson föreslår införs även i Sverige.

Läs kapitlet i sin helhet
 

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se