Aktuellt 2015

Forskning om könsroller

2015-05-26

Flera IFN-forskare studerar könsroller  – ur olika perspektiv. Martin Ljunge skrev nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet att "män och kvinnor har liknande attityder kring könsroller.” Ljunge visar i sin forskning att attitydskillnaderna är större baserade på utbildning, ålder och födelseland. Johanna Rickne och Olle Folke studerar i sin forskning kvinnors och utrikesföddas representation i kommunpolitiken. Den nyligen presenterade studien är skriven för 2014 års demokratiutredning. Forskningen visar att ”det finns en stark vertikal ojämlikhet både för kvinnor och utrikesfödda”.

Ekonomisk Debatt publicerar i senaste numret en längre artikel författad av Martin Ljunge om bland annat attityder kring könsroller. I artikeln i SvD konstaterar han att svenskar har väldigt jämställda attityder. Sex av sju personer tar avstånd eller tar starkt avstånd från påståendet att män bör ha företräde till jobb. Något fler kvinnor än män finns i dessa kategorier (87 procent kvinnor jämfört med 84 procent män). På frågan om kvinnor bör ta hand om familjen så tar knappt sex av tio avstånd eller starkt avstånd från påståendet. Återigen är det något fler kvinnor än män som tar avstånd (60 procent jämfört med 57 procent). ”Slående är de små könsskillnaderna. Män och kvinnor har väldigt lika attityder kring könsroller. Det finns ingen bred motsättning” skriver Ljunge.

Viktigare än kön tycks utbildning vara. ”Individer med hög utbildning har mer jäm­ställda attityder” förklarar Ljunge och fortsätter: ”Skillnaden mellan de med hög­skole­examen och de som har endast förgymnasial utbildning är mer än dubbelt så stor som skillnaden mellan män och kvinnor. Män med en högskole­examen har mer jämställda attityder än kvinnor med en gymnasieexamen. Yngre har mer jäm­ställda attityder. 40-åriga kvinnor har ungefär lika jämställda attityder som 20-åriga män. Utrikes födda har mer traditionella attityder i genomsnitt. En utrikes född individ med högskoleexamen har ungefär lika jämställda attityder som en infödd med förgymnasial utbildning.”

Martin Ljunge skriver i SvD att vi inte bör diskutera jämställda attityder som en fråga där kvinnor och män ställs mot var­andra: ”Det finns ingen bred konflikt mellan män och kvinnor kring könsroller. Mycket större är skillnader som beror på utbildning, ålder och födelse­land.” Han föreslår att politikerna ökar jämställdheten genom att ”inrikta sig på lågutbildade, äldre och utrikes födda jämfört med att fokusera på män”.

IJohanna Rickne och Olle Folke skriver i rapporten Vertikal ojämlikhet i kommunpolitiken att även om båda kvinnor och utrikesfödda är relativt välrepresenterade på de lägsta nivåerna i kommunerna, så minskar deras andelar högre upp i hierarkin.  Sannolikheten är knappt hälften så stor att kvinnor och utrikesfödda är ordförande för kommunstyrelsen som för en inrikes född man.

Rickne och Folkes forskning visar att det finns skillnader i mäns och kvinnors möjligheter att nå toppen och att även följderna av att nå toppen kan vara olika. ”Vi kan att kvinnor med barn under 18 år som är ordförande för kommunstyrelsen har en mer än dubbelt så hög risk för skilsmässa som män med barn under 18 år på samma position” skriver forskarna. De menar att en viktig förklaring är att kvinnors familjesituationer gör det svårare för dem, än för män, att kombinera den politiska karriären med familjeliv och äktenskap.

”Könskvotering har visat sig vara en effektiv åtgärd för att öka andelen valda kvinnor” skriver Johanna Rickne och Olle Folke. De förklarar att ”kvotering ger en ökad sannolikhet för att partigrupper leds av kvinnor.  Den visar också att kvotering kan ge ett inflöde av kvinnor med högre kvalifikationer, utan att för den delen tränga undan andra politiska minoriteter så som utrikesfödda”.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se