Aktuellt 2015

Internationell konferens om informella institutioner

2015-06-12


11-12 juni arrangerade IFN en internationell tvådagars workshop i Vaxholm med forskare från Sverige, Österrike, Danmark, USA, Tjeckien, Italien, Frankrike och Storbritannien. Ämnet för seminariet var "Kultur, institutioner och utveckling". Forskarna diskuterade, ur olika perspektiv och med olika frågeställningar, hur informella institutioner och kultur är viktig för den ekonomiska utvecklingen.

Intresset för kulturella faktorers roll i den ekonomiska utvecklingen har under senare år ökat inom nationalekonomi. Med kultur avses i det här sammanhanget främst informella institutioner (som normer och moral), sociala attityder och de sammanhang och organisationer (exempelvis nätverk) där människor påverkas av varandra. Några av fältets främsta forskare, aktiva i åtta olika länder, samlades i Vaxholm för att dela med sig av och diskutera sin senaste forskning. Under konferensen presenterades sexton studier som med olika metoder och fokus berörde kulturella faktorers uppkomst och hur de påverkar ekonomiska förhållanden i dag. Nedan ges några exempel på de studier som lades fram.

Yves Zenou.jpg

Diskussionerna var många under seminariet i Vaxholm. Från vänster ses Enrico Spolaore, Yves Zenou, Thierry Verdier och Luigi Guiso.

 

Sociala nätverk

Nätverkande är centralt när framstående forskare i ett växande forskningsfält samlas. Nätverk var också temat för några av konferensens presentationer. Yves Zenou (IFN/Stockholms universitet) presenterade en experimentell studie av sociala nätverks effekt på politiska åsikter. Studien är författad tillsammans med bland andra Yann Algan (Sciences Po) som också deltog i konferensen. Genom att använda den randomiserade indelningen av förstaårselever i mindre studiegrupper hittar de en betydande tilltagande överensstämmelse mellan vänners politiska åsikter, särskilt framträdande bland nära vänner eller där initiala åsikter gick isär.  

 

Alessandra Fogli.jpg

Alessandra Fogli diskuterar med Martin Ljunge och Paola Sapienza.

 

Alessandra Fogli (Federal Reserve Bank of Minneapolis) kopplade nätverksstrukturer till teknologi och ekonomisk tillväxt i studien ”Germs, Social Networks and Growth”. I studien särskiljs individualistiska och kollektivistiska nätverk. I det förra fallet är relationerna människor emellan mer spridda (och därmed mer effektiva för spridning av olika företeelser), medan relationerna i det senare fallet är mer rumsligt begränsade och i stor utsträckning överlappar varandra. Strukturen i sociala nätverk avgör hur snabbt innovationer sprids – men också hur snabbt bakteriella infektioner sprids. Det innebär att individualistiska nätverk, som främjar tillväxt och annars borde dominera, riskerar att utrotas vid höga initiala bakterienivåer; men i annat fall utvecklas de på ett överlägset sätt teknologiskt och ekonomiskt. När nätverksstrukturer en gång har fastställts tenderar de att kvarstå, vilket ger en endogen förklaring till varför det finns både individualistiska och kollektivistiska nätverk.

 

Putterman och Berggren.jpg

Louis Putterman inför presentationen av studien "The Influence of Ancestral Lifeway on Individual Economic Outcomes in Sub-Saharan Africa". Niclas Berggren (till höger), chef för forskningsprogrammet Institutionernas ekonomi, arrangerade konferensen.

 

Historiska förutsättningar som grund för nutidens kultur

Många av deltagarna i Vaxholm var överens om att man bör gå långt tillbaka i tiden för att förklara dagens kulturella skillnader. Historiska förhållanden är relevanta eftersom kulturella faktorer är relativt oföränderliga, och dessutom innebär tidsaspekten i historiska data att kausalitetsproblem kan hanteras på ett effektivt sätt. Louis Putterman (Brown University) visade med hjälp av individdata från södra Afrika att ättlingar till jordbrukare har högre utbildning och större ekonomisk framgång jämfört med ättlingar till boskapsskötare. Hur man tidigare försörjde sig kan få avgörande konsekvenser för senare livsstil – bestående normer och beteendemönster skapas som kan vara mer eller mindre fördelaktiga i nutid. Vidare presenterade Martin Ljunge (IFN) en empirisk studie av andra generationens invandrare, där spridningen av kommunikationsteknologi på 1500-talet i deras föräldrars hemländer kan förklara deras internetanvändning i dag. Resultaten gäller lågutbildade, vilket pekar på att utbildning kan fungera som ett vaccin mot nedärvda beteendemönster.

 

Luigi Guiso.jpg

Luigi Guiso argumenterade för vikten av en gemensam politik mellan länder som ingår i en ekonomisk union.

 

Kulturkrockar

Luigi Guiso (Einaudi Institute for Economics and Finance) argumenterade i enlighet med studien ”Cultural Differences and Institutional Integration”, tillsammans med några medförfattare, för vikten av en gemensam politik mellan länder som ingår i en ekonomisk union. Detta för att hantera de kulturkrockar som riskerar att uppstå. Särskilt viktigt är det om de kulturella skillnaderna är stora och i tider av kris. I studien appliceras det teoretiska ramverket på eurokrisen. Fokus ligger på relationen mellan Tyskland och Grekland. Individdata används för att fastställa ursprungliga kulturella skillnader såväl som en tydligt försämrad inställning till det andra landet under krisens gång. Forskarna menar att tyska medborgares föreställning om att otillåtet beteende bör straffas ledde till beskyllningar gentemot Grekland, vilket försvårade hanteringen av krisen.

Text: Malin Olsson Tallås

Foto: Hanna Thunström

Båtfärd.jpg

En båtfärd fram och tillbaka till Stockholm ingick i Vaxholmskonferensen.

 

Deltagare på Vaxholmskonferensen 2015 var:

Yann Algan, Sciences Po, Frankrike

Niclas Berggren, IFN/University of Economics in Prague, Tjeckien

Andreas Bergh, IFN/Lunds universitet

Alberto Bisin, New York University, USA

Christian Bjørnskov, Århus University, Denmark

Jeffrey Butler, Einaudi Institute for Economics and Finance, Italien

Alessandra Fogli, Federal Reserve Bank of Minneapolis, USA

Luigi Guiso, Einaudi Institute for Economics and Finance, Italien

Assar Lindbeck, IFN/Stockholms universitet

Martin Ljunge, IFN

Therese Nilsson, IFN/Lunds universitet

Hans Pitlik, Austrian Institute of Economic Research (WIFO), Österrike

Eugenio Proto, Warwick University/IZA, Storbritannien

Louis Putterman, Brown University, USA

Paola Sapienza, Northwestern University, USA

Enrico Spolaore, Tufts University, USA

Thierry Verdier, Paris School of Economics, Frankrike

Claudia Williamson, Mississippi State University, USA

Yves Zenou, IFN/Stockholms universitet


IFN Stockholm Conference är en årligt återkommande, av IFN anordnad vetenskaplig konferens där ”Culture, Institutions and Development” var den fjortonde i ordningen. Årets konferens möjliggjordes av finansiellt stöd från Jan Wallander och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse. En del av de studier som presenterades är fortfarande preliminära och resultaten kan komma att ändras innan de slutgiltiga versionerna är klara.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se