Aktuellt 2016

Rapport om invandringens ekonomi

2016-08-24

I bilden ses från vänster Olof Åslund, generaldirektör och chef vid IFAU, professor Lars Calmfors, IFN, Irene Wennemo, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet, samt Anna Rehnvall, moderator. för Fores migrations- och integrationsprogram.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, har för tankesmedjan Fores skrivit rapporten Hela staden – varför vinner vi inte (mer) på invandringen?. Rapporten presenterades på ett seminarium på onsdagen. Bergh förklarade att de stora stötestenarna för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden är oflexibla arbetmarknadsinstitutioner (kolletivavtal och höga lägstalöner) samt att Sverige hittills velat ha integrering framför etniska enklaver som exempelvis China Town i New York.

Andreas Bergh skriver i inledningen till rapporten att den handlar om "vilka faktorer som avgör i vilken utsträckning invandringen blir till en ekonomisk framgångsfaktor". Seminariet inledde Bergh med att förklara att om lågkvalificerad arbetskraft betalas lägre lön så får företagen lägre kostnader. Vilket i sin tur, i ett konkurrensutsatt samhälle, återspeglas i lägre priser för konsumenterna. Han ställer frågan om vi verkligen bara ska satsa på utbildning för att bekämpa rasism och segregation. Svaret är enligt Bergh att vi bör satsa på både utbildning och att reformera arbetsmarknaden för att fler utlandsfödda ska komma in på den svenska arbetsmarknaden och därmed kunna försörja sig själva

"Utbildningssatsningar står däremot inte på något sätt i motsats till en bättre fungerande arbetsmarknad, och det är olyckligt att dessa strategier ofta ställs mot varandra i debatten. Utbildningssatsningar kan ses som en investering i människors humankapital, och fungerar därför bäst för yngre nyanlända och för andra generationens invandrare. Det är betydligt svårare att ekonomiskt motivera de utbildningssatsningar som krävs för att lyfta nyanlända som anländer vid 40‐50 års ålder eller mer och som endast har grundskola eller ännu kortare utbildningsbakgrund."

 

2016-08-24 Bergh2.jpgAndreas Bergh, presenterar sin rapport om invandring och ekonomi på tankesmedjan Fores.

 

I rapporten ställer Andreas Bergh frågan om det är möjligt att skapa ett brokigare och normalare Sverige? Med brokigare avser han etniska enklaver där invandrade kan bo och få arbete lokalt.

"Det dominerande budskapet från den jämförande forskningen av hur det går för utlandsfödda på arbetsmarknaden i rika länder är alltså att politiker står inför en jobbig avvägning: För att minska arbetsmarknadsgapet mellan inrikes födda och utlandsfödda behöver Sverige tillåta fler lågkvalificerade jobb med relativt sett lägre löner att växa fram, vilket troligen också kommer att innebära att inkomstspridningen ökar. Är det en framkomlig och önskvärd väg? Strategin beskrivs stundom som radikal och politiskt svårgenomförd. Den skulle emellertid också kunna beskrivas som en normalisering av Sverige."

Bergh presenterar en rad förslag för diskussion. Han skriver om höjd moms och fastighetsskatt för att kunna sänka skatten på arbete. Han föreslår att det ska bli enklare att betala in skatt och samtidigt bör gränsen höjas, exempelvis för när en privatperson ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter (idag 10 000 kronor). Bergh menar vidare att dagens generösa arbetslöshetsersättning borde omvandlas till en omställningsförsäkring: "om ersättningen teoretiskt gör att individen har bättre ekonomiska möjligheter flytta dit jobben finns, minskar den också drivkrafterna att göra så".

"Det mycket som tyder på att det skulle främja utsatta grupper med svag koppling till arbetsmarknaden om vi kunde motverka den tudelade arbetsmarknaden där nästan hela företagens behov av flexibilitet och anpassning sker med hjälp av tillfälliga kontrakt och tidsbegränsade anställningar. Ett sätt att göra detta är att ersätta turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) med generella regler om uppsägningstid eller avgångsvederlag".

F‐skattsedel istället för etableringsersättning, är ett förslag som Andreas Bergh för fram. Han förklarar att mycket av etableringsprocessen alltjämt består av offentliga hjälpinsatser som dessutom är dåligt koordinerade. "Om fokus verkligen vore arbete, varför inte snabbt se till att den nyanlände får personnummer, bankkonto och en F-­skattsedel?"

Irene Wennemo, statsekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet, var kritisk till Andreas Berghs beskrivning av kollektivavtal som en stötesten på arbetsmarknaden. Hon ansåg att antingen har man kollektivavtal eller en mer stelbent lösning i form av lagstiftning om minimilön.

Lars Calmfors menade att rapporten är intressant men att det "saknas anknytning till bland annat instegsjobb". Calmfors ställde frågan varför denna form av subventioner används i så ringa utsträckning. Han gav själv några förklaringar: krånglig administration och att arbetsgivare inte känner till att dessa stöd finns.

Irene Wennemo menade att det är fel att tro att nyanlända inte kan arbeta förrän de lärt sig svenska:

– Man måste kunna börja jobba tidigare. Även om det inte är drömjobbet så är det ändå ett steg in på arbetsmarknaden.

– Nyanlända borde börja lära sig svenska redan innan de får asyl, sa Lars Calmfors som även gärna ser ekonomiska incitament för att nyanlända ska genomgå hela språkutbildningar. Han pläderade också för lägre ingångslöner och nya enklare jobb, exempelvis handräckning på byggen.

Text: Elisabeth Precht

Läs rapporten

Läs om rapporten i EkonomiNyheter

Läs kommentar på ledarsidan i Upsala Nya Tidning

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se