Årsbok 2017

Policyseminarier


6 april

Populärt seminarium om populism

6april

På scenen ses från vänster Clemens Fuest, Cecilia Garme (moderator), Karolina Ekholm, Alice Teodorescu och Assar Lindbeck. Foto: Karl Gabor.


EEAG Report 2017 från det tyska forskningsinstitutet CESifo presenterades på ett seminarium med titeln ”Economic Policy and the Rise of Populism”. Vad driver populism, frågade professor Clemens Fuest, CESifo, München, i sin presentation. Hans svar var ”den stora tillströmningen av invandrare”, men också ”globaliseringen och att människor ser sig som förlorare”.

Fuest förklarade att ekonomiska kriser men även vissa icke-ekonomiska faktorer, exempelvis brist på förtroende, bidragit till att populismen växt. För att tygla denna utveckling, sa han, måste vi bejaka politiska meningsskiljaktigheter. ”Politikerna måste erkänna att politiska beslut och den ekonomiska utvecklingen skapar vinnare och förlorare; och att förlorarna har rätt att vara missnöjda, men inte har rätt till gottgörelse”. Han sa att välfärdsstater i dessa lägen bör skydda de som är förlorare. Professor Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, ställde frågan vem som är populist. Är det den som erkänner problemet eller den som skyler över?

Alice Teodorescu, politisk chefredaktör på Göteborgs-Posten, menade liksom rapportförfattarna att populister emellanåt ställer de rätta frågorna, men har fel svar och att detta är problemet i Sverige: ”Ett parti [SD] har ibland tagit upp de rätta frågorna och med detta har övriga partier ansett sig förhindrade att ta itu med problemen.”

Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson, sa att hon tilltalades av en tanke i rapporten, nämligen att den finansiella krisen, och hur den hanterades, kan ha givit näring åt populism. ”Eftersom eliten, som föreföll vara ansvarig för krisen, tycktes gå igenom den relativt oskadd medan vanliga människor upplevde svåra tider.”
 

15 maj

Global Award 2017 för studier om äganderätt

15maj

I samband med prisutdelningen deltog Hernando de Soto och finansminister Magdalena Andersson i en paneldiskussion.


Hernando de Soto, grundare av tankesmedjan Institute for Liberty and Democracy (ILD) i Lima, Peru, tilldelas Global Award for Entrepreneurship Research 2017. ”Fem miljarder människor är fattiga därför att de inte ingår i samhälleliga nätverk av tillit”, sa de Soto när han mottog priset i Stockholm. Prisutdelare var finansminister Magdalena Andersson.

Global Award for Entrepreneurship Research belönar forskning som bidragit till att öka förståelsen för entreprenörskap. Priset är unikt i sitt slag med prissumman 100 000 euro och en global inriktning. Priset instiftades 1996 och lanserades under nytt namn 2008. Priset delas gemensamt ut av Entreprenörskapsforum och IFN. Vinnova är medfinansiär. Prissumman kommer från Stockholms Köpmansklubb. 

Se Global Awards webbplats för mer information.


23 maj

EU behöver nytt ekosystem för entreprenörer

23maj

I panelen ingick (från vänster) Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson. Thomas Gür var moderator. Foto: Bosse Johansson.


I samarbete med europakommissionens representation i Sverige presenterades studien Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe på ett seminarium i Stockholm. Studien är en del av Fires, ett forskningsprogram som finansieras av EU inom ramen för Horizon 2020.

– Innovationer kräver entreprenörskap för att kunna utvecklas och omvandlas till jobb och ekonomisk tillväxt, förklarade Magnus Henrekson när han presenterar studien. Han påminde om att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna – 28 varianter av kapitalism. Och därför måste reformer baseras på varje lands förutsättningar.

– Vi måste ha ett helhetsperspektiv för att kunna skapa ett bättre ekosystem för entreprenörskap, sa Henrekson, som tillsammans med sina medförfattare Niklas Elert och Mikael Stenkula föreslår reformer på nio områden. Bland annat skydd av äganderätt, ”flyttbar” socialförsäkring och skatteneutralitet mellan ägarkategorier, finansieringskällor och olika typer av ekonomiska aktiviteter.

I en efterföljande panel förklarade Peter Voigt, analytiker vid EU-kommissionen, att EU arbetar för att innovationer ska omvandlas till entreprenörskap, genom att produkter når marknaden. Både Håkan Hillefors, ämnesråd på Näringsdepartementet, och Anna Maria Corazza Bildt, moderat europaparlamentariker, pekade på hur viktigt det är att EU:s inre marknad förverkligas. Jeanette Andersson, affärsängel, sa att avknoppningar från större företag är centrala i ett entreprenöriellt ekosystem. Men det mest angelägna är, sa hon, vad EU kan göra när det gäller kapitalisering av företag.
 

31 augusti

Kvinnokapital i samtal med forskare

31aug

Olika organisationer och nätverk besöker IFN under ett verksamhetsår. Kvinnokapital, ett nätverk för kvinnor som jobbar med kapitalförvaltning, besökte IFN en morgon och lyssnade till presentationer av två IFN-forskare. Björn Tyrefors berättade om studien ”Gender Quotas in the Board Room and Firm Performance: Evidence from a Credible Threat in Sweden”.

Forskarna har kommit fram till att hotet om könskvotering i börsbolagsstyrelser gav effekt. Andelen kvinnor har ökat i styrelserna och även företagens vinster. Joacim Tåg presenterade sedan en pågående studie om varför så få kvinnor blir vd:ar i svenska storbolag. Det visar sig vara svårt för kvinnor, men inte för män, att kombinera familj och en chefskarriär.
 

5 september

Forskningens roll i politiken

5sept

Marika Lindgren Åsbrink, LO, och Ulf Kristersson (M), i samtal om forskningens roll i politiken. Foto: Karl Gabor.


Tillsammans med förlaget Studentlitteratur anordnade IFN ett seminarium med titeln ”Är forskning motgift mot fake news?”. I ett scensamtal under ledning av Magnus Henrekson, IFN, förklarade Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna, att det är ett problem att den politiska debatten fjärmat sig från forskningen. Samtidigt ansåg han att politiker ofta lyssnar till vad just nationalekonomer har att säga. Marika Lindgren Åsbrink, LO, ansåg att dels fake news, dels filterbubblor är problematiska i den politiska debatten.

Tre forskare, tillika författare i antologin Nationalekonomins frågor berättade inledningsvis om sin forskning: Johanna Möllerström, professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin och affilierad till IFN, berättade om forskningen bakom kapitlet ”När vill vi hjälpa andra?”. ”Det finns de som alltid vill omfördela, det finns de som aldrig vill och det finns de som vill omfördela ibland”, förklarade hon. I USA där hennes experiment och forskning genomförts är de två första grupperna cirka 30 procent vardera. Hon förklarade att i Sverige skulle gruppernas relativa storlek sannolikt vara något annorlunda.

Maria Börjesson, professor vid Statens Väg- & Transportforskningsinstitut, talade på temat: ”Påverkar samhällsekonomiska kalkyler transportpolitiska beslut?” Hon förklarade att visst finns det fake news inom transportsektorn, exempelvis påståenden som att ”vi har en underhållsskuld till järnvägen” och att ”det anslås för lite till investeringar i transportinfrastruktur”.

Henrik Jordahl, docent på IFN, berättade om sin forskning som utreder huruvida väljarna röstar med plånboken. Jordahl förklarade att väljarna ofta röstar efter vallöften som påverkar den privata ekonomin. Det betyder även att man tar vallöften på allvar.


19 september

Ny bok: Kunskapssynen och pedagogiken

16sept

Sanna Rayman, Dagens Samhälle, modererade seminariet med Magnus Henrekson, Inger Enkvist och Martin Ingvar. Foto: Cecilia Larsson Lantz.

 

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren förklarar i sin bok Kunskapssynen och pedagogiken (Dialogos Förlag 2017) att dagens syn på kunskap saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet. På ett seminarium förklarade tre av författarna att lärarutbildningen måste fokusera på förståelse för de mekanismer i hjärnan som gör att vi lär oss nya saker och minns dessa. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi IFN, inledde seminariet med att förklara författarnas hypoteser:

  1. Den svenska skolans fallande resultat förklaras av den kunskapssyn som genomsyrar verksamheten.
  2. Skolarbetet bygger i hög grad på ineffektiva pedagogiska metoder som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet.

– Det här innebär, sa Henrekson, att skollagen inte efterföljs, eftersom den stipulerar att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet, förklarade att gällande läroplan för grundskolan är vag när målen för skolan formuleras. Det slås helt enkelt inte fast vad man ska kunna i respektive ämne utan handlar om att eleverna ”ska utvecklas”, ”få ställa frågor om” och ”få perspektiv på”.

Martin Ingvar, hjärnforskare på Karolinska Institutet, förklarade att det är ett problem att man inte gör skillnad mellan färdighet och kunskap.

– Hjärnans resurser är ändliga och färdigheterna ska vi kunna lägga åt sidan för att skapa plats för ny kunskap. Kan man inte läsa ordentligt så blir det jobbigt och man förstår inte innehållet i texten. Detsamma gäller skrivande. Kan man inte skriva bra så blir ju skrivandet själva huvuduppgiften.


15 november

Integration är en komplex fråga – överallt

15nov

Från vänster ses Edward Lazear, Stanford University, Cecilia Garme, moderator, Paulina Neuding, chefredaktör Kvartal, Erik Nilsson, statssekreterare hos gymnasieminister Anna Ekström, Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet, och Johan Forssell (M). Foto: Bosse Johansson.


Edward Lazear, professor vid Stanford University, gästade IFN i november och höll ett forskarseminarium samt inledde ett publikt seminarium.

Lazear har studerat immigrationen till USA och delvis till Sverige. Det visar sig att de underliggande mekanismerna till immigrationen är snarlika. Han förklarade att hur det går för nyanlända beror mer på de regler som mottagarlandet satt upp än vilket land de nyanlända kommer ifrån. Definierar man integration som att invandrarna lär sig det nya landets språk så visar det sig att de som bor i områden tillsammans med många från det gamla hemlandet i betydligt mindre utsträckning integreras i samhället i stort.

I en efterföljande panel ingick professor Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet, Erik Nilsson, statssekreterare hos gymnasieminister Anna Ekström, Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M) och Paulina Neuding, chefredaktör för Kvartal.
 

28 november

Seminarium i Bryssel: Entreprenörskap i EU

28nov

Slawomir Tokarski, generaldirektoratet för den inre marknaden, industri, entreprenörskap och SME vid Europeiska kommissionen, var en del av panelen. I bilden ses även Magnus Henrekson, IFN, och Jakop Dalunde, europaparlamentariker för (MP). Foto:John Thys/TT.


Magnus Henrekson, IFN, presenterade studien Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe (Project Fires och Springer Publishing) på ett seminarium på Sveriges ständiga EU-representation i Bryssel. Seminariet var ett samarrangemang med Svenskt Näringsliv. I studien föreslår forskarna en rad åtgärder för att få ett mer produktivt företagande vilket skulle höja EU-medborgarnas livskvalitet och samtidigt stärka EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden.

Panelen var överens om att medlemsstaterna är olika och att samma recept inte kan ordineras till alla.

– Det är sant att en och samma storlek inte passar alla. Men det är också sant att det finns åtgärder och villkor som passar alla, exempelvis mindre reglering och ökad konkurrens. Men de åtgärder som behöver vidtas för att nå dit är olika i olika medlemsstater, förklarade Gunnar Hökmark (M).

– Många av de vettiga råd som professor Henrekson givit (i rapporten) kan bättre genomföras på en nationell än EU-nivå, sa Jakop Dalunde (MP). 

Slawomir Tokarski, EU-kommissionens direktorat för den inre marknaden, menade att innovation blir alltmer komplext och därmed svårt att ”styra” via lagar och regler. Detta innebär att fler människor, sektorer och organisationer måste jobba mot samma mål, sa Tokarski.
 

Aktuell forskare

Erik Prawitz

Ämnesområden: Ekonomisk historia, innovation, politisk ekonomi och utvecklingsekonomi

Några av de frågor Erik Prawitz försöker besvara i sin forskning:

  • Hur kan emigration påverka ekonomisk och politisk utveckling i sändarländer?

  • I vilken omfattning kan nya teknologier, så som järnvägar och elektricitet, påverka regional ekonomisk utveckling?

IFN kalendarium

  • 23
    Okt

    Makro 2018

    Externa aktiviteter

    Åsa Hansson

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se