Årsbok 2018

Forskningsproduktionen vid IFN 2018

Produktiviteten har ökat väsentligt under senare år. 2018 blev det bästa året någonsin vad avser publicering av både böcker och vetenskapliga uppsatser.

IFN eftersträvar en hög forskningsproduktivitet. Ökad produktivitet utan bibehållen eller höjd kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är hur ofta vi får artiklar publicerade i de högt rankade tidskrifter som får störst akademiskt genomslag.

Nedan sammanfattas de kvantitativa och kvalitativa resultaten av IFN:s forskning under 2018. Utfallet jämförs sedan med tidigare år.

Utgivning på engelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien innehåller även uppsatser som utomstående forskare i huvudsak författar när de är gästforskare vid IFN. I figur 1 anges antalet utgivna working papers åren 2001–2018. Antalet låg i genomsnitt på 22 per år till och med 2005.

Från 2006 ökade antalet. År 2008 var det tidigare toppåret i institutets historia med 56 utgivna working papers. De senaste åren har i genomsnitt cirka 50 working papers givits ut. Under 2018 utgavs 64 stycken, vilket innebär nytt rekord för institutet.
 

Figur 1. Antal Working Papers utgivna av IFN, 2001–2018.

Figur1
 

Att mäta hur mycket som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former. Det är dessutom önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN. En enkel summering ger antalet publicerade tidskriftsartiklar och kapitel i samlingsvolymer som givits ut i institutets digitala serie över engelska publicerade artiklar. Detta mått anges i figur 2 för perioden 2001–2018. 2018 publicerades 76 arbeten, vilket är det högsta antalet i IFN:s historia.
 

Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2001–2018

Figur2Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 osv., enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel.

 

Figur 3 visar antalet publicerade peer review-granskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en kraftig ökning under senare år. 2018 publicerades 66 tidskriftsartiklar (38 med justering för externa medförfattare).

Då det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den ges ut är antalet accepterade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2018 antogs 68 artiklar och bokkapitel för publicering (här kan dock en viss underrapportering förekomma).
 

Figur 3. Antal artiklar i peer review-granskade tidskrifter, 2001–2018.

Figur3
 

Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Det är dock stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt större genomslag.

För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i årsboken på sidan 50.

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Den kvalitetsjusterade poängen är 206 år 2018, vilket är en ökning med 4,5 procent eller 9 poäng från 2017, som var det tidigare toppåret. Även vid justering för antalet externa medförfattare är 2018 ett toppår vad gäller publiceringspoäng (154 poäng jämfört med den tidigare högsta noteringen på 144).
 

Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala 2001–2018.

Figur4
 

IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. Under 2018 publicerades totalt tio böcker, sex antologier med redaktörer från IFN och tre doktorsavhandlingar, varav en i statsvetenskap och två i nationalekonomi. Det är fler böcker än något tidigare år.
 


Tabell 1. Böcker och avhandlingar skrivna av IFN-forskare, 2008–2018.

tabell1


Utgivning på svenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, det vill säga att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, ingår i IFN:s verksamhet har publikationer på svenska en väsentlig betydelse. I de flesta fall skriver forskarna artiklar för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men skrivandet kanaliseras även genom samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets serie Publicerade artiklar på svenska. År 2018 innehöll denna serie 28 publikationer.

För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar och recensioner i svenska tidskrifter som Balans, Respons och Axess och i internationella magasin och skriftserier. Under 2018 publicerade IFN:s forskare 14 sådana bidrag på svenska och tre artiklar på engelska.

För att på ett tydligt sätt samla uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar finns sedan 2006 skriftserien IFN Policy Papers. I denna serie utkom fem arbeten.

I serien Forskningsöversikter samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden (ingår i princip alltid i andra serier). Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel publicerats i IFN:s Nyhetsbrev/Newsletter. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2018 utkom tre översikter.
 

Figur 5. Svenska publicerade artiklar, 2001–2018.

Figur5
 

IFN:s forskare deltar också i betydande grad i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra tidningar. Totalt publicerades 75 debattartiklar och krönikor av debattkaraktär av IFN-forskare under 2018, varav 22 bidrag i Svenska Dagbladet och 24 i Dagens Nyheter. Därutöver har IFN:s forskare publicerat 12 artiklar i svenska tidningar där artiklarna inte bedömts som i första hand forskningsbaserade. Dessa finns listade på IFN:s webbplats under rubriken Övrigt på svenska.

Månadens forskare

Özge Öner, ekon.dr.

Ämnesområden:

Detaljhandel, infrastruktur, servicenäring, turism, urban och regional ekonomi.

Några av de frågor Özge Öner försöker besvara i sin forskning:

  • Analys av etniska enklaver och segregering på grannskapsnivå.
  • Migration och rörlighet inom och mellan lokala arbetsmarknader bland immigranter och inrikes födda.
  • Hur efterfrågan påverkas av avstånd och marknadstillgång inom olika delar av detaljhandeln och tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se