Årsbok 2018

Policyseminarier


23 mars

How the EU might foster unity

23mars

I paneldiskussionen med många frågor från publiken deltog (sett från vänster) Thomas Gür, Lars Calmfors, Katarina Areskough Mascarenhas och Clemens Fuest.


Den årliga EEAG-rapporten om Europas ekonomi med fokus på kapitlet ”Det är okej att vara annorlunda: Politisk samordning och ekonomisk konvergens” presenterades på IFN av professor Clemens Fuest, CESifo München. Presentationen följdes av en paneldiskussion där även Katarina Areskough Mascarenhas, EU-kommissionens representation i Stockholm, och professor Lars Calmfors, IFN, deltog. Seminariet modererades av Thomas Gür, skribent och entreprenör.

– EU har inga instrument för konvergens, eftersom konvergens är avhängigt av medlemsstaternas politik, sa Clemens Fuest.

Han förklarade att 95 procent av alla ekonomiska och finanspolitiska beslut fattas av nationella regeringar.

– Det utlovas ibland i den offentliga debatten att EU ska skapa konvergens. Det tror jag är väldigt farligt. Om du lovar något och inte levererar så undergrävs förtroendet. Jag tycker att vi bör vara tydliga med att EU erbjuder möjligheter. EU kan inte och bör inte skapa konvergens.

Inom den nuvarande institutionella ramen har EU helt enkelt inga verktyg för att främja sammanhållning medlemsländerna emellan.

Clemens Fuest förklarade för den svenska publiken att ekonomisk integration inte automatiskt innebär samordning vad gäller inkomster och politik.

– Och, sa han, medan output-konvergens är något önskvärt så kan input-konvergens vara kontraproduktiv (jämför: att jämna ut spelplanen kontra att med politiska medel försöka skapa komparativa fördelar och specialisering).

Clemens Fuest slog fast att ekonomisk integration kräver politiska anpassningar.

– En sådan integration bör fokusera på områden där effekterna av nationell politik spiller över landgränser och involverar nationella institutioner.
 

3 maj

Turordningsregler– lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?

3maj

Från vänster ses Mikael Sandström, Carin Ulander-Wänman, Martin Ådahl, Per Skedinger, Thomas Carlén och moderatorn Willy Silberstein


Ett seminarium kring turordningsreglerna inom Lagen om anställningsskydd, Las, drog fullt hus. Per Skedinger och Martin Olsson, IFN, presenterade sin forskning på området. De konstaterade bland annat att det så kallade tvåundantaget ökar personalomsättningen, ökar produktiviteten och minskar frånvaron i de aktuella företagen med max tio anställda. I en efterföljande panel ingick Per Skedinger, IFN, Carin Ulander-Wänman, Umeå universitet, Mikael Sandström, TCO, Thomas Carlén, LO, och Martin Ådahl, Centerpartiet. Willy Silberstein var moderator.

Per Skedinger förklarade att samtliga borgerliga riksdagspartier vill att turordningsreglerna blir mindre restriktiva. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill att reglerna ska förbli desamma medan Vänsterpartiet vill göra turordningsreglerna mer restriktiva. Martin Olsson förklarade att turordningsreglerna påverkar anställdas sjukfrånvaro och uttag av vab (vård av sjukt barn). I det senare fallet tar papporna ut färre dagar medan mammornas frånvaro inte påverkas.

Mikael Sandström, chefsekonom TCO, ansåg att frågan om turordningsregler och LAS är alltför komplicerad för att tas upp i en valrörelse då ”politiker pratar sig in i hörnor”.

– Jag skulle vilja veta vad ni tror om framtidens arbetsmarknad. Om jobb som inte kommer att finnas och nya jobb som vi inte känner till i dag, sa Michael Treschow, IFN:s styrelseordförande, när publiken släpptes in i samtalet.
 

17 maj

Hur skapas kvalitet i hemtjänsten?

17maj

Paneldiskussion om kvalitet i hemtjänsten. Från vänster: Henrik Jordahl, IFN, Veronica Magnusson, Vision, Annika Wallenskog, SKL, Camilla Aho, Attendo, och Ulrika Winblad, Uppsala universitet.


En kunnig panel och en engagerad publik deltog i ett seminarium om hemtjänsten. Med hjälp av nya digitalt insamlade uppgifter har IFN-forskare jämfört kvalitet och produktivitet i hemtjänsten. Det skiljer mycket mellan olika enheter, förklarade Henrik Jordahl, IFN. Forskarna har också studerat Lagen om valfrihetssystem, Lov, och sett att de äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun börjar tillämpa Lov. En kunnig panel diskuterade dessa och andra frågor. I panelen ingick, förutom Henrik Jordahl, Camilla Aho, Attendo, Veronica Magnusson, Vision, Annika Wallenskog, SKL, och Ulrika Winblad, Uppsala universitet.

Den kommunala hemtjänsten är dyrare än privata företags tjänster, slog Henrik Jordahl fast i paneldiskussionen. Han sa vidare att digital tidmätning i hemtjänsten visar att arbetsproduktiviteten (mätt i 172 hemtjänstgrupper) skiljer mycket även mellan grupper i jämförbara kommuner. Detta innebär att effektiviteten och därmed kvaliteten kan förbättras. Han påpekade att forskningen även tyder på att när personalen tvingas öka tempot så går detta av allt att döma inte ut över de äldres nöjdhet med hemtjänsten.

Samtidigt förklarade Henrik Jordahl att det är svårt att veta hur bra hemtjänsten är när den inte betalas av den som nyttjar tjänsterna. Om man betalade mer ur egen ficka (exempelvis som Rut-tjänster) och inte via skattsedeln skulle det bli tydligare vad som är bra och vad som är dålig kvalitet.
 

14 maj

Global Award for Entrepreneurship Research 2018

14maj

Prisutdelningen följdes av en paneldiskussion. Från vänster ses: Karin S. Thorburn, NHH, Magnus Henrekson, IFN, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning, Olav Sorenson, Yale, och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum.


Olav Sorenson, professor på Yale School of Management, tilldelades 2018 års Global Award for Entrepreneurship Research. Priset överräcktes av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Sorenson tilldelades priset för att ha ökat förståelsen för hur entreprenörskap kopplas till sociala nätverk och till den ekonomisk-geografiska miljön där entreprenören verkar. Global Award är det världsledande priset inom entreprenörskapsforskning med en prissumma på 100 000 euro.

 

2 juli

Den svenska kunskapssynen

2juli

Panelen från vänster: Helene Hellmark Knutsson (S), Erik Bengtzboe (M), Magnus Henrekson, IFN, Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum


Den svenska kunskapssynen – beror utbildningsproblemen på hur kunskap värderas? diskuterades på ett fullsatt seminarium i Almedalen. Panelen var enig om att skolan har stora problem. ”En av fem grundskoleelever går ut utan behörighet”, sa Erik Bengtzboe (M). Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning (S), sa sig vara rädd för alltför stora reformer och pekade bland annat på hur andra länder värderar exempelvis svenskt grupparbete högt. ”Skolan i dag är en ojämlikhetsmaskin”, förklarade Magnus Henrekson, IFN. Elever med högutbildade föräldrar har ett stort försprång bland annat vad gäller kognitiv förmåga, något som är viktigt på arbetsmarknaden.


6 december

Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?

6-dec

Från vänster: Cecilia Garme, moderator, Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv, Jessica Polfjärd (M), Tobias Baudin, Kommunal, Irene Wennemo (S), Pernilla Andersson Joona, Stockholms universitet, och Lars Calmfors, IFN.


IFN arrangerade i samarbete med Dialogos förlag ett seminarium om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?. Inför en fullsatt lokal med en kunnig publik utfrågades inledningsvis professor Lars Calmfors, som är en av författarna, av journalisten Cecilia Garme.

Det är till stor del fråga om integrering av utrikes födda som inte fungerar på den svenska arbetsmarknaden. ”På alla nivåer är sysselsättningsgraden lägre för utrikes födda”, sa Calmfors. Han förklarade att det behövs fler enkla jobb som är lägre betalda och att ”ingen enskild åtgärd är tillräcklig”. På tal om dagens arbetsmarknadsutbildningar sa Calmfors att denna väg ”tar lång tid och effekterna är inte särskilt stora”.

Efter det inledande samtalet med Lars Calmfors ledde Cecilia Garme ett scensamtal med Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv och Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal. Därefter fördes ett samtal med Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson (M) och ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, och Irene Wennemo, statsekreterare (S) Arbetsmarknadsdepartementet. Pernilla Andersson Joona, docent vid Stockholms universitet, svarade på frågor om hur hon såg på forskningen som presenteras i boken.

Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv, och Tobias Baudin, Kommunal, diskuterade enkla jobb. Den förre förklarade att arbetsgivarna vill ha så lite krångel som möjligt för att det ska fungera med olika former av statsfinansierade jobb: ”Etableringsjobb är den stödform som har störst potential att lyckas. Lite krångel, lite osäkerhet och liten risk.”

Jessica Polfjärd och Irene Wennemo samtalade om bland annat lönebildning. ”Löner lämnar vi med glädje över till parterna. Jag tycker ingångslöner ska sättas av parterna”, sa Jessica Polfjärd.

Månadens forskare

Özge Öner, ekon.dr.

Ämnesområden:

Detaljhandel, infrastruktur, servicenäring, turism, urban och regional ekonomi.

Några av de frågor Özge Öner försöker besvara i sin forskning:

  • Analys av etniska enklaver och segregering på grannskapsnivå.
  • Migration och rörlighet inom och mellan lokala arbetsmarknader bland immigranter och inrikes födda.
  • Hur efterfrågan påverkas av avstånd och marknadstillgång inom olika delar av detaljhandeln och tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se