Årsbok 2019

Policyseminarier


19 mars

”Why is Italy lagging behind, while Sweden broke out of the decline?”

19mars

I paneldiskussionen deltog (sett från vänster) Mauro Gozzo, ekonom och ordförande för Industrins Ekonomiska Råd, Giuseppe Bertola, professor University of Turin, och Karolina Ekholm, professor Stockholms universitet. Diskussionen leddes av professor Lars Persson, IFN


Det som saknas i Italien är inte reformerna, men tilltro till reformerna, förklarade Giuseppe Bertola, Turin University, när han presenterade 2019 års EEAG-rapport på ett IFN-seminarium i Stockholm. I rapporten påpekas att Italien och Sverige i början av 1990-talet i princip hade samma inkomstnivå per capita. Men till skillnad från Italien lyckades Sverige med hjälp av strukturreformer vända nedgången, medan Italien fortfarande kämpar för att komma på rätt spår.

Giuseppe Bertola menade att lösningen inte är att kopiera de reformer som Tyskland genomfört eller att upprepa vad som gjordes när det tidigare gick bra för Italien. Lösningen är att ”förstå omvärlden”.

Karolina Ekholm, professor i internationell ekonomi, och Mauro Gozzo, ordförande för Industrins Ekonomiska Råd, kommenterade rapporten.

– Sverige ses som ett av de goda [länderna] och jag gillar inte denna återgivning av verkligheten eftersom den delar upp Europa i söder och norr, sa Ekholm.

Som svar på frågan om hon kunde nämna några viktiga punkter för en lösning på Italiens problem svarade Ekholm att det är centralt för Italien att ha en demokratiskt vald regering som kan genomföra reformer.

Mauro Gozzo höll med henne. Han förklarade att ett problem i Italien är att många små företag inte är särskilt produktiva. Samtidigt uppvisar dock exporterande industrier hög produktivitet.

– När ett land öppnas för internationell handel, innebär det vanligtvis att det går bättre för nationen som helhet, men att det för vissa grupper går sämre, sa Giuseppe Bertola och konstaterade inför den kvalificerade och intresserade publiken:

– Det är inte sant att det är eurons fel.
 

16 maj

Global Award: ”Pris för forskning om kapitalets betydelse för entreprenörskap”

16maj

Boyan Jovanovic, årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research, höll en prisföreläsning i samband med prisutdelningen i Stockholm. Dagen innan presenterade han en akademisk uppsats på IFN med titeln ”Product Recalls and Firm Reputation”.


Global Award for Entrepreneurship Research 2019 tilldelades Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University. Priset delas ut av IFN och Entreprenörskapsforum. Prisutdelare var näringsminister Ibrahim Baylan, tillsammans med Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.

Boyan Jovanovics forskning lyfter bland annat fram betydelsen av tillgång till kapital som en kritiskt viktig faktor för att individer ska välja entreprenörskap. Personer ur medelklassen – ofta den övre – är mer benägna att bli entreprenörer, men det beror inte på att individer med goda finansiella tillgångar är bättre entreprenörer. Det handlar snarare om att yngre och mindre välbeställda personer ofta saknar kapital att realisera sin idé. Kapitaltillgång, liksom möjligheten att bygga upp tillgångar som kan användas för företagande, är följaktligen avgörande för ett fortsatt betydelsefullt entreprenörskap i Sverige.

Boyan Jovanovics forskning lyfter också fram entreprenörskapets funktion i ekonomin och särskilt vikten av att samhället förmår att främja en effektiv allokering av ”talang” och humankapital. Så varför väljer en person att bli entreprenör frågade prisceremonins moderator Maddy Savage, journalist.

– För att man vill åt ”the entrepreneurial premium” och tjäna mer. Sedan är vissa individer mer risktagande än andra. Därtill har vi en grupp som inte kan ta emot order och hellre vill vara sin egen chef, svarade Boyan Jovanovic.

Avslutningsvis diskuterade tre tidigare pristagare entreprenörskap och äganderätt.

  • Hernando de Soto, grundare av Institute for Liberty and Democracy i Peru, underströk vikten av att tala samma språk när det kommer till äganderätt. Det skiftar i olika länder hur ägandet kategoriseras och definieras, vilket har stor inverkan på utveckling och välstånd.
  • David Audretsch, professor Indiana University, lyfte värdet av intellektuellt kapital och humankapital och att man inte ska stirra sig blind på ägande av just mark eller egendom.
  • Zoltan Acs, professor London School of Economics, pekade på utmaningarna med den hyperaccelererade teknikutvecklingen.


21 maj

”Glädjeparadoxen – målkonflikt mellan glädje och inlärning i skolan?”

21maj

Gabriel Heller Sahlgren intervjuades på scenen av journalisten Ceclia Garme om boken Glädjeparadoxen. 


Boken Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse (Dialogos Förlag 2019) presenterades på ett seminarium i Stockholm. En av bokens två författare, Gabriel Heller Sahlgren, IFN och London School of Economics, förklarade att vi måste ta målkonflikten mellan glädje och effektiv inlärning på allvar.

– Vi måste välja vad vi vill med skolan. Det handlar dock inte om en återgång, men vi måste lära oss även av det gamla systemet, förklarade Heller Sahlgren.

Efter samtalet om boken diskuterade en namnkunnig panel innehållet och författarnas budskap och hur detta kan omsättas i praktiken. Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, menade att vi i Sverige har nedvärderat kunskap och intellektuell debatt.

Widar Andersson, politisk redaktör för Folkbladet, sa att det finns ett ”massivt ointresse för kunskap, även inom skolan, och det åskådliggörs i den här boken”.

Sara Svanlund, vice ordförande Lärarnas Riksförbund, påpekade att PISA-resultaten visar att reformer har lett till ökade skillnader i resultat, det vill säga en ökad spridning.
 

13 juni

Ny bok: Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

13juni

Lars Calmfors och Per Skedinger intervjuades av journalisten Anna Danielsson Öberg om den nya boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid.


Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, är två av författarna till boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid (Dialogos Förlag 2019). Simon Ek och Ann-Sofie Kolm är de två övriga som studerat och analyserat hur den svenska kollektivavtalsmodellen kan reformeras så att större hänsyn tas till brist på kvalificerad arbetskraft, exempelvis sjuksköterskor, men även samhällsekonomin i stort.

I boken analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda fler sifferlösa avtal (exempelvis att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar.

Under seminariet och en stundtals intensiv debatt medverkade även Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef Almega, Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall, och Annelie Söderberg, förhandlingschef Vårdförbundet. Journalisten Anna Danielsson Öberg ledde seminariet.

– Vi har alltid sett det som att lönebildningen är ett problem för sysselsättningen. Så är det också i dag men nu gäller det framför allt lågutbildade och utrikes födda, sa Lars Calmfors.

Marie Nilsson, IF Metall, ansåg å sin sida att Industriavtalet skapar stabilitet och reallöneökningar för alla. Även Stefan Koskinen, Almega, lovordade dagens modell:

– Har man en modell som varit bra för löntagare, företagare och landet i stort så ska man vara försiktig när man bestämmer sig för att ändra på den.

Koskinen ansåg att vi måste hitta sätt att utveckla kollektivavtalen om vi ska kunna fortsätta ha vår svenska modell, ”som hittills tjänat oss väl”. Ett uttalande som Annelie Söderberg, Vårdförbundet, inte var odelat positiv till. Medlemmarna i hennes förbund har visserligen fått höjda ingångslöner, förklarade hon, men knappast några löneförhöjningar alls under senare delen av karriären.

– Vi kan ju inte låta en bristande lönebildning påverka kvaliteten på vården, men tyvärr är det vad som händer i dag, sa Söderberg.

 

12 september

”EU behöver en ny syn på entreprenörer”

12sept

Magnus Henrekson, professor och vd IFN, presenterade boken och svarade på frågor från Annika Ström Melin, journalist och EU-korrespondent.


Reformer på sex områden, det är vad som krävs för att få ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt företagande. Det menar IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson som tillsammans med Mark Sanders, Utrecht University, skrivit boken The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union (Springer 2019). En bok som presenterades på ett seminarium i Stockholm.

Journalisten Annika Ström Melin, modererade samtalet mellan Magnus Henrekson, vd IFN, Hans Stråberg, styrelseordförande Atlas Copco, Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige och Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna.

När du använder hotels.com eller åker Uber, går intäkterna till amerikanska bolag. Google tar över annonsmarknaden och även de betalar skatt i USA. Varför är inga av de här företagen europeiska, varför har vi inte den innovativiteten? Den frågan ställde Magnus Henrekson inledningsvis.

– Det finns många intressanta policyförslag i boken. Jag tror att det handlar om ett nytt politiskt förhållningssätt, sa Mats Persson.

Annika Ström Melin vände sig till Katarina Areskoug Mascarenhas och undrade om det finns ett nytt förhållningssätt till företagande och entreprenörskap hos den nya EU-kommissionen.

– Ursula von der Leyen pratar mycket om små och medelstora företag och att vi måste möjliggöra för dem. Europa är ganska innovativt, men då är det små företag som avses. Vad vi inte lyckas med är uppskalningen och där handlar det dels om byråkrati, dels om riskkapital.

Hans Stråberg förklarade att entreprenörskap och fri verksamhet skapar välstånd. Han efterlyste stabila och enkla spelregler som är lika för alla.

– Styrkan med EU-projektet är att ha tillgång till en stor marknad med samma regler när det gäller varor och förhoppningsvis också snart tjänster.

Aktuell forskare

Malin Gardberg Ph.D.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makroekonomi, utvecklingsekonomi.

Några av de frågor Malin Gardberg försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur har det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknaden påverkats av den pågående digitaliseringen?
  • Hur påverkar olika typer av utländskt skuldkapital landets valutakurs? Leder extern skuldfinansiering till att landets valutakurs är känsligare för finansmarknadsturbulens än extern aktiefinansiering? 
  • Leder finansiell integrering och en jämnare inkomstfördelning till mera internationell riskdelning i utvecklingsländer?
  • Hur har finansiell integrering påverkat sambandet mellan konsumtion och förmögenhet

 

 

 

IFN kalendarium

  • 2
    Sep

    TBA

    Forskarseminarier

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se