Årsbok 2019

"Åttio framgångsrika år"

De senaste åren har varit de mest produktiva i institutets 80-åriga historia, skriver Magnus Henrekson. IFN:s forskare har producerat näringslivsrelevant forskning i världsklass och sedan framgångsrikt förmedlat resultaten även utanför akademin.​

I höstas gick IFN:s 80-årsjubileum av stapeln. Efter de första trevande åren etablerades och konsoliderades steg för steg en kultur där vetenskaplighet, objektivitet, samhällsrelevans och långsiktighet blev självklara ledstjärnor för verksamheten och så snart en studie var kvalitetssäkrad skulle den ovillkorligen publiceras.

Att kulturen och regelverken garanterar forskarnas oberoende innebär inte automatiskt att de i snabb takt kommer att producera samhällsrelevant forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Det finns otaliga exempel på välfinansierade forskningsmiljöer där oberoendet varit garanterat men där produktionen varit både liten och undermålig. Institutets höga produktivitet, såväl kvantitativt som kvalitativt, hade inte uppnåtts utan ett hängivet och skickligt ledarskap. Ledarskapets fundamentala betydelse går som en röd tråd genom framställningen i Benny Carlsons och Mats Lundahls stora studie, Ett forskningsinstitut expanderar – IUI från 1950 till 1966, som lanserades vid jubileumssymposiet i november 2019.

Institutet fick en särställning som ledande forskningsmiljö inom tillämpad ekonomi. Det kom sig av att ledningen var väl medveten om behovet av att resultaten av den egna forskningen spreds i en större krets.

I dag verkar IFN i en tradition där vetskapen om att man har rätt att säga sanningen, oavsett vilka intressen detta utmanar, är en stark och utomordentligt konstruktiv kraft. Särskilt i en tid då etablerade sanningar ifrågasätts.

I en riktigt bra forskningsmiljö råder akademisk frihet, men friheten leder samtidigt till att forskarna söker sig till områden där efterfrågan på analys och nya viktiga resultat är stor. Denna efterfrågan skapas i ett komplicerat samspel mellan samhällsutvecklingen, vad som är vetenskapligt möjligt att forska om och vad potentiella finansiärer är beredda att stödja. I slutändan är forskningens mål att bidra till strävan att göra världen bättre. Forskningen vid IFN har därför, liksom annan nationalekonomisk forskning, det allmänna bästa eller samhällets välfärd i fokus. För oss är en hög näringslivs- och samhällsrelevans därför en självklar ledstjärna vid valet av forskningsfrågor.

Vilka frågor är då relevanta för näringslivet och samhället?

Om något kan sägas utmärka IFN:s forskning så är det ett större fokus på frågor som handlar om betingelserna för skapandet av nyttigheter snarare än hur redan skapade nyttigheter fördelas. En annan ambition med forskningen vid IFN är att inte bara peka på ett antal problem och ofullkomligheter som identifierats utan att gå ett steg längre. Problemen är ofta redan välkända, exempelvis brister i skolan eller i näringslivets kompetensförsörjning. Än viktigare är nästa steg i analysen: att identifiera de incitament hos relevanta aktörer som leder till det bristfälliga utfallet. Först då blir det möjligt att verkligen förstå vad som behöver göras för att förbättra situationen.

För att nå ut med forskningen krävs publicering. Under den allra senaste femårsperioden har publiceringstakten stigit med ytterligare 50 procent, och i genomsnitt publicerades 61 artiklar per år 2014–2018 (se figur). Till detta kan läggas i genomsnitt nio forskningsuppsatser publicerade i internationella antologier. Således har i genomsnitt 70 forskningsartiklar per år publicerats internationellt, antingen i vetenskapliga tidskrifter eller i samlingsvolymer, den senaste femårsperioden.

Antal publicerade tidskriftsartiklar med peer review per femårsperiod 1939–2018

VD-ordet figur

 

Såväl IFN som dess enskilda forskare står sig också väl i konkurrensen. Enligt den så kallade RePEc-rankningen (https://ideas.repec.org/top/) var IFN 2019 rankat som nr 3 i Sverige och nr 62 (av 3 600 institutioner) i Europa. Inom området Entrepreneurship economics rankades IFN som nr 1 i Sverige och nr 2 i Europa efter London School of Economics.

En citeringsanalys av bibliometrikern Ulf Sandström visar också att IFN har många välciterade forskare. Sandström skriver: ”… det skulle inte vara tänkbart att något svenskt lärosäte kom i närheten av IFN:s mycket goda resultat.”

IFN har också en mycket hög publiceringstakt i form av böcker, tidskriftsartiklar och bokkapitel på svenska, populärvetenskapliga essäer och artiklar i ledande dagstidningar. Särskilt kan noteras att IFN-forskarna numera publicerar drygt 70 debattartiklar per år i ledande svenska tidningar, vilket är en tiofaldig ökning jämfört med början på 2000-talet. Det som åstadkommits de senaste åren visar på IFN:s förmåga att producera näringslivsrelevant forskning i världsklass och att framgångsrikt förmedla resultaten även utanför akademin. Publiceringstakten har inte bara ökat internationellt utan detta har åstadkommits samtidigt som en ökning skett av publiceringar på svenska och i bokform. Ett ökat fokus på den tredje uppgiften står alltså inte i motsatsställning till akademisk publicering. Därtill kommer att nya forskningsfrågor uppstår i dialogen med det omgivande samhället.

Att institutet är privatfinansierat är en styrka. De senaste årens utveckling visar att statligt huvudmannaskap och offentlig finansiering inte är någon garant för akademisk frihet. Det är inte heller en garant för en samhällsdebatt där obekväma sanningar inte sopas under mattan eller frågor av stor samhällelig betydelse erhåller finansiering.

Pluralism och konkurrens mellan olika huvudmän, organisationer och finansiärer om de mest talangfulla forskarna är det bästa vaccinet mot kringskuren frihet och ett slätstruket forskarsamhälle som ger vetenskaplig legitimitet till etablerade maktintressen. IFN har under hela sin historia fostrat och givit utrymme åt forskare som valt andra inriktningar och ämnesområden än de som dominerat den statliga universitetssektorn.

Ett viktigt syfte med ett jubileum är att stanna upp, sammanfatta och unna sig att känna stolthet över vad som åstadkommits. IFN genomgick en stor omställning efter 2005 och de senaste årens utveckling visar att denna burit frukt. Vi har lyckats ligga i framkant både vad gäller forskningen och den mer policy- och debattinriktade delen av verksamheten. För att lyckas med detta även framdeles måste vi förvalta och bygga vidare på det egna arvet och vidmakthålla och fortlöpande återskapa de betingelser som präglar framgångsrika intellektuella miljöer.

MH-Namnteckning.jpg

Magnus Henrekson
Professor och vd

 

Aktuell forskare

Niklas Elert, fil.dr.

Ämnesområden: Entreprenörskap, Tillväxt.

 

Några av de frågor Niklas Elert försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur ser samspelet mellan institutioner och entreprenörskap ut?
  • Hur stimulerar man bäst entreprenörskap och innovationer?
  • Vad är snabbväxande företag och var finns de?
  • Kan man lära sig entreprenörskap?
  • Vad får företag att starta och växa?

 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se