1939–1969

Bostadsefterfrågans bestämmelsefaktorer


FÖRORD

Omfattningen och inriktningen av efterfrågan på bostäder i vårt land har under hela efterkrigstiden varit föremål för en intensiv debatt både bland politiker och ekonomer. Detta sammanhänger framför allt med de brist- och köproblem som förelegat. Förklaringarna till varför dessa förhållanden uppkommit har varit många. Oklarhet har särskilt förelegat om vilken betydelse inkomst och prisförändringar har på bostadsefterfrågan. I föreliggande studie har syftet varit att på grundval av ett nyinsamlat material kvantitativt uppskatta den inverkan förändringar i inkomster, hyror och olika demografiska förhållanden har på hushållens efterfrågan på bostadsutrymme, bostadskvalitet och bostadsvolym. Dessutom redovisas i undersökningen resultaten från vissa specialstudier beträffande omfattningen av överefterfrågan på bostäder (bostadsbristen) och de hyreshöjningar som skulle vara nödvändiga för att eliminera denna överefterfrågan.


 

Stockholm i mars 1969

Lars Nabseth, lUl
Karl-Erik Wärneryd, EFI
 

Aktuell forskare

Fredrik Heyman, docent.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, digitalisering, globalisering, internationell handel, internationella investeringar, teknisk förändring och utveckling.

Några av de frågor Fredrik Heyman försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas sysselsättning och löner av globalisering?
  • Hur påverkas anställda och företag av uppköp?
  • Vilka effekter har utländska direktinvesteringar och multinationella företag på svensk arbetsmarknad?

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se