1939–1969

Framtidsperspektiv för svensk industri 1965–1980


Inledning

Alla de långtidsutredningar, som hittills utförts i vårt land, har byggt sina analyser, på sektorsvis gjorda studier av utvecklingstendenserna inom olika delar, av näringslivet. Dessa studier har i stor utsträckning utformats som undersökningar av företags och myndigheters planer för framtiden beträffande produktion, sysselsättning, investeringar, export m.m. Genom att sammanställa dessa planer med prognoser över utvecklingen inom övriga delar av samhällsekonomin har man sökt bedöma, om planer och prognoser varit förenliga med varandra och om de varit förenliga med de samhällsekonomiska mål man uppställt..Vid den bedömningen har man särskilt beaktat de inskränkningar av utvecklingsmöjligheterna, som framkommit genom begränsningen i den totala tillgången på arbetskraft ,och genom önskemålen om snabb ekonomisk tillväxt, balans i utrikeshandeln samt en rimlig resursfördelning mellan konsumtion och investering.

Avsikten med långtidsutredningarnas arbeten har till väsentlig del varit att upptäcka tendenser till kommande spänningar och balansbrister inom ekonomin. Ju tidigare sådana tendenser upptäcks, desto större möjligheter får den ekonomiska politiken att eliminera, eller dämpa dem. Man skall emellertid inte se studierna av utvecklingstendenserna inom olika områden enbart såsom ett led i en analys avsedd såsom ett hjälpmedel för den ekonomiska politiken. Dessa studier har ett vidare syfte. Till de svenska långtidsutredningarnas uppgifter har nämligen traditionellt hört att lämna information även åt det privata näringslivet för att därigenom underlätta den långsiktiga planeringen inom företagen. Den utformning sektorstudierna kommit att få har i själva verket starkt influerats av utredningarnas strävan att fylla denna informativa uppgift.

När 1965 års långtidsutredning påbörjades fick Industriens Utredningsinstitut av finansdepartementet i uppdrag att för utredningens räkning utföra en studie av utvecklingstendenserna inom svensk industri. Detta uppdrag inkluderade en undersökning av industriföretagens planer fram till 1970 beträffande produktion, sysselsättning, investeringar, export m.m. Institutet har löst denna del av sitt uppdrag genom att utsända frågeformulär till ett stort antal företag och sedan sammanställa de inkomna svaren.


 

Aktuell forskare

Henrik Jordahl, professor och programchef

Ämnesområden:

Offentlig ekonomi, organisation och verksamhetsledning, politiskt beteende, privatiseringar, sjukvård, skattefinansierade tjänster, utbildning, väfärd och äldreomsorg.

Några av de frågor Henrik Jordahl försöker besvara i sin forskning:

  • Vad förklarar valet mellan offentlig och privat tjänsteproduktion?
  • Hur påverkar detta val tjänsternas kostnader och kvalitet?
  • Vilka förändringar av lagar, regler och praxis skulle förbättra produktionen av skattefinansierade tjänster?

 

 

IFN kalendarium

  • 10
    Mars

    TBA

    Forskarseminarier

    Julius Andersson Stockholm School of Economics

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se