1970-1999

Internationella energimarknader – prognosmetoder och framtidsbedömningar


Hur sårbar är den svenska ekonomin för framtida störningar i energiförsörjningen? Det är en av huvudfrågorna i forskningsprojektet "Energi och ekonomisk struktur - kris och strukturanpassning i svensk energihushållning". Föreliggande skrift är den första i en serie rapporter från detta forskningsprojekt.

Utvecklingen de närmaste årtiondena av efterfrågan, utbud och priser på olika energislag har varit föremål tör många prognosförsök under åren efter "oljekrisen". Frågeställning och analysmetoder skiljer sig avsevärt mellan de olika studierna. Resultaten är därför svåröverskådliga och delvis förvirrande.

Avsikten med denna rapport är inte att åstadkomma ännu en prognos. Det rör sig i stället om ett försök till systematisk beskrivning av de metoder som använts och de resultat som framkommit i de senaste årens undersökningar på området.

Större delen av rapporten ägnas åt en genomgång av prognoser för var och en av de fyra stora primärenergimarknaderna, dvs marknaderna för råolja, naturgas, kol och uran. Inriktningen på svensk energiförsörjning och det tämligen korta tidsperspektivet fram till år 2000 gör det ofrånkomligt att marknaderna för råolja och oljeprodukter ges jämförelsevis stort utrymme. Diskussionen rörande naturgas och energikol har av samma skäl inriktats på transportbetingelserna och förutsättningarna för ökad internationell handel. Då det gäller uranmarknaden redogör vi för olika bedömningar av efterfrågeutveckling, reserver, kapacitetsutbyggnad och långsiktig prisutveckling.
 

Aktuell forskare

Malin Gardberg Ph.D.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makroekonomi, utvecklingsekonomi.

Några av de frågor Malin Gardberg försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur har det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknaden påverkats av den pågående digitaliseringen?
  • Hur påverkar olika typer av utländskt skuldkapital landets valutakurs? Leder extern skuldfinansiering till att landets valutakurs är känsligare för finansmarknadsturbulens än extern aktiefinansiering? 
  • Leder finansiell integrering och en jämnare inkomstfördelning till mera internationell riskdelning i utvecklingsländer?
  • Hur har finansiell integrering påverkat sambandet mellan konsumtion och förmögenhet

 

 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se