2010–

Kommunernas framtid

Konjunkturrådets rapport 2019

Författare: Eva Mörk, Gissur Ó Erlingsson och Lovisa Persson
År: 2019Antal sidor: 221Förlag: SNS FörlagFörlagsort: Stockholm
ISBN: 978-91-88637-11-6

Kommunernas framtid Eva Mörk, Gissur Ó Erlingsson och Lovisa Persson

Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019. De diskuterar därför reformer som kan underlätta för dessa kommuner att möta framtidens utmaningar. Ett alternativ som de anser ska övervägas är att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.

Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget kommer att försämras kraftigt inom den närmaste framtiden. Men utmaningarna skiljer sig åt för olika typer av kommuner. Över hälften av Sveriges kommuner förväntas tappa befolkning under de kommande 20 åren. De krympande kommunerna på landsbygden står inför särskilt allvarliga problem. Framför allt minskar andelen invånare i yrkesarbetande ålder och andelen över 80 år ökar. I mycket avlägsna landsbygdskommuner förväntas försörjningskvoten (hur många yngre och äldre en person i åldern 20–64 år måste försörja inklusive sig själv) stiga till 2,14 fram till år 2040, medan prognosen för storstäderna är 1,74.

Landsbygdskommunernas ekonomiska situation präglas av att de har lägre skattekraft än storstadskommunerna, samtidigt som de har högre skattesatser. 25 procent av de mycket avlägsna landsbygdskommunernas intäkter utgörs av det generella statsbidraget och den kommunala utjämningen. Motsvarande andel är 7 procent för storstadskommunerna, även om andelen skiljer sig mycket åt mellan olika storstadskommuner.

Forskarna föreslår bland annat följande:

  • Överväg möjligheten att flytta ansvaret för väl avgränsade områden, till exempel skola, från små kommuner med bristande kapacitet antingen till staten, regionen eller en större grannkommun. På så sätt kan man ha kvar den lokala förankringen i de verksamheter som kommunerna behåller, men samtidigt dra nytta av stordriftsfördelar inom styrning och administration i de verksamheter som flyttas från kommunerna.
  • Begränsa de riktade statsbidragen kraftigt. Det ökar kommunpolitikernas drivkrafter att sköta verksamheterna effektivt liksom gör det tydligare för medborgarna att de lokala politikerna har ansvaret för den kommunala servicen.
  • Uppmuntra kommunerna att öka samverkan över kommungränserna även inom välfärdsområden, liksom till att effektivisera verksamheterna genom att använda digitala hjälpmedel i större utsträckning.


Läs mer på extern sida


Referens:

Mörk, Eva, Gissur Ó Erlingsson och Lovisa Persson​ (2019),  Kommunernas framtid.  Konjunkturrådets rapport 2019Stockholm: SNS Förlag.

Lovisa Persson

Kontakt

Tel: 08 665 4536
lovisa.persson@ifn.se

Daniel Waldenström

Ämnesområde: arv och gåvor, finansiell utveckling, inkomst och förmögenhetsfördelning samt skatter.

En av de frågor Daniel Waldenström försöker besvara i sin forskning:

  • Hur stor är den ekonomiska ojämlikheten i Sverige och vilka faktorer bestämmer den?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se