2010–

EU och teknologiskiftet

Europaperspektiv 2020

Författare: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars Oxelheim
År: 2020Antal sidor: 300Förlag: Santérus FörlagFörlagsort: Stockholm
ISBN: 9789173591508

Det finns stora ekonomiska vinster för EU att hämta från den nya teknologin, i form av ökad global konkurrenskraft. Förhoppningen är också att den pågående tekniska omdaningen, som innefattar digitalisering, plattformsekonomi och artificiell intelligens, ska kunna bidra till att lösa samhällsproblem av vitt skilda slag. Men det teknologiska skiftet skapar också betydande gränsöverskridande utmaningar för unionen och medlemsländerna.


Det ger upphov till en rad brännande frågor:

  • Hur ska den digitala inre marknaden förverkligas och vilka utmaningar ställer digitaliseringen av handeln EU inför?
  • Vad kan EU göra för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten i en tid då allt mer information lagras digitalt och beslut styrs av algoritmer?
  • Hur ska EU och medlemsländerna kunna avvärja det hot som cyberkrigsföringen utgör, i form av attacker mot infrastruktur?
  • Kan e-demokrati bidra till att minska det demokratiska underskottet inom EU?
  • Vilka verktyg har EU för att förhindra att de globala plattformsföretagen inte missbrukar sin dominerande ställning?
  • Vad betyder teknologiskiftet för jobben i Europa?


Läs mer på extern sida


Referens:

Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Anna Michalski och Lars Oxelheim, red. (2020), EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020. Stockholm: Santérus Förlag.

Lars Oxelheim

Kontakt

Tel: 08 665 4527
Mobil: 070 861 9361
lars.oxelheim@ifn.se

Aktuell forskare

Malin Gardberg Ph.D.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makroekonomi, utvecklingsekonomi.

Några av de frågor Malin Gardberg försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur har det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknaden påverkats av den pågående digitaliseringen?
  • Hur påverkar olika typer av utländskt skuldkapital landets valutakurs? Leder extern skuldfinansiering till att landets valutakurs är känsligare för finansmarknadsturbulens än extern aktiefinansiering? 
  • Leder finansiell integrering och en jämnare inkomstfördelning till mera internationell riskdelning i utvecklingsländer?
  • Hur har finansiell integrering påverkat sambandet mellan konsumtion och förmögenhet

 

 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se