Dagens betygssystem saknar objektiva referenspunkter. Därmed kan inte betygen bli likvärdiga. Problemen förstärks sedan av det faktum att Sverige har fritt skolval och konkurrens mellan utförare. Marknadskrafterna skapar incitament för ytterligare olikvärdig betygssättning och bidrar till betygsinflation.
Samtidigt är Sverige det EU-land som underkänner flest elever i grundskolan. Nära en femtedel av eleverna som lämnar grundskolan har inte fullständiga betyg och cirka 15 procent blir inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram. I övriga EU-länder är motsvarande andel i genomsnitt 4 procent. Ingenting tyder på att de svagaste svenska eleverna är så mycket sämre än sina europeiska motsvarigheter. Varken PISA eller andra internationella undersökningar visar det, vilket tyder på att det handlar om brister i betygssystemet både vad gäller behörighetsregler och hur betygssättningen i sig kan tänkas leda till utslagning.
