Debattartiklar 2016

Riksbanken tycks ha feltolkat sitt uppdrag. Riksbankslagen erbjuder flexibilitet, trots det håller Riksbanken fast vid 2-procentmålet till nästan vilket pris som helst. Dessutom bryter man mot lagens anda när man köper statsobligationer för mångmiljardbelopp, skriver Fredrik NG Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov på Dagens Nyheters debattsida.

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringsliv skriver Erik Lundin, IFN, att "Energimarknadsinspektionen har inte förmått skydda kunderna från höjda avgifter. Om inte regleringen ändras finns det risk att vinster slussas ut till utländska bolag".

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om World Values Survey. Han konstaterar att " Missnöjet med politiken må vara ett bekymmer, men stödet för demokratin lever än".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle, att på en fungerande arbetsmarknad korrigeras personalbrist genom att lönerna stiger. Men, förklarar han, "den svenska modellen har inte lyckats hantera problemet väl. Industrin bör stå tillbaka och lönerna för välfärdens bristyrken bör höjas väsentligt."

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att man bör undvika lönesänkningar för lågutbildade som redan har jobb. "En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner." Han avslutar; "Vill vi uppnå en hög och jämnt fördelad sysselsättning måste vi förmodligen acceptera större löneskillnader än tidigare."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad IFN, skriver i Dagens Samhälle "I resultaten från Pisa 2015 syns förbättringar i huvudämnet naturvetenskap, men i synnerhet i matematik och läsförståelse. Vi kan emellertid inte lita på förändringarna, eftersom den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten."

I ett debattinlägg och en replik (9/12) i Dagens Nyheter skriver Johan Wennström, IFN, att friskolereformens ideologiska förebild, Milton Friedman, betonade nödvändigheten av en nationell läroplan som garanterar att elever presterar ungefär lika i privata och i offentliga skolor. Denna centrala komponent glömdes bort när skolsystemet reformerdes på 1990-talet.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i Skolvärlden en replik på blogginlägg av Per Kornhall: "Skolfrågor förtjänar att diskuteras och jag välkomnar självklart all relevant och saklig kritik. Men Kornhall ägnar sig åt [...] misstänkliggöranden och ad hominem-attacker som jämför mig med Augusto Pinochet och Donald Trump. Möjligen är detta ett tecken på desperation: om man har rätt i sak finns inga skäl att hänfalla åt sådant trams."

Lars Calmfors, IFN, och yttreligare tre akademiker skriver i ett debattinlägg att "den stora flyktinginvandringen i kombination med dålig integration gör att vi inte längre kan förlita oss på den svenska modellen". De förklarar att dcet finns fyra vägar att gå: utbildning, anställningsstöd, lägre minimilöner och entreprenörskap.

Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet, skriver i en debattartikel i SvD att det inte finns tillräckligt med forskning om minimilöner och effek­ten på integration och sysselsättning. De föreslår experiment, i samarbete mellan forskare och arbetsmarknadens parter, för att förbättra ­kunskapen.

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Han skriver att UHR har allt för trubbiga metoder för att konvertera bl.a. IB-betyg för antagning till svenska högskolor. "Låta universiteten sköta antagningen själva".

"IB-programmet på gymnasiet under långa perioder har varit en gräddfil" skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i ett debattinlägg i SvD. Vlachos skriver att UHR:s förslag är för strikt, men anser inte att den nyvarande översättningen ska behållas: "En bibehållen konvertering gör det på tok för lätt för IB-studenter att få toppbetyg."

I en replik i Skolvärlden skriver Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN, och Nima Sanandaji, ECEPR, om ett blogginlägg som behandlar deras rapport om hur elever från kommunala skolor och friskolor presterade i Pisa-mätningen. "Vår studie stödjer också tidigare nationalekonomisk forskning som finner att friskolorna på systemnivå om något har bidragit till att minska fallet i Timss."

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i SvD om den svenska modellen att  "det är paradoxalt att en modell vars uttalade syfte är att skydda de svaga i samhället snarare ­direkt förstärker inkomstklyftor och cementerar fattigdom i utsatta områden". Blix förklarar att "det avgörande kommer att vara att tillåta låga löner för att nyanlända ska ­komma in på arbetsmarknaden".

I ett debattinlägg under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl, IFN, och David Sundén, om den nya granskning av välfärdsutredningen som de gjort: "Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet målat upp en bild av att hög lönsamhet är liktydig med bristande kvalitet. Det är dags att konstatera att denna bild är falsk och övergå till en faktabaserad diskussion".

"Vinstutredningens betänkande bör ignoreras. I stället behöver en riktig expertgrupp med uppgift att utifrån rigorös forskning analysera hur välfärdsmarknaderna bäst kan regleras för att säkra högst kvalitet till lägst kostnad tillsättas." Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD ledarsida om nyanländas chanser att få jobb. Han förklarar att en av de största villfarelserna i svensk politik är att "systemens politiska försvarare tror att frånvaron av marknad gynnar samhällets svagaste". " I en fungerande marknadsekonomi innebär flyktingmottagande att enkla jobb och bostäder växer fram på marknadsmässiga villkor."

I ett debattinlägg i branschtidningen Market skriver Matilda Orth och Florin Maican, IFN, att en allt för restriktiv tillämpning av plan- och  bygglagen ger sämre produktivitetsutveckling. De menar att "tillgången till stora datamängder, som butiker ofta redan samlar in, behöver användas för att analyserna ska bli djuplodande och heltäckande. Google, Amazon och Walmart är exempel på företag som redan drar nytta av denna möjlighet".

I en debattartikel i Kvällsposten skriver Andreas Bergh, IFN, och Tove Mellgren, Fores Syd, att Malmö har på många sätt ett försprång frmför resten av landet: "mångfalden och brokigheten är i många avseenden redan etablerad i staden. Ingenstans i Sverige finns så bra förutsättningar för ett svenskt Chinatown eller Little Italy. Men det krävs politisk vilja för att nå dit."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "ny forskning visar att elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor i Pisa-undersökningen 2012". Han menar dock att när det gäller pedagogik kan friskolorna lära av de kommunala.

"Både fristående och kommunala skolor har något att lära sig av varandra. Oavsett driftsform bör skolor säkerställa en god studiemiljö, läxor och aktiva lärare. Samtidigt bör de minska den elevorienterade undervisningen, som växt fram sedan 1990-talet" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji i ett debattinlägg i GP.

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i DI om att två saker hotar den svenska tillväxten: dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen samt de regelverk som hotar den digitala ekonomin: "Utan reformer kommer Sverige falla tillbaka och produktiviteten förbli låg."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om Ericssons varsel. Han hoppas att detta får igång en diskussion om den svenska modellen och i synnerhet det svenska kostnadsläget. "Är vi inte beredda att förändra det svenska kostnadsläget, får vi lära oss att leva med dess konsekvenser: fortsatt avindustrialisering i rask takt."

Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, doktorande Uppsala universitet, skriver på DN Debatt om rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?" som de är författare till. De ser klara bevis för att resultaten faller och att det rör sig om kunskapsförsämringar både i absoluta och relativa tal.

I ett debattinlägg i branschtidningen Fri Köpenskap skriver Matilda Orth, IFN, och Florin Maicen, affilierad till IFN, om möjlig användning av all den data som företag i dag samlar in: "För att studera tillgängliga data och skapa bättre beslutsunderlag krävs kompetens och analysverktyg. Bara så kan företag nå sin fulla potential. Våga tänka nytt och lär av internationella framgångssagor – använd möjligheterna med big data."

"Sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utlandsfödda är stort och invandringen är nu en nettokostnad för offentlig sektor" skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Anna Rehnvall, Fores, i ett debattinlägg i NA. De menar att större lönespridning behöver diskuteras och att "försörjningsstödet görs om så att drivkrafterna för att jobba stärks, att a-kassan omvandlas till en omställningsförsäkring och att nyanlända får F-skattsedel i stället för etableringsersättning".

Matilda Orth, IFN, och Florin Maican, affilierad till IFN, skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv. De skriver att "en allt för restriktiv tillämpning av PBL ger sämre produktivitetsutveckling och konkurrenstryck bland redan etablerade butiker. En mindre restriktiv tillämpning av PBL skulle bland annat leda till att existerande butiker måste öka sin produktivitet för att överleva".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att vinstdebatten präglas av anekdotisk bevisföring: "Den politiska eliten bör nu visa framfötterna och avvisa de populistiska kraven på vinstbegränsning med hänvisning till forskning." Han förklarar att "ny forskning finner att vinstdrivande företag inom den svenska äldrevården både minskade dödligheten – en kvalitetsaspekt som inte kontrakterades – och kostnaden per kund."

Magnus Henrekson och Henrik Jordahl, IFN, skriver på DI Debatt om förslaget att i välfärdssektorn begränsa vinsten till 8 procent av investerat kapital. De finner flera fel med Joachim Landströms utredning i frågan, bl.a. definitionen av övervinster. Dessutom: "ett rimligare uppdrag vore att undersöka om en vinstreglering över huvud taget behövs i välfärdssektorn (och om den är förenlig med svensk grundlag och den EU-lagstiftning Sverige lyder under)."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, är en av författarna till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. För att lösa problemet med segreation föreslår de "ökad lönespridningen, reformerat försörjningsstöd och a-kassa samt att stimulera Chinatownliknande stadsdelar där invandrare sätter avtryck på stadsbilden".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att "många blundar för den målkonflikt som finns mellan kunskapsinhämtning och glädje i inlärningen... Och barnens glädje är viktig idag." Han förklarar att det är politikerna och inte pedagogerna som till syvende och sidst det är ansvariga för den svenska skolans kräftgång.

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att återinförd värnplikt inte alls har en integrerande effekt. Han förklarar att "det är ett påstående som bygger på spekulationer – snarare tyder viss forskning på ett motsatt scenario; att redan existerande ojämlikhet förstärks".

"Kvalitetsarbetet eftersatt. En ny jämförelse visar att skolföretag arbetar mer välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder än vad kommunala skolor gör. Nu måste regeringen se till att åtgärda de faktiska problemen i stället för att ge sig på friskolornas vinster och aktieutdelningar" skriver Henrik Jordahl, IFN, i Dagens Nyheter.

"Våren 2015 vädrade jag här på ledarsidan tanken att tiggare borde erbjudas jobb med betalning snarare än gåvor och tanken att en enkel smartphoneapplikation skulle kunna underlätta för utbud och efterfrågan att mötas. Ett drygt år senare kan jag konstatera att det hänt en hel del, både med tekniken och med arbetskraftsutbudet" skriver Andreas Bergh i en krönika i Svenska Dagbladet.

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare är affilierad till IFN, att personaloptioner behövs för att fler ska vilja bli entreprenörer i Sverige. De hänvisar till en studie av Magnus Henrekson, IFN, och Tino Sanandaji, HHS, som visar "ett nära samband mellan entreprenörskap och nivån på personaloptionsskatten".

Niclas Berggren, IFN, skriver på SVT Opinion om Brexit att det finns fler risker än de ekonomiska: politiska kostnader (populistiska partier vädrar morgonluft) samt social eller kulturell kostnad: "Forskning som jag har bedrivit tillsammans med Henrik Jordahl och Therese Nilsson de senaste åren tyder på ett positivt samband mellan den typ av politik som i många stycken har förts inom EU och viktiga sociala attityder som tolerans mot människor som är annorlunda och tillit människor emellan."

Regleringar är orsaken till dagens problem – inte lösningen till bostadskrisen skriver åtta akademiker i Svenska Dagbladet Näringsliv. En av dessa är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Marknaden bör få ett större spelutrymme, där exempelvis hyror tillåts förändras i större grad efter utbud och efterfrågan. De negativa aspekter som ändå uppstår, exempelvis ökad inkomstsegregation, kan motverkas av mer effektiva politiska åtgärder, såsom riktade bostadsbidrag till resurssvagare hushåll."

IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson skriver i ett debattinlägg SvD Näringsliv om sin nya ESO-rapport: "Ytterligare en förklaring till Sveriges gynnsamma ekonomiska utveckling är att det svenska näringslivet framgångsrikt använt digitaliseringen för att driva på strukturomvandlingen" Forskarna förklarar att det "behövs reformer som bibehåller och ökar incitamenten för företagen att finna nya affärsmöjligheter, experimentera och växa" .

Friskolor etableras både i områden med högre socioekonomisk status – och i mer utsatta områden, skriver Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och Nikolay Angelov i Dagens Industri. De förklarar att bristande information om skolpengens utformning i olika kommuner försvårar förståelsen av varför friskolor etableras i vissa områden och inte i andra: "Därmed saknas underlag för välgrundade politiska beslut. Det är anmärkningsvärt, särskilt i ett land med världens kanske mest långtgående skolpengssystem."

I dagarna kommer får ett par miljoner svenskar tillbaka pengar på skatten. Det är märkligt, skriver Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, i Metro: "Det märkliga med att glädjas åt skatteåterbäring ligger alltså i att pengar lånats ut, i princip räntefritt, till staten genom att människor har betalat in för hög skatt."

I ett debattinlägg i SvD skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN, och Rikard Forslid att "det skulle vara billigare för staten att finansiera en inhemsk fabrik för vaccin än att reservera produktionskapacitet hos de internationella producenterna". Forskarna förklarar att "de starkaste skälen för att bygga en statlig vaccin­fabrik är emellertid inte ekonomiska utan säkerhetsmässiga".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle om att "lärare kan i princip sätta vilka betyg de vill utan ansvarsutkrävande. Detta kombineras samtidigt med ett antagningssystem till gymnasium och högskola som bygger på just dessa betyg. Detta galna system måste reformeras snarast möjligt." Heller Sahlgren skriver att betygssystemet borde centraliseras.

Professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver tillsammans med professor Finn Østrup i Jyllands-Posten om att dagens penningpolitik sannolikt kommer att skapa en ny skuldkris och en ineffektiv kapitalmarknad.

Ett Letter to the editor av Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, publiceras i Financial Times. Det handlar om att använda s k helicopter money. Oxelheim förklarar att stater redan lånar från utlandet eller använder biståndspengar för att ge invandrare en anständig standard. Detta är i princip helicopter money, skriver han och tillägger att detta är det sista verktyget i den penningpolitiska verktygslådan.

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "europrojektet tycks vara fångat i en fälla. Medborgarna vill behålla euron men är inte beredda att acceptera de förändringar som kan krävas för att få valutaunionen i sin nuvarande form att fungera bättre". Calmfors föreslår att "klausul i EU-fördraget som förbjuder hjälp till krisande medlemsstater som hotas av statsbankrutt återupprättas. Det skulle tvinga privata långivare att bli mer försiktiga med sina lån och därmed minska riskerna för statsfinansiella kriser. Om sådana ändå uppstår, bör stater tillåtas gå i konkurs och en fördjupad bankunion användas för att hantera följderna".

Att skolan måste bli ”roligare” för att höja kunskaperna är totalt nonsens. Det är som att skolvärlden befinner sig i en masspsykos: man ignorerar all empiri och fortsätter att driva på i en riktning som leder oss längre och längre ner i avgrunden. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle.

I en replik till ett inlägg av Anna Ekström och 2015 års skolkommission skriver Ola Andersson, IFN, och Tommy Andersson, Lunds universitet, att en gemensam kö för intagning till skolor och gemensamma urvalskriterier skulle lösa flera problem. "Vi vet att det finns ett relativt enkelt sätt att effektivt datorisera skolvalsprocessen. 2012 års Nobelpris i ekonomi delades ut för denna upptäckt. Systemet har använts i bland annat New York som med mycket goda resultat varje år placerar cirka 100 000 elever."

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att hälsoklyftorna ofta beskrivs genom att grupper jämförs med varandra. "När exempelvis tidningen Dagens Samhälle nyligen gjorde ett reportage om Kommissionen för jämlik hälsa, illustrerades hälsoklyftorna av kurvor som visar att den förväntade livslängden sedan 1986 ökat mer för högutbildade än för lågutbildade." Bergh fortsätter: "Statistiskt sett är detta sätt att visa hur hälsans fördelning ändras inte felaktigt, men det är lurigt."

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Magnus Henrekson, IFN, om vikten av att personaloptioner kan utnyttjas av nya företag för att dessa kunna växa och bli kvar i Sverige. Han förklarar samtidigt hindren för att så sker: ett skattesystem som kastar grus i maskineriet för nya framgångsrika entreprenörsföretag.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det blivit allt vanligare att forskare som deltar i samhällsdebatten misstänkliggörs. Han skriver: "I stället för att utgå från att olika förslag syftar till att lösa just de problem som anges antar man att det finns en dold agenda och ifrågasätter förslagsställarnas motiv". Calmfors förklarar att risken är stor att yngre samhällsvetenskapliga forskare på detta sätt skräms bort.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver tillsammans Fredrik NG Andersson och Anders Olshov, i Dagens Industri att Sveriges ekonomi går bra men att den på "många sätt påminner situationen i Sverige om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008.

I ett debattinlägg i Expressen gör Magnus Henrekson, IFN, tankeexperimentet att vinnaren i OS-finalen på 400 meter löpning egentligen kom trea – på grund av att löparna har olika tidtagarur. "Det låter absurt, men på skolområdet är det faktiskt så det fungerar i dag."

I ett debattinlägg i DN skriver Arbetsmarknadsekonomiska rådet (Lars Calmfors, Per Skedinger och Petter Danielsson, AER och IFN, m.fl.) om en rapport som visar att "den tyska utvecklingen sedan millennieskiftet ger stöd för att lägre ingångslöner för nyinträdande på den svenska arbetsmarknaden bör leda till högre och jämnare fördelning av sysselsättningen".

Det finns starka skäl att nu skattefinansiera en större del av de offentliga utgiftsökningarna än regeringen planerar, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. Han föreslår att man bör "undvika att höja skatten på arbete, eftersom det försvagar drivkrafterna att arbeta. Bättre kandidater för skattehöjningar är återinförd fastighetsskatt och högre matmoms".

Flyget är speciellt betydelsefullt för den kunskapsintensiva tjänsteindustrin i Sverige, men också för tillverkningsindustrin utanför storstäderna. Det skriver Shon Ferguson och Rikard Forslid, författare till en ny SNS-rapport, i ett debattinlägg på SvD Näringliv.

Magnus Henrekson och Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg på SvD Näringsliv att skatt på arbete utgör den viktigaste skatte­basen. "Men digitaliseringen kan komma att gradvis urholka skatteintäkterna. Därför krävs det ett nytt helhetsgrepp på finans­politiken".

I ett debattinlägg skriver Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH och Entreprenörskapsforum, att i den nyligen presenterade utredningen om personaloptioner "förefaller förståelsen för att entreprenörsdrivna företag också agerar i en global kontext vara helt bortblåst". Henrekson och Braunerhjelm avslutar: "En förmånlig beskattning av personaloptioner är inte bara bra för svensk välståndsutveckling, det är också en reform för ökad rättvisa och en jämnare förmögenhetsfördelning."

Invandringens storlek och sammansättning har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Därför behövs en öppen och tydlig diskussion om volymer, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida. Calmfors föreslår: " ... att det tillsätts en bred parlamentarisk utredning med uppgift att ge förslag om riktvärden och tak för den årliga invandringen. För att markera att det är både tillåtet och önskvärt att diskutera volymer, skulle utredningen rentav kunna ges namnet Volymkommissionen"..

"Visst vore det bra om det gick att åtgärda kvalitetsproblemen inom välfärden med ett enkelt vinstförbud. Men forskningen tyder inte på det" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Han förklarar att "många studier finner att system som baseras på tillit i stället för krav och ekonomiska incitament minskar välfärdskvaliteten".

Förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och bromsa marknadiseringen av skolan. Det är några av förslagen för att förbättra svensk skola i en rapport författad av Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, KTH, och Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

EU:s långsiktiga och metodiska arbete för ökad transparens skulle normalt ha gett något lägre elpriser för svenska konsumenter och svenskt näringsliv från och med 2015. Men denna vinst har så här långt omintetgjorts av den höjda energipolitiska osäkerheten i Sverige. Det skriver Pär Holmberg, IFN, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.

Pär Holmberg, IFN, skriver om sin forskning i Realtid.se, nyhetstidning på nätet för finansbranschen: En mindre förändring av Riksgäldens och Riksbankens auktionsförfaranden kan spara stora summor åt skattebetalarna. Samma metod kan även användas på börsen.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en krönika i Dagens Samhälle om hälsoeffekterna av pensionering. "Studier visar att inom ett par år kan pensionering generera kraftigt negativa hälsoeffekter. Vissa studier finner att minnet försämras och att risken för demens kan öka. Ett längre arbetsliv är därför bra för hälsan på sikt."

Lars Calmfors IFN och AER, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att debatten om löner bör fokusera på: 1) Hur påverkar sänkta ingångslöner sysselsättningen?  En majoritet av studier tyder på att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. 2) Hur ska man se på fördelnings- kontra sysselsättningseffekter? Lägre ingångslöner ger antagligen en viss press nedåt också på den allmänna lönenivån för lågutbildade. Det är då en fråga om värderingar huruvida man tycker att detta är värt att acceptera för att öka sysselsättningen. 3) Vilket är alternativet till lägre avtalade ingångslöner? "Frågan till LO-facken blir om det inte ligger i deras intresse att få till stånd reglerade låglönejobb i stället för helt oreglerade."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver i en replik i SvD att det är upp till politiken att avgöra (om urvalskriterier för antagning till skolor), "men på vägen dit kan forskningen ge viss vägledning. Detta underlättas emellertid om forskningen inte beskrivs på ett helt okontrollerat sätt".

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver på SvD Näringliv debatt om LO:s årliga statistiska jämförelse mellan arbetares och vd:ars löner. Oxelheim förklarar att LO rapporten kan ­kritiseras både när det gäller faktaurval och definitioner och att den lämnar läsaren med eftersmaken av en tydlig parts­inlaga i avtals­rörelsen.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jannis Angelis, Henrik Jordahl (IFN) och Anna Häger Glenngård att det råder en hög lägstanivå i svensk primärvård men det finns områden där det krävs förbättringar, till exempel personalfrågor: "Svenska vårdcentraler skulle kunna vara bättre på att behålla nyckelpersoner och belöna högpresterande personal."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "en fjärdedel av 15-åringarna har så dåliga skolresultat att de inte bedöms klara sig i samhället, visar den senaste Pisa-undersökningen. Mot bakgrund av den höga asylvandringen är det inte så konstigt".

I en krönika i Skolvärlden skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att "trots att elevernas undervisningstid är låg och lärartätheten hög, så arbetar svenska lärare och rektorer många timmar och de känner sig hårt pressade. Detta tyder på en skola med svåra systemfel".

Framväxten av Silicon Valley började med en skattereform som gjorde det mer lönsamt att investera i och arbeta för nya riskfyllda projekt. Politikerna måste förstå värdet som skapas av nyckelpersoner i nystartade företag och sänka skatten på personaloptioner, skriver Magnus Henrekson, IFN, i ett debattinlägg i DI. Han argumenterar för personaloptioner i ordets rätta bemärkelse.

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en slutreplik på SvD Brännpunkt om skolan och skolforskning. Deras första inlägg var infört 2016-02-08.

Att förklara globala trender med för­hållanden som är ­specifika för det egna landet är en besvärlig strategi, skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en krönika i Fokus. Skolan är ett av Vlachos exempel: "Visst kan den svenska pedagogiken ligga bakom att svenska elever lär sig mindre, men dessa förändringar kan knappast förklara varför Sverige följer den globala trenden mot ett ökat utbildningsgap mellan kvinnor och män. Särskilt besvärlig blir förklaringen när det visar sig att betygsskillnaderna var ännu större för 25 år sedan än vad de är i dag."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att vi är fastlåsta i [skolans] problemformulering, "som att New Public Management skulle vara roten till det förstörda skolväsendet. Trots att forskningen säger något helt annat". Han utgår från en rapport om behovet av ökad information om skolan.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika i SvD om andrahandmarknaden för varor: "Insikten att det finns en stark selektionseffekt i vilka saker från förr som fortfarande används, stärker slutsatsen att det är smart att köpa begagnat." Bergh avslutar: "Intressant nog tycks det främst vara våra värderingar som hämmar andrahandsmarknadens expansion. Den som vill ge sina barn det bästa känner kanske inte att det räcker med en tröja för 50 kronor."

Skolan behöver mer New Public Management, ­inte mindre, skriver Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i ett debattinlägg i SvD.  De har författat en rapport om behovet av bättre information om skolans prestationer. De skriver att "ett grundproblem är att varken betyg eller provresul­tat är jämförbara mellan olika kommuner och skolor".

Vad avgör när det är obekväm arbetstid, och vad är konsekvenserna av att arbetskraften fördyras? För många är kristna helger viktiga, men arbetskraften i Sverige är numera synnerligen blandad och därför bör dagens ob-tillägg ifrågasättas, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i ett debattinlägg i Expressen.

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD. De skriver om läger i Europa att "visionen om en enad europeisk union, utan gränser och hinder att röra och etablera sig fritt, står på spel om".  Författarna föreslår att en "Europaminister återinföras med långtgående samordningsbefogenheter".

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver i norska Aftenposten om valutakrig: "Den uvanlige pengepolitikken som nå praktiseres i mange land utgjør et gigantisk eksperiment uten noen synlig slutt, og med et 40-talls sentralbanker involvert. Ingrediensene er å trykke penger, ha negative styringsrenter og gripe inn i valutamarkedet."

Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN skriver i en krönika i Dagens Samhälle att "för att förbättra integrationen måste kunskapsgapet mellan utrikes och inrikes födda minska. Men detta uppnås knappast med inskränkningar i välfärdstjänster enligt Moderaternas förslag i förra veckan."

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Pär Holmberg, IFN, att regeringen bör helt avveckla straffbeskattningen av kärnkraft och vattenkraft. "I annat fall är risken stor att Sverige, för att undvika elbrist, kommer att tvingas följa Storbritanniens exempel och återreglera stora delar av elmarknaden."

Gabriel. Heller Sahlgren, verksam i England och affilierad till IFN, är ny krönikör i Dagens Samhälle. I sin första krönika skriver han om det svenska asylsystemet: "Britterna är förstås införstådda med motiven bakom: Viljan att hjälpa människor i svår nöd. Svårare är det att förklara varför många i Sverige har trott att den förda politiken skulle vara en vinstaffär. En investering för framtiden. 'Hur kunde man tro det?', frågade en forskarkollega."

I en krönika i Fokus skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att "trots att resten av samhället bygger på att vi specialiserar oss, har besluts­fattarna valt att i betygen ge vikt åt elevens svagheter". Han är kritisk till dagens betygsystem och förklarar att det exempelvis är "omöjligt att kompensera för en trög start eller en tillfällig svacka genom att förbättra sina kunskaper senare i utbildningen".