Debattartiklar 2018

I ett debattinlägg i Expressen skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, med flera att "ny forskning visar att svenska väljare överskattar andelen utlandsfödda i Sverige. Det gäller även andelen utlandsfödda muslimer". De förklarar att i genomsnitt uppskattades andelen till 27 procent, jämfört med den faktiska andelen på knappt 18 procent.

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i vilket förklaras att problemet med överbefolkning måste lyftas fram av FN. De skriver: "78 stora länder har en årlig folkökning på 2 procent eller mer – det kan låta lite, men innebär att de med denna takt fördubblar sin befolkning på 35 år eller kortare tid".

Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, skriver en krönika i danska Børsen om att privatisreing av hemtjänst ökar välfärden. Han hänvisar till forskning av bl.a. Henrik Jordahl, IFN, som visar att kostnaderna för hemvård inte sjunker när när valfrihet och privata alternativ introduceras.

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Mats Hammarstedt, Linnéuniversitet och affilierad till IFN att "det stora hindret för en lyckosam integration av nyanlända på arbetsmarknaden ligger i de nyanländas låga utbildningsnivå och bristande humankapital". Hammarstadt nämner "bristande humankapitalet hos bland annat utrikes födda från länder i Mellanöstern och Afrika".

Lars Calmfors, IFN, skriver på DN:s ledarsida om Alliansens förslag att lägga ner Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och helt outsourca förmedlingstjänsterna till privata utförare. Calmfors förklarar att "En försiktig reformstrategi för Arbetsförmedlingen kan förefalla mindre handlingskraftig. Men den är förmodligen desto mer rationell."

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle att lönsamhet och kvalitet verkar gå hand i hand bland friskolorna.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om att låg inkomst inte automatiskt leder till kriminalitet. Han resonerar om forskning som "talar emot att bostadsområde och tillfälliga inkomstsvängningar under uppväxten har en kraftig effekt på brottsligheten".

Lars Calmfors, IFN, skriver på DN:s ledarsida att  "den tillträdande italienska regeringen, bestående av två populistiska och eurokritiska partier, har skapat oro på finansmarknaderna. Det väcker frågan om en ny kris för euron är under uppsegling". Calmfors förklarar att "Italien är eurons svagaste länk".

Debatten om glädjebetyg fortsätter. Internationella Engelska Skolans Barbara och Hans Bergström skrev tidigare i DI om påstådd betygsinflation inom friskolor. Nu svarar Jonas Vlachos, Stockhiolms universitet och affilierad till IFN: "Skolverkets statistik tar inte hänsyn till skolans resultatnivå och är därför ett missvisande sätt att jämföra skolors betygssättning"

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att "i nästan var femte hemtjänstgrupp tillbringar personalen mer tid någon annanstans än hemma hos de äldre. Samtidigt har 6 procent av hemtjänstgrupperna en tidsandel hos de äldre som överstiger 75 procent. Så produktiva hemtjänstgrupper kan inte förbättra sin tidsanvändning så mycket mer. Men i de flesta fall tyder mätningarna på att hemtjänsten går att effektivisera."

Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, skriver på SvD Debatt om hur globaliseringen negativa konsekvenser kan uppvägas med en rad politiska reformer, bl.a. satsning på vidareutbildning och att man underlätta arbetstagares geografiska rörlighet. Heyman och Sjöholm är författare till rapporten "Globalisering och svensk arbetsmarknad" utgiven av SNS,

I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter. Han menar även att vi inte har fog för vissa slutsatser som vi dragit från forskningen. Vi välkomnar att fler forskare än de som redan är aktiva på området engagerar sig i den viktiga frågan om minimilöner och håller också med Blomqvist på ett par punkter. Men enligt vår mening ger han inte någon rättvisande bild av vare sig den internationella eller den svenska forskningen, eftersom han utelämnar flera av de mest relevanta studierna.

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att "det är hög tid att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik". Han förklarar att "Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum med att höja räntan".

Özge Öner, IFN, skriveren krönika på SvD:s ledarsida om invandring med utgångspunkt i George Borjas bok ”We Wanted Workers”. "För flyktinginvandring talar ett "grundläggande humanitärt ansvar". Men detta kan inte motiveras med en felaktig beskrivning av hur bra invandring är, utan vi behöver snarare förklara varför vi väljer att hjälpa vissa men inte andra."

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl och Lovisa Persson, IFN, att digitala hjälpmedel och tidmätning i omsorgen kan garantera de äldre deras berättigade timmar. De anser vidare att det är centralt för kvaliteten i omsorgen att det skapas god balans mellan brukartid och kringtid.

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver bl.a. Magnus Henrekson, IFN, om Olav Sorensons entreprenörskapsforskning som belönats med Global Award for Entrepreneurship Research: "På lång sikt är det framgångsrika entreprenörer som driver utveckling och ekonomi framåt. Olav Sorenson visar att det inte bara är ekonomiska faktorer som är avgörande för att entreprenörskap ska blomstra: geografiska och sociala aspekter är väsentliga."

Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att välfärdens problem redan är verklighet: kommunsektorn har betydande ekonomiska problem. "En obekväm sanning är att privat finansiering också måste vara en del av lösningen."

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN. "Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen i skolan, påstår Almega och Friskolornas Riksförbund. Men deras rapport bygger på vad familjer säger, inte vad de faktiskt gör. Slutsatserna från internationell forskning är tvärtom att skolval inte är ett verksamt sätt att bryta skolsegregationen."

I en krönika på SvD:s lerdarsida skriver Özge Öner, IFN, att det "politiska landskap förändrades när Centerpartiet fattade beslut att rösta för regeringens förslag att ensamkommande unga med tidigare utvisningsbeslut ges möjlighet att stanna i Sverige". Hon förklarar att "med Centerpartiets invandringspolitik blir det svårare för väljare som föredrar minskad invandring att välja parti i höstens val".

Grova överdrifter får alltför ofta passera i offentligheten, skriver Andreas Bergh, IFN oxch Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han förklarar att "vill vi minska överdrifterna måste vi sluta belöna förenklingarna". Men behövs det inte överdrifter för att nå ut? Kanske det, svarar Bergh. "Men i så fall är det inte något jag vill bidra till."

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det kan vara politiskt riskabelt att inkomstolikheten i Norden har ökat. En central faktor för denna omfördelning har varit "minskad omfördelning via skatte- och bidragssystemet". Calmfors föreslår bl.a. att "transfereringarna bör räknas upp i samma takt som lönerna".

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv om nätläkare. De förklarar att "för politiker och andra beslutsfattare är det bråttom att se över landstingens pris- och ersättningssystem så att de ger rätt incitament till samtliga vårdgivare att erbjuda en sammanhållen och kostnadseffektiv vård".

Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN, skriver en krönika i Arbetsvärlden om intagning och kösystem till populära skolor. Han undrar "hur i hela fridens namn Skolverket har kunnat landa i att kötid ska vara en tillåten grund för urval till fristående grundskolor."

Thomas Tangerås, IFN, skriver i en replik på DN Debatt att flyget ingår i det europeiska systemet för handel av utsläppsrätter vilket gör att nationella klimatpolitiska åtgärder spelar mindre roll för de totala utsläppen. Han förklarar att "den viktigaste klimatpolitiska åtgärden Sverige kan göra är att arbeta för att sänka utsläppstaket inom EU-ETS".

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i en slutreplik på DN Debatt att de som är kritiska till nätläkarna tar allt för lätt på frågan om den förbättrade tillgängligheten. Otaliga rapporter visar att svensk sjukvård har tillgänglighetsproblem och därtill är väntetider inom vården är en stor väljarfråga.

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att det är svårt att se uppgörelsen om så kallade etableringsjobb som en stor framgång för den svenska modellen. Åtgärden är alltför bekväm för parterna. Den är senkommen och därtill otillräcklig.

Det finns strukturproblem i den digitala orivarat vården som behöver åtgärdas, skriver Mårten Blix IFN, och Johanna Jeansson, skribent, på DN Debatt: "Nätläkare tillgängliga via en app i telefonen är en positiv innovation som tydligt förbättrar primärvårdens envisa tillgänglighetsproblem."

Tycka går ju alltid, om frågor som skolval. Och, skriver Andreas Bergh, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida "för att få svar kan man vända sig till forskarna". Bergh förklarar att "det är ett vanligt misstag vid utvärdering av reformer att utgå från att det som sker efter en reform, också sker på grund av reformen. Det stämmer så gott som aldrig".

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i DI att det inte finns en enda undersökning som visar att lönsamma välfärdsföretag skulle vara sämre än olönsamma. "Vår undersökning tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor".

Regeringen startar stödprogram för born globals. Men en snabb internationalisering leder till färre jobb, inte fler, och i värsta fall riskerar regeringens åtgärder att hetsa lovande företag ut i världen innan de är redo, det skriver Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, på DN Debatt. Artikeln bygger på studie Born globals – fakta och önsketänkande, utgiven av Karl-Adam Bonniers stiftelse.

Avtalssystemets legitimitet och flexibilitet behöver stärkas, skriver Lars Calmfors, IFN, i en kolumn på DN:s ledarsida. Calmfors förklarar att kollektivavtalen är kärnan i den svenska modellen. "Rätt utformat skapar kollektivavtalssystemet balans mellan arbetstagare och arbetsgivare."

Magnus Henrekson skriver i en gästkrönika på SvD:s ledarsida  om att tjänsteexporten utgör mer än en tredjedel av den totala exporten. "Om en större andel av svensk BNP ska exporteras lär detta förutsätta fortsatt snabb tillväxt i tjänsteexporten. Detta skärper ytterligare kraven på ett gynnsamt svenskt företagsklimat och starka drivkrafter för entreprenörskap."

Under vinjetten Perspektiv skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Dagens Samhälle att när kommuner tävlar om givna resurser så går resurserna åt till att försöka påverka fördelningen utan att några nya resurser skapas. Han förklarar att "mycket talar för att låta människor själva bestämma var de vill bo, samtidigt som varje kommun fokuserar på kvalitet i sina kärnuppgifter och på att de som valt att bbo i den kommunen ska vara nöjda och ha det bra".

Finska Hufvudstadsbladet publicerar en debattartikel av Lars Oxelheim, affilierad till IFN, m.fl. Forskarna menar att finska politiker och organisationer tydligare borde artikulera sina ståndpunkter i hur de vill att EU ska utvecklas. Och de bör söka stöd för sina ståndpunkter genom en bred samhällelig debatt om Europafrågor.

Özge Öner, IFN, är ny krönikor på SvD:s ledarsida. I sin första krönika skriver hon om boken The XX factor: How working women are creating a new society, av ekonomen Alison Wolf: "Integreringen av högutbildade kvinnor i traditionellt mansdominerade yrkeskarriärer har lett till en ökning av dessa "nybetalda" yrken, som i stor utsträckning är kvinnodominerade."

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att det behövs utökade möjligheter att betala själv för att få vård i tid. Detta eftersom att det med dagens skatteintag är omöjligt att utan dröjsmål ge högkvalitativ sjukvård till alla som behöver. Han skriver att alla skule tjäna på att fler betalar för sin egen vård ur egen ficka.

I ett Letter to the Editor i Financial Times skriver Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, om likheten mellan utbud och efterfrågan på pengar i slutet av 1970- och början av 1980-talet med Paul Volcker som centralbankschef och Ronald Reagen som president och vad som nu ligger i korten i USA de närmsta åren med Joe Powell som centralbankschef och Donald Trump som president.

Forskning visar hur barn i åldrarna 11-14 drabbas när en förälder döms till fängelse. Sannolikheten att barnet självt döms för ett brott innan 20 års ålder ökar med 40 procent. Om detta skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en krönika i Arbetsvärlden.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver bl.a. Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierrad till IFN, om boken Europaperspektiv 2018 – EU i en världsordning under omvandling. "Det är hög tid för våra politiska partier att börja diskutera dessa frågor och få igång en välbehövlig debatt om vilket EU som Sverige bör sträva att forma i närtid."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "det är synnerligen svårt för oss i Sverige att avgöra vad som är en rimlig löneökning för fabriksarbetare i Bangladesh eller Kina. Däremot kan vi bidra till att de som faktiskt vet – arbetarna själva – får mer att säga till om". Han avslutar: "Nästa gång du köper en billig skjorta, fråga gärna vad textilarbetarna har i lön - men fråga ännu hellre om de har rätt att bilda fackföreningar."

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida: "Förväntningar om högre inflation i USA har ruskat om världens börser. Men det mesta tyder på att de senaste decenniernas låga realräntor är här för att stanna. Politiken måste anpassas till det."

Henrik Jordahl, IFN, är gästkrönikör på Svenska Dagbladets ledarsida. Han skriver om att regeringen går vidare med förslaget att införa ett vinsttak i välfärdssektorn: "Varken ministrar i regeringen eller utredare på departementen har obegränsat med tid och kraft. De är skyldiga oss skattebetalare att ägna sig åt de verkliga problemen. Men i stället sitter vår regering och köpslår med Vänsterpartiet för att klamra sig fast vid makten."

Daniel Waldenström, IFN, har varit ordförande för SNS konjunkturrådsrapport. Om denna skriver han och hans medförfattare (här ingår Åsa Hansson, Lunds universitet som är affilierad till IFN) på DN Debatt. De anser att skatten på kapital bör höjas och skatten på arbete sänkas. de förslår en ny fastighetsskatt.

Henrik Jordahl, IFN, skriver en krönika i Norrbottens Kuriren om nyårslöften och vår oförmåga att hålla löften, något som har studerats av nobelpristagaren i ekonomi, Richard Thaler. Han tipsar hur vi kan lyckas med löften: "Spänn bågen lagom högt och förenkla igångsättandet."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver ett svar på en replik till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. Heller Sahlgren skriver att repliken "visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om".

I ett debattinlägg i SvD skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om rapporten "Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor". Han förklarar att elever i friskolor ger sina skolor högre betyg för mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar i jämförelse med elever i kommunala skolor.  Ingenting tyder heller på att just vinstdrivande friskolor skulle underprestera.

Lars Calmfors, IFN, skriver om pensionssystemet i en krönika på DN:s ledarsida: "Det finns kostnader för att sluta jobba som inte bärs av individen. Därför är det rätt att justera åldersgränserna." Han önskar att politikerna även ägnar uppmärksamhet åt "tidigare inträde i arbetskraften": "Lägre marginalskatter och studiemedelsregler som premierar examen vid unga år är två förslag som skulle stärka drivkrafterna för tidigare inträde på arbetsmarknaden."