Debattartiklar 2018

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringsliv skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, IFN, att Europa bör dra lärdom från centraliserade marknader i USA när det gäller hanteringen av flaskhalsar i elnätet. De skriver: "vi ser inte att det finns fog för att övergå från en decentraliserad nordisk marknad till mer centralstyrning".

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i Norrbottens Kuriren om hur dina resor och middag påverkar klimatet. Han förklarar att det är bra att människor tänker på hur deras egna handlingar påverkar klimatet men att det inte finns någon "anledning att anamma en förenklad och oekonomisk världsbild där köttätare och flygplanspassagerare placeras vid skampålen".

Det finns en låsning i den största frågan för digitaliseringen av sjukvården: det saknas en gemensam digital standard. Vi föreslår att nästa regering inrättar ett "digitalt landsting" i form av en digital vårdplattform som fungerar över hela landet och för alla medborgare, skriver Mårten Blix, IFN; och tre andra skribenter på SvD Debatt.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh att "det finns starkare skäl att oroa sig över den svenska demokratin i dag än för 20 år sedan – då valdeltagandet plötsligt dök". Han menar att rösträtt är ett måste i en demokrati "men inte förutsätter att så många som möjligt röstar varje gång det är val".

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, är en av författarna till ett inlägg på DN Debatt. Det handlar om sju idéer hur pensionssystemet kan förenklas, Forskarna menar bl.a. att undervisningen om pensionssystemet vid gymnasie- och grundskolor bör stärkas. Rapporten är skriven för SNS.

I en artikel i Dagens Samhälle skriver Martin Andersson, BTH och affilierad till IFN, och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, att "förmågan att navigera i en föränderlig värld är en kritisk faktor för ett land som vill upprätthålla ett högt välstånd. Experimentell policy har därför blivit allt viktigare".

I en krönika på SvD.s ledarsida skriver Özge Öner, IFN, om Paul Collier, Oxford University, som introducerat begreppet inkluderande nationalism dvs. en gemensam nationell identitet som leder till att människor kan vara generösa och samarbetsvilliga. "Detta är den enda realistiska vägen att i ett modernt land skapa en gemensam identitet" skriver Öner.

Vad är det rimligt att en kommun sysslar med? Det undrar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter. tycks bli alltmer kreativa när det gäller att hitta på aktiviteter utanför kärnverksamheten. Malmö är ett intressant exempel, skriver Bergh. Skattemedel som kommunerna lägger på t.ex. influerarmarknadsföring är (än så länge) liten, menar Bergh, men "utöver pengar tar dessa satsningar tid, energi och uppmärksamhet i anspråk."

I en slutreplik på SvD Debatt skriver Magnus Henrekson, IFN, m fl att "lärarna uppger att de huvudsakligen ser sin roll som en handledare snarare än som en kunskapsförmedlare". De skriver att "konstruktivistiska undervisningsmetoder används mer i Sverige än det genomsnittliga OECD-landet. De länder är mer framgångsrika som använder sig av dessa undervisningsmetoder i lägre grad som exempelvis Japan, Finland och Sydkorea".

Mårten Blix är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om AI. De skriver att europeiska företag måste se till att de är med på resan att utveckla artificiell intelligens. "Men då krävs att vi aktivt påverkar världsagendan och inte bara accepterar den AI som paketeras i Kina eller Silicon Valley."

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att "det som är bäst för industrin är inte alltid bäst för landet".  Det handlar om industrins  normering vid lönesättning. Calmfors skriver: "... oroande är oviljan från industrins parter att föra en diskussion baserad på vanliga rationella avvägningar".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida om lönenormering. Han förklarar att en åldrande befolkning ställer nya krav. Nu måste industrins makt över andra branschers löner luckras upp.

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om skolan. De skriver att det går att skapa en likvärdig kunskapsskola. Detta kräver dock "att en ny läroplan tas fram och att vi gör upp med det skolparadigm som präglas av en konstruktivistisk, postmodern kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik".

I ett debattinlägg i DI skriver Joacim Tåg, IFN, och de till IFN Matti Keloharju och Samuli Knüpfer om att andelen kvinnliga börs-vd:ar har ökat men trots det är bara 8,5 procent kvinnor. "Vår studie visar att vad som händer med karriären under de första fem åren efter familjebildning är en stor bidragande orsak till att kvinnor inte når högre upp i näringslivet."

Lars Calmfors, IFN, svarar i DI på ett debattinllägg av företrädare för industrifacken om en rapport om industrins lönenormering som han skrivit för 6F och tankesmedjan Katalys. "Det finns en liten öppning i industrifackens replik som – efter att ha sågat rapporten – ändå konstaterar att ”en del förslag säkert också kan diskuteras”. Så låt oss då göra det."

Özge Öner, IFN, skriver i en gästkolumn på SvD:s ledarsida om de bluffuppsatser som publicerats i högprofilerade vetenskapliga tidskrifter. Öner förklarar att det inte är publiceringen som är huvudproblemet utan "frånvaron av självrannsakan som gör att vissa forskningsområdens akademiska legitimitet bör ifrågasättas, liksom att skattepengar finansierar denna forskning."

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i DN. Forskarna förklarar "att företag som drivs av personer födda utanför Europa, och som anställer personal, i väsentligt högre grad anställer nyanlända personer från länder utanför ­Europa".

Erik Lundin skriver i en slutreplik på SvD Debatt att "alla rapporter och utredningar, från både Sverige och Danmark, poängterar att en förbättrad konkurrenssituation skulle vara att föredra framför statliga interventioner. Jag håller med. En sådan modell bygger dock först och främst på en saklig och korrekt prisdialog."

Erik Lundin skriver i ett debattinlägg i SvD om fjärrvärmemarknaden att den eventuellt bör regleras."Med detta sagt, är det inte säkert att en reglering bara är av godo, eftersom det är svårt att säkerställa att regleringen efterlevs. Däremot är det inte troligt att priset på en reglerad marknad skulle överstiga det pris som alternativprissättningen resulterat i."

I ett debattinlägg i SvD skriver Mårten Blix, IFN, och Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund,  att "vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna inom sjuk- och hälsovården men det finns ingen risk för någon jobbapokalyps". De förklarar att med teknikutvecklingen riskerar de som inte förnyar sin kompetens att  hamna på efterkälken: "Det riskerar att försämra vården och drabba alla, inte minst den växande skaran äldre."

Henrik Jordahl skriver i en krönika för SNB som publiceras i NWT att "Magdalena Anderssons brukar välja bort att tala om BNP per capita och istället framhålla att BNP ökar när man inte gör någon befolkningsjustering. Det är falsk marknadsföring".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att "centrala partsförhandlingar om en generell uppluckring av turordningsreglerna och större hänsynstagande till kompetens i utbyte mot mer resurser till kompetensutveckling och omställning har förts men inte kommit i mål. Det vore bra om de gjorde det och då även innefattade en viss skärpning av reglerna för visstidsanställningar".

I en kolumn publicerad i HelaGotland skriver Henrik Jordahl, IFN, att senast häromveckan sa finansministern att Sverige uppvisar god tillväxt och ekonomisk styrka. Men, skriver Jordahl,  "jämfört med andra länder är den svenska tillväxten låg". "Ifjol landade Sveriges tillväxt på plats 33 av de 36 medlemsländerna i OECD."

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver Lars Calmfors, IFN, och Andreas Bergström, Fores, om Arbetsförmedlingen. De förklarar att forskningen inte ger stöd för att privata utförare generellt är mer effektiva än offentliga: Bättre än radikal avveckling vore att pröva sig fram mot mer privatisering.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida om tre tungt vägande skäl "att öka välfärdsutgifterna ganska rejält i Sverige framöver". Bergh skriver bl.a. att de offentliga välfärdsutgifterna som andel av bnp fortfarande är på samma nivå som de var 1985. "Allt detta talar för att det finns en massa svenskar som just nu längtar efter bättre skolor, förskolor och sjukvård – och är beredda att betala för det."

I ett debattinlägg i Expressen skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, med flera att "ny forskning visar att svenska väljare överskattar andelen utlandsfödda i Sverige. Det gäller även andelen utlandsfödda muslimer". De förklarar att i genomsnitt uppskattades andelen till 27 procent, jämfört med den faktiska andelen på knappt 18 procent.

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i vilket förklaras att problemet med överbefolkning måste lyftas fram av FN. De skriver: "78 stora länder har en årlig folkökning på 2 procent eller mer – det kan låta lite, men innebär att de med denna takt fördubblar sin befolkning på 35 år eller kortare tid".

Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, skriver en krönika i danska Børsen om att privatisreing av hemtjänst ökar välfärden. Han hänvisar till forskning av bl.a. Henrik Jordahl, IFN, som visar att kostnaderna för hemvård inte sjunker när när valfrihet och privata alternativ introduceras.

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Mats Hammarstedt, Linnéuniversitet och affilierad till IFN att "det stora hindret för en lyckosam integration av nyanlända på arbetsmarknaden ligger i de nyanländas låga utbildningsnivå och bristande humankapital". Hammarstadt nämner "bristande humankapitalet hos bland annat utrikes födda från länder i Mellanöstern och Afrika".

Joacim Tåg, IFN, skriver en krönika i Vaasa Insider om Teslas planer att bygga en ny batterifabrik i Europa. "Nevada [dit en Tesla fabrik lokaliserats] beräknade att effekten på den lokala ekonomin skulle uppgå till 100 miljarder dollar över 20 år och delade därför gladeligt ut skattefördelar på 1,3 miljarder dollar för att vinna tävlingen om fabriken. Med detta i åtanke kan man undra om insatserna för att locka en batterifabrik (Teslas eller någon annans) till Österbotten borde fördubblas?"

Lars Calmfors, IFN, skriver på DN:s ledarsida om Alliansens förslag att lägga ner Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och helt outsourca förmedlingstjänsterna till privata utförare. Calmfors förklarar att "En försiktig reformstrategi för Arbetsförmedlingen kan förefalla mindre handlingskraftig. Men den är förmodligen desto mer rationell."

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle att lönsamhet och kvalitet verkar gå hand i hand bland friskolorna.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om att låg inkomst inte automatiskt leder till kriminalitet. Han resonerar om forskning som "talar emot att bostadsområde och tillfälliga inkomstsvängningar under uppväxten har en kraftig effekt på brottsligheten".

Lars Calmfors, IFN, skriver på DN:s ledarsida att  "den tillträdande italienska regeringen, bestående av två populistiska och eurokritiska partier, har skapat oro på finansmarknaderna. Det väcker frågan om en ny kris för euron är under uppsegling". Calmfors förklarar att "Italien är eurons svagaste länk".

Debatten om glädjebetyg fortsätter. Internationella Engelska Skolans Barbara och Hans Bergström skrev tidigare i DI om påstådd betygsinflation inom friskolor. Nu svarar Jonas Vlachos, Stockhiolms universitet och affilierad till IFN: "Skolverkets statistik tar inte hänsyn till skolans resultatnivå och är därför ett missvisande sätt att jämföra skolors betygssättning"

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att "i nästan var femte hemtjänstgrupp tillbringar personalen mer tid någon annanstans än hemma hos de äldre. Samtidigt har 6 procent av hemtjänstgrupperna en tidsandel hos de äldre som överstiger 75 procent. Så produktiva hemtjänstgrupper kan inte förbättra sin tidsanvändning så mycket mer. Men i de flesta fall tyder mätningarna på att hemtjänsten går att effektivisera."

Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, skriver på SvD Debatt om hur globaliseringen negativa konsekvenser kan uppvägas med en rad politiska reformer, bl.a. satsning på vidareutbildning och att man underlätta arbetstagares geografiska rörlighet. Heyman och Sjöholm är författare till rapporten "Globalisering och svensk arbetsmarknad" utgiven av SNS,

I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter. Han menar även att vi inte har fog för vissa slutsatser som vi dragit från forskningen. Vi välkomnar att fler forskare än de som redan är aktiva på området engagerar sig i den viktiga frågan om minimilöner och håller också med Blomqvist på ett par punkter. Men enligt vår mening ger han inte någon rättvisande bild av vare sig den internationella eller den svenska forskningen, eftersom han utelämnar flera av de mest relevanta studierna.

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att "det är hög tid att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik". Han förklarar att "Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum med att höja räntan".

Özge Öner, IFN, skriveren krönika på SvD:s ledarsida om invandring med utgångspunkt i George Borjas bok ”We Wanted Workers”. "För flyktinginvandring talar ett "grundläggande humanitärt ansvar". Men detta kan inte motiveras med en felaktig beskrivning av hur bra invandring är, utan vi behöver snarare förklara varför vi väljer att hjälpa vissa men inte andra."

I en krönika i Arbetsvärlden skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att MUF:s ordförande Benjamin Dousas förslag om resultatbaserad ersättning i skolorna ersätter ambitionen om likvärdighet med dess raka motsats.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl och Lovisa Persson, IFN, att digitala hjälpmedel och tidmätning i omsorgen kan garantera de äldre deras berättigade timmar. De anser vidare att det är centralt för kvaliteten i omsorgen att det skapas god balans mellan brukartid och kringtid.

En krönika av Henrik Jordahl, IFN, publiceras i Norrbottens-Kuriren. Han frågar sig hur effektiv hemtjänsten kan bli: "Vi finner inga tydliga tecken på att de äldre är mindre nöjda när personalen arbetar mer produktivt. Det talar emot att hög produktivitet sliter på personalen på ett sätt som går ut över brukarna."

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver bl.a. Magnus Henrekson, IFN, om Olav Sorensons entreprenörskapsforskning som belönats med Global Award for Entrepreneurship Research: "På lång sikt är det framgångsrika entreprenörer som driver utveckling och ekonomi framåt. Olav Sorenson visar att det inte bara är ekonomiska faktorer som är avgörande för att entreprenörskap ska blomstra: geografiska och sociala aspekter är väsentliga."

Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att välfärdens problem redan är verklighet: kommunsektorn har betydande ekonomiska problem. "En obekväm sanning är att privat finansiering också måste vara en del av lösningen."

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN. "Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen i skolan, påstår Almega och Friskolornas Riksförbund. Men deras rapport bygger på vad familjer säger, inte vad de faktiskt gör. Slutsatserna från internationell forskning är tvärtom att skolval inte är ett verksamt sätt att bryta skolsegregationen."

I en krönika på SvD:s lerdarsida skriver Özge Öner, IFN, att det "politiska landskap förändrades när Centerpartiet fattade beslut att rösta för regeringens förslag att ensamkommande unga med tidigare utvisningsbeslut ges möjlighet att stanna i Sverige". Hon förklarar att "med Centerpartiets invandringspolitik blir det svårare för väljare som föredrar minskad invandring att välja parti i höstens val".

Grova överdrifter får alltför ofta passera i offentligheten, skriver Andreas Bergh, IFN oxch Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han förklarar att "vill vi minska överdrifterna måste vi sluta belöna förenklingarna". Men behövs det inte överdrifter för att nå ut? Kanske det, svarar Bergh. "Men i så fall är det inte något jag vill bidra till."

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det kan vara politiskt riskabelt att inkomstolikheten i Norden har ökat. En central faktor för denna omfördelning har varit "minskad omfördelning via skatte- och bidragssystemet". Calmfors föreslår bl.a. att "transfereringarna bör räknas upp i samma takt som lönerna".

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv om nätläkare. De förklarar att "för politiker och andra beslutsfattare är det bråttom att se över landstingens pris- och ersättningssystem så att de ger rätt incitament till samtliga vårdgivare att erbjuda en sammanhållen och kostnadseffektiv vård".

Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN, skriver en krönika i Arbetsvärlden om intagning och kösystem till populära skolor. Han undrar "hur i hela fridens namn Skolverket har kunnat landa i att kötid ska vara en tillåten grund för urval till fristående grundskolor."

Thomas Tangerås, IFN, skriver i en replik på DN Debatt att flyget ingår i det europeiska systemet för handel av utsläppsrätter vilket gör att nationella klimatpolitiska åtgärder spelar mindre roll för de totala utsläppen. Han förklarar att "den viktigaste klimatpolitiska åtgärden Sverige kan göra är att arbeta för att sänka utsläppstaket inom EU-ETS".

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i en slutreplik på DN Debatt att de som är kritiska till nätläkarna tar allt för lätt på frågan om den förbättrade tillgängligheten. Otaliga rapporter visar att svensk sjukvård har tillgänglighetsproblem och därtill är väntetider inom vården är en stor väljarfråga.

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att det är svårt att se uppgörelsen om så kallade etableringsjobb som en stor framgång för den svenska modellen. Åtgärden är alltför bekväm för parterna. Den är senkommen och därtill otillräcklig.

Det finns strukturproblem i den digitala orivarat vården som behöver åtgärdas, skriver Mårten Blix IFN, och Johanna Jeansson, skribent, på DN Debatt: "Nätläkare tillgängliga via en app i telefonen är en positiv innovation som tydligt förbättrar primärvårdens envisa tillgänglighetsproblem."

Tycka går ju alltid, om frågor som skolval. Och, skriver Andreas Bergh, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida "för att få svar kan man vända sig till forskarna". Bergh förklarar att "det är ett vanligt misstag vid utvärdering av reformer att utgå från att det som sker efter en reform, också sker på grund av reformen. Det stämmer så gott som aldrig".

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i DI att det inte finns en enda undersökning som visar att lönsamma välfärdsföretag skulle vara sämre än olönsamma. "Vår undersökning tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor".

Regeringen startar stödprogram för born globals. Men en snabb internationalisering leder till färre jobb, inte fler, och i värsta fall riskerar regeringens åtgärder att hetsa lovande företag ut i världen innan de är redo, det skriver Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, på DN Debatt. Artikeln bygger på studie Born globals – fakta och önsketänkande, utgiven av Karl-Adam Bonniers stiftelse.

Avtalssystemets legitimitet och flexibilitet behöver stärkas, skriver Lars Calmfors, IFN, i en kolumn på DN:s ledarsida. Calmfors förklarar att kollektivavtalen är kärnan i den svenska modellen. "Rätt utformat skapar kollektivavtalssystemet balans mellan arbetstagare och arbetsgivare."

Magnus Henrekson skriver i en gästkrönika på SvD:s ledarsida  om att tjänsteexporten utgör mer än en tredjedel av den totala exporten. "Om en större andel av svensk BNP ska exporteras lär detta förutsätta fortsatt snabb tillväxt i tjänsteexporten. Detta skärper ytterligare kraven på ett gynnsamt svenskt företagsklimat och starka drivkrafter för entreprenörskap."

Under vinjetten Perspektiv skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Dagens Samhälle att när kommuner tävlar om givna resurser så går resurserna åt till att försöka påverka fördelningen utan att några nya resurser skapas. Han förklarar att "mycket talar för att låta människor själva bestämma var de vill bo, samtidigt som varje kommun fokuserar på kvalitet i sina kärnuppgifter och på att de som valt att bbo i den kommunen ska vara nöjda och ha det bra".

Finska Hufvudstadsbladet publicerar en debattartikel av Lars Oxelheim, affilierad till IFN, m.fl. Forskarna menar att finska politiker och organisationer tydligare borde artikulera sina ståndpunkter i hur de vill att EU ska utvecklas. Och de bör söka stöd för sina ståndpunkter genom en bred samhällelig debatt om Europafrågor.

Özge Öner, IFN, är ny krönikor på SvD:s ledarsida. I sin första krönika skriver hon om boken The XX factor: How working women are creating a new society, av ekonomen Alison Wolf: "Integreringen av högutbildade kvinnor i traditionellt mansdominerade yrkeskarriärer har lett till en ökning av dessa "nybetalda" yrken, som i stor utsträckning är kvinnodominerade."

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att det behövs utökade möjligheter att betala själv för att få vård i tid. Detta eftersom att det med dagens skatteintag är omöjligt att utan dröjsmål ge högkvalitativ sjukvård till alla som behöver. Han skriver att alla skule tjäna på att fler betalar för sin egen vård ur egen ficka.

I ett Letter to the Editor i Financial Times skriver Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, om likheten mellan utbud och efterfrågan på pengar i slutet av 1970- och början av 1980-talet med Paul Volcker som centralbankschef och Ronald Reagen som president och vad som nu ligger i korten i USA de närmsta åren med Joe Powell som centralbankschef och Donald Trump som president.

Forskning visar hur barn i åldrarna 11-14 drabbas när en förälder döms till fängelse. Sannolikheten att barnet självt döms för ett brott innan 20 års ålder ökar med 40 procent. Om detta skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en krönika i Arbetsvärlden.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver bl.a. Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierrad till IFN, om boken Europaperspektiv 2018 – EU i en världsordning under omvandling. "Det är hög tid för våra politiska partier att börja diskutera dessa frågor och få igång en välbehövlig debatt om vilket EU som Sverige bör sträva att forma i närtid."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "det är synnerligen svårt för oss i Sverige att avgöra vad som är en rimlig löneökning för fabriksarbetare i Bangladesh eller Kina. Däremot kan vi bidra till att de som faktiskt vet – arbetarna själva – får mer att säga till om". Han avslutar: "Nästa gång du köper en billig skjorta, fråga gärna vad textilarbetarna har i lön - men fråga ännu hellre om de har rätt att bilda fackföreningar."

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida: "Förväntningar om högre inflation i USA har ruskat om världens börser. Men det mesta tyder på att de senaste decenniernas låga realräntor är här för att stanna. Politiken måste anpassas till det."

Henrik Jordahl, IFN, är gästkrönikör på Svenska Dagbladets ledarsida. Han skriver om att regeringen går vidare med förslaget att införa ett vinsttak i välfärdssektorn: "Varken ministrar i regeringen eller utredare på departementen har obegränsat med tid och kraft. De är skyldiga oss skattebetalare att ägna sig åt de verkliga problemen. Men i stället sitter vår regering och köpslår med Vänsterpartiet för att klamra sig fast vid makten."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en slutreplik i den debatt i SvD som började med ”Friskolornas elever är mer nöjda med skolmiljön” att "det finns ett positivt samband mellan andelen fristående skolor och elevernas genomsnittliga mjuka utfall på kommunnivå, även när man justerar för elevsammansättningen".

Daniel Waldenström, IFN, har varit ordförande för SNS konjunkturrådsrapport. Om denna skriver han och hans medförfattare (här ingår Åsa Hansson, Lunds universitet som är affilierad till IFN) på DN Debatt. De anser att skatten på kapital bör höjas och skatten på arbete sänkas. de förslår en ny fastighetsskatt.

Henrik Jordahl, IFN, skriver en krönika i Norrbottens Kuriren om nyårslöften och vår oförmåga att hålla löften, något som har studerats av nobelpristagaren i ekonomi, Richard Thaler. Han tipsar hur vi kan lyckas med löften: "Spänn bågen lagom högt och förenkla igångsättandet."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver ett svar på en replik till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. Heller Sahlgren skriver att repliken "visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om".

I ett debattinlägg i SvD skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om rapporten "Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor". Han förklarar att elever i friskolor ger sina skolor högre betyg för mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar i jämförelse med elever i kommunala skolor.  Ingenting tyder heller på att just vinstdrivande friskolor skulle underprestera.

Lars Calmfors, IFN, skriver om pensionssystemet i en krönika på DN:s ledarsida: "Det finns kostnader för att sluta jobba som inte bärs av individen. Därför är det rätt att justera åldersgränserna." Han önskar att politikerna även ägnar uppmärksamhet åt "tidigare inträde i arbetskraften": "Lägre marginalskatter och studiemedelsregler som premierar examen vid unga år är två förslag som skulle stärka drivkrafterna för tidigare inträde på arbetsmarknaden."