Debattartiklar 2019

Henrik Horn, IFN, skriver i World Commerce Review att det inte finns någon inneboende konflikt mellan klimatåtgärder och att slå vakt om det mulitlaterala handelssystemet. Men det kräver att vissa kriterier är uppfyllda.

Gabriel Heller-Sahlgren, IFN, skriver i en replik på Martin Lackéus debattartikel om skolan i Dagens Nyheter att de förändringar i skolpolitiken som Lackéus föreslår är en ompaketerad variant av de senaste decenniernas skolpolitik som inte fungerar.  Att en mer traditionell skolpolitik skulle leda till mer gängvåld finner inget stöd i forskningen, enligt Gabriel Heller-Sahlgren.

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver på SVT Opinion att "SVTs Uppdrag Granskning (28 augusti) rapporterar om den dåliga flyktingintegrationen i Filipstad och vilka effekter detta får på kommunens ekonomi. Det är lätt att konstatera att flera mindre kommuner står inför en situation liknande den som Filipstad upplever. Detta borde inte förvåna någon."

Gabriel Heller Sahlgren, IFN, skriver i Lärarnas Tidning om digitalisering i skolan: "Totalt sett finns det lite stöd för att tillgång till teknik i sig höjer kunskaperna. Tvärtom. Däremot tycks specifika produkter och användningsområden – framförallt digital handledning – ha positiva effekter."

Lars Calmfors, IFN, svarar på en ledare om att de marginalskattesänkningar som aviseras i januariavtalet av fördelningsskäl bör kombineras med högre kapitalbeskattning. Han skriver "utbildning- och arbetsmarknadspolitik räcker uppenbarligen inte till för att lösa utsatta gruppers sysselsättningsproblem. Då kan vi inte bara anta bort problemen utan måste fundera också på andra åtgärder".

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver Lars Calmfors att "skattesystemet måste baseras på principen om likformighet. Det är just den som är huvudargumentet för en vettig fastighetsskatt".

Niklas Elert och Magnus Henrekson, IFN, skriver i Dagens Industri om sin bok The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union. De förklarar detdet behövs reformer på sex områden reformer för att stärka EU:s entreprenöriella ekosystem, bl a ett enkelt skattesystem.

Det är bostadsmarknaden som skapar de  ökande inkomstskillnaderna, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Hasn förklarar att de ökande skillnaderna inte har med löner att göra utan "kapitalinkomster, förändrad demografi och att välfärdsstatens bidrag och ersättningar inte ökat i takt med inkomstutvecklingen".

"Skattesänkningarna i januariavtalet riskerar att öka inkomstskillnaderna ytterligare. För att undvika det måste partierna våga fatta obekväma beslut – och införa en ny fastighetsskatt". Det skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheter ledarsida. Han menar att kapitalbeskattningen behöver ses över och bli mer enhetlig.

Gabriel Heller Sahlgren m fl skriveri ett debattinlägg i SvD att "med privata och obligatoriska sjukförsäkringar – som Schweiz har – kan även Sverige säkra vårdkvalitet på internationell toppnivå". De menar att "exemplet Schweiz visar att ett minskat offentligt åtagande kan förenas med solidaritet, egenmakt, hög vårdkvalitet och förbättrade förutsättningar för vårdinnovation".

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, skriver i en krönika i Norrbottens-Kuriren att "Elevernas betyg är idag inte jämförbara mellan skolor. Det är olyckligt". Jordahl avslutar: "Det finns en anledning till att idrottsvärlden håller isär rollerna som tränare och domare. Detsamma borde gälla i ett decentraliserat skolsystem där betygen är ett viktigt konkurrensmedel."

Lars Calmfors, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att balans på hela arbetsmarknaden, inte industrins konkurrenskraft, bör vara målet för löneökningarna. Det är önskvärt med löneökningar som leder till att arbetskraft omfördelas från den konkurrensutsatta sektorn till resten av ekonomin.

I ett debattinlägg på SVT Opinion skriver bl a Gabriel Heller Sahlgren, IFN, att möjligheterna är goda att genom innovativa arbetssätt och smart teknik skapa högre produktivitet i välfärden. Men, "bromsklossen är att välfärden bygger på stelbenta strukturer. I vården axlar till exempel läkarna rollen som byråkrater, vilket gör att de träffar färre patienter per år än läkare i andra rika länder".

Den nuvarande industrinormeringen tjänar inte samhällsintresset lika väl som tidigare. Tyvärr försvåras en förändring av att debatten präglas av ”groupthink” skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. 

Med mer förnybar elenergi kommer behovet av en effektreserv att öka. Detta talar emot Regeringskansliets nedtrappning och planerade avveckling av effektreserven. Det skriver Pär Holmberg, Institutet för näringslivsforskning, på Second Opinion.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, att "nedläggningen av arbetsförmedlingskontor riskerar att slå särskilt hårt mot utrikes födda på mindre orter med hög arbetslöshet". Förklaringen är att nyanlända oftast saknar sociala nätverk och kontakter som är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lars Calmfors, IFN, samt två forskare från Nordregio skriver i ett debattinlägg i Aftenposten om en rapport de skrivit för Nordiska Ministerrådet. De menar att våra kunskaper om integrering är för dåliga: "Det finns praktiskt taget inga undersökningar som identifierar vilken typ av språkundervisning som fungerar bäst. Vi vet också för lite om vad olika utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kostar."

Danmark, Finland, Norge och Sverige har alla tagit emot många invandrare, skriver Lars Calmfors i en krönika på DN:s ledarsida. Men förklarar han "en slående slutsats är hur mycket svårare integrationsproblemen är i Sverige än i våra grannländer".

Den progressiva pedagogikens fokus på glädje, elevdemokrati och elevledda metoder har haft negativa effekter på kunskapsinhämtningen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, IFN, och Nima Sanandaji på SvD Debatt. De menar att skollagen och läroplanerna bör ändras så att elevers plikt att jobba hårt i skolan betonas.

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att "den globala uppvärmningen utgör den kanske största utmaningen som mänskligheten stått inför". Han bl a om klimattullar: "Det bästa bidrag som de nordiska länderna kan ge till att bekämpa klimatförsämringen är genom teknikutveckling som kan komma andra till del."

Att det finns exempel på mindre kommuner som lyckas bra med integrationen är inget nytt. Detta förtar dock inget av resonemanget i min artikel, skriver Mats Hammarstedt i en replik i Expressen.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, att den positiva svenska välståndsutvecklingen till stor del har sin grund i en framgångsrik strukturomvandling i näringslivet efter 1990-talskrisen. Men nu visar nya data att det svenska entreprenörskapet avstannat.

Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN, rekommenderar i ett debattinlägg i Dagens Industri "ur ett ekonomiskt perspektiv en utbildningspolitik som tar sikte på elevernas kunskapsutfall genom att slå vakt om och utveckla friskolesystemet, införa centrala avgångsprov i slutet av grund- och gymnasieskolan, samt förändra läroplanen och lärarutbildningen så att lärarledd undervisning uppmuntras".

Mats Hammarstedt, Linneuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i Expressen att p.g.a. bristande integration är flyktinginvandringen en "kostnad för Sveriges kommuner flera år efter att flyktingarna invandrat. Staten bör därför ta ett ökat ansvar för de kostnader den bristande integrationen av flyktingar medför".

Om nyföretagande skriver Henrik Jordahl i Hela Gotland (SNB). Han refererar till en uppsats som visar att rädslan för att misslyckas inte ger färre nystartade företag lika ofta i länder med större ekonomisk frihet. Jordahl skriver "Detta är goda nyheter för Sverige eftersom delar av vår ekonomiska politik underlättar företagande, bland annat genom en relativt lätt regelbörda."

Den nya statliga utredningen av det svenska högskoleväsendet, STRUT, måste göras om från grunden, skriver Roger Svensson, IFN, i Dagens Industri. Han förklarar att utredningen "antar att lärosätena kan förbättra verksamheten med mindre extern insyn och styrning än i dagens system, och detta samtidigt som man vill ta bort de incitament och drivkrafter för hög kvalitet i utbildning och forskning som finns".

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om medborgarlön. Han berättar om ett försök i Finland där 2000 arbetslösa fick en månatlig skattefri basinkomst på 560 euro. " [...] visar de första utvärderingarna av försöket inte på några negativa effekter på sysselsättningen jämfört med en kontrollgrupp. Däremot syntes flera positiva effekter på basinkomsttagarnas hälsa, välbefinnande och framtidstro."

I ett debattinlägg i Dagens Naeringsliv skriver Lars Calmfors med flera ledamöter i Sysselsettningsutvalget om en NOU som de nyligen presenterat. De föreslår åtgärder för att öka sysselsättningen och skriver. "Våra förslag kommer att motivera människor med hälsoproblem eller otuillräckliga färdigheter att bli mer kvalificerade och motiverade att jobba. Och det blir lönsammare för arbetsgivare att anställa dessa personer".

Mats Hammarstedt, Linneuniversitetet och affilierad till IFN, är en av författarna på DN Debatt som skriver om ett experiment där "en man med ett svenskklingande namn fick bättre bemötande och mer information än en man med arabiskt namn" i kontakt med landets kommuner. Det handlar dels om i vilken utsträckning man får svar på frågor, dels vilket bemötande man får vid kommunkontakterna.

Lars Oxelheim, IFN, med flera skriver i ett debattinlägg i finskas Hufvudstadsbladet att när flera medlemsstater genom själviskt agerande underminerar unionens handlingskraft kan EU inte leva upp till medborgarnas förväntningar.

I en replik på DN Debatt skriver Thomas Tangerås, IFN, Stabil och förutsägbar elproduktion uppmuntras tyvärr inte med dagens utformning av elmarknaden. En diskussion om prissättning av variabel kontra annan elproduktion borde rimligtvis ingå i den utredning som Anders Sundström förespråkar.

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i en replik på SvD Debatt att "ökad nettoinvandring bidrar inte till att finansiera välfärden om inte sysselsättningsgraden i den utrikes födda befolkningen förbättras" Hammarstedt förklarar att ökad nettoinvandring i sig kan motverka en eroderad välfärd är en villfarelse.

Martin Anderssson, professor BTH och affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Nerikes Allehanda. De förklarar att "Örebros förmåga att behålla eller stärka sin konkurrenskraft är beroende av kapaciteten att både höja nivån på regionens humankapital, men också att lyckas få de högutbildade att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning."

Detta är en slutreplik på debattartikeln "Är detta början till slutet för nätläkarna?". 

I ett debattinlägg i SvD förklarar Mårten Blix, IFN, att ersättningen för nätläkarna inom kort förväntas sänkas än en gång. Dessa bolag går dock redan med förlust och ytterligare en sänkning kan på sikt slå ut dessa tjänster, skriver han och förklarar att det bästa vore att ett helhetsgrepp där den digitala vården integreras i vårdkedjan

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver ett debattinlägg i Dagens Samhälle att flyktingar som kom 2015 "kunde snabbare ta sig in på arbetsmarknaden än föregående års flyktingar". Han förklarar att detta troligen beror på konjunkturen och varnar för uteblivna satsningar på att förbättra de utrikes föddas humankapital och uteblivna reformer för att sänka anställningskostnader.

Björn Tyrefors och två studenter skriver i ett debattinlägg i SvD att när lärare och elev känner varandra väl snedvrids betygsättningen. Grupper som redan gör sämre från sig i skolan får ett oförtjänt lågt betyg. Med en jämförelse av matematikbetyg i grundskolan och början av gymnasiet synliggörs hur går ut över pojkarna.

"Den makroekonomiska medvind som flertalet svenska företag fått av Riksbanken och av den ekonomiska politiken under de senaste tio åren är riskfylld i ett längre perspektiv." det skriver Lars Oxelheim, IFN, på DN debatt. "Det finns i dag all anledning för aktieägare och lön­tagare såväl som för våra politiker att ställa sig frågan hur konkurrenskraften egentligen utvecklats?"

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om att oliktänkande är ovanliga i politiken. Öner hänvisar till Nobelpristagaren i ekonomi Daniel Kahneman som "menar att vi litar på vårt systematiska tänkande mindre än vi tror att vi gör. Vi tror att ett argument är sant för att vi tror på dess följdsats. Kahneman menar att detta är lika sant inom politiken som inom många andra fält, såsom religion."

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om krisen i EU. De förklarar bl.a. att "medlemsstaternas politiska ledare måste sluta beskylla EU för impopulära beslut som de själva varit med och förhandlat fram" och att "EU måste ta hänsyn till legitima nationella särdrag".

I ett debattinlägg i Universitetsläraren skriver Magnus Henrekson och ytterligare 110 professorer  om att Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond vill att forskning som de finansierar ska publiceras enbart i open access-tidskrifter. Det är en inskränkning av forskningens frihet som saknar motstycke, och som allvarligt hotar svensk forsknings kvalitet och konkurrenskraft, skriver professorerna som även inkluderar Henrik Jordahl, IFN.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN,  att beslut måste fattas, när januariöverenskommelsen ska förverkligas, om det är parterna eller politikerna som bestämmer på arbetsmarknaden. "Att i samarbete med parterna rusta arbetskraften bättre för framtiden – till exempel genom ett skattesubventionerat kompetenssparande – borde vara en avsevärt viktigare uppgift för staten än att reformera arbetsrätten", skriver Calmfors.

Mårten Blix, IFN, skriver ett debattinlägg i Dagens Industri att "nätläkare har blivit en symbolfråga som speglar spänningarna mellan privat och offentlig sjukvård". Han förklarar att "ryckiga och okloka åtgärder kring nätläkare kan mycket väl skapa svallvågor inom hela sjukvården som dämpar viljan till fortsatta privata investeringar och innovationer inom hela hälso- och sjukvården".

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i DN. De skriver att det är utbildningsministerns ansvar att vända skolans utveckling: "Socialdemokraternas efterlängtade omprövning av sin skolpolitik bör ses som ett föredöme. Nu bör fler partier svälja sin stolthet och ompröva sin politik för att möjliggöra långsiktiga och blocköverskridande samarbeten på skolområdet."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "det optimistiska budskapet från Hans Rosling [...] har fått utstå en hel del kritik på sistone". Bergh menar att det kan "tänkas att passivitet skulle kunna bli en olycklig konsekvens av Roslings budskap". Han förklarar att vi bör lära av våra misstag, "men minst lika viktigt att lära av det som blivit bättre".

Det finns idag ett samförstånd kring att räntehöjningar framöver kommer att förbli blygsamma.Men Sverige är del av en global finansiell marknad och Riksbankens kontroll kan komma att sättas ur spel. Det skriver Lars Oxelheim, affilierad till IFN, i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Lovisa Persson m.fl. att kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden. I en SNS Konjukturrådsrapport 2019 har de identifierat "fyra nödvändiga förändringar", bl.a. färre riktade statsbidrag till kommunerna.

Andreas Bergh skriver i en krönika på DN:s ledarsida, med anledning av reformer som S, MP, C och L har kommit överens om, att utredningar historiskt sett är avgörande för både tillkomst och genomförande av reformer i Sverige. Han fortsätter: "[...] nästan samtliga liberaliseringar föregicks av ett grundligt utredningsarbete som bidrog till att skapa en samsyn om verklighetsbeskrivning och förändringsbehov".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida om migrationspolitik. Han refererar till "experiment i syfte att undersöka hur stora skillnader mellan olika grupper som krävs för att människor ska vara beredda att gynna den egna gruppen på bekostnad av andra". Bergh skriver: " Vilken godtycklig gruppering som helst tycks vara tillräcklig för att människor på allvar ska börja favorisera sina egna."

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringliv skrtiver bl.a. Mats Hammarstadt, Linneuniversitetet och affilierad till IFN, att kvinnor med utomeuropeisk bakgrund som har framgång i sitt företagande anställer i hög grad andra kvinnor med utomeuropeisk bakgrund. De förklarar samtidigt att "andelen kvinnor med utländsk bakgrund som startar och driver egna företag har ökat under de senaste årtiondena". 

I ett debattinlägg i SvD skriver Mårten Blix, IFN, med flera att en kommande regering måste ta tag i frågan om digitalisering av vården: "Såväl sjukvården som omsorgen behöver en ökad förutsägbarhet i spelregler och förutsättningar. Om offentlig sektor rullar på i dagens hjulspår kommer skillnader mellan stad och land att vidgas ytterligare."