"Elevcentrerat lärande är inte effektivt"
I en ny bok granskas det knippe av föreställningar, implicita antaganden och regelverk som styr verksamheten i den svenska skolan. Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren resonerar kring det faktum att dagens pedagogiska teorier nedvärderar kunskap. De visar att det inte finns stöd i forskningen för att eleverna själva bör upptäcka hur världen är beskaffad, framför att bli undervisade. ”Det elevcentrerade lärandet är ineffektivt. Arbetsminnet blir snabbt överbelastat om man ska lära sig genom att som novis arbeta med att lösa verkliga problem. Ett väl utformat lärarlett lärande är mycket effektivare.”
Läs nyhetsbrev 4–2017 som PDF
De fyra författarna konstaterar i boken Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (Dialogos, 2017) att vi behöver se skolsystemet från ett helt nytt perspektiv.
– Samtidigt som ledande makthavare talar om hur viktigt det är med kunskap och utbildning för att ”Sverige inte ska behöva konkurrera med låga löner”, har pedagogiska teorier som nedvärderar kunskap fått starkt fäste i utbildningssystemet, förklarar Magnus Henrekson.
Det anses i många fall bäst att elever själva upptäcker hur världen är beskaffad i stället för att bli undervisade.
– Den här synen på inlärning saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet, säger Henrekson.
I boken förklaras att lärarutbildningen måste fokusera på förståelse för de mekanismer i hjärnan som gör att vi lär oss nya saker och minns dessa. Centralt är en strukturerad ämnesdefinierad undervisning som gör det möjligt att mäta uppnådda resultat. ”Detta är också den typ av undervisning som visat sig vara mest till hjälp för elever med bakgrund i socialt belastade miljöer” skriver de fyra författarna.
Det visar sig att länder som genomfört förändringar i den riktning som författarna förespråkar snabbt har förbättrat sina skolresultat. För att lyckas behöver dock läroplaner och skollag skrivas om och verksamheten i skolan inriktas på inlärning. Eleverna måste examineras och lärarutbildningen inriktas på ämneskunskap och hur denna förmedlas på ett effektivt sätt.
Save the date
Seminarium:
Är forskning motgift mot fake news?
Ett seminarium om forskningens roll i allmänhet och nationalekonomins roll i synnerhet.
Läs mer
En helt ny typ av bok
Antologin Nationalekonomins frågor utkommer sommaren 2017. I 18 kapitel presenteras nyskapande forskning som har direkt bäring på politiken – allt från sjukvård och välfärd till penningpolitik och tillväxt.
Ett flertal IFN-forskare, inklusive affilierade, är medförfattare: Magnus Henrekson, Henrik Jordahl, Mikael Stenkula, Karin Edmark, Mikael Elinder, Johanna Möllerström, Maria Persson och Johanna Rickne.
– Det här är en helt ny typ av lärobok i nationalekonomi, säger Eric Rehn på förlaget Studentlitteratur.
På vilket sätt är den ny?
– Det nya ligger i tanken att den ska visa på ämnets bredd och inspirera till nationalekonomiskt tänkande. Det finns flera utmärkta antologier som ligger nära forskningsfronten men inga som kombinerar detta med ett tydligt läroboksupplägg med stöd för diskussioner och rapportskrivande,
förklarar Rehn.
Hur har författarna valts?
– Vi valde en lite annorlunda väg, nämligen i form av call for papers. Intresserade forskare fick skicka in förslag och dessa bedömdes sedan av en referensgrupp. Inom referensgruppen kom det även upp förslag på hur vi skulle bredda boken och då skickades det ut ett antal erbjudanden till forskare att delta. Alla kapitel har därefter lästs och kommenterats av såväl referensgruppen som av mig. Boken har med andra ord genomgått en peer review, för att använda ytterligare ett engelskt uttryck.
IFN working paper nr 1176
Fotbollsspelare födda på hösten är överrepresenterade som vinnare av Guldbollen konstaterar Per Hjertstrand, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN. Forskarna finner att detta kan förklaras av att födda på hösten måste kämpa hårdare som unga än födda tidigare på året för att komma in på elitutbildningar i fotboll. Detta ger sedan en konkurrensfördel som vuxen. Födda mycket sent på året ligger dock för långt efter för att klara konkurrensen.
Läs mer
IFN working paper nr 1172
Sveriges utveckling från ett av Europas fattigaste länder år 1860 till ett av de rikaste år 1950 kan förklaras av förändringar i politiska institutioner. Det visar en studie av Björn Tyrefors Hinnerich, IFN, samt Erik Lindgren och Per Pettersson-Lidbom. När den jordägande klassens politiska monopol bröts till fördel för den industriella klassen kickstartades den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
Läs mer
IFN i Almedalen
Måndag 3 juli
14.00–15.00
Lars Calmfors deltar i Almedalen på ett seminarium som arrangeras av Plåt & Ventföretagen: ”Kan enkla jobb i byggbranschen lösa en samhällsutmaning?”.
15.00–16.00
Mårten Blix deltar i Liberalernas ekonomisk-politiska seminarium: ”Den nya underklassen”.
Tisdag 4 juli
09:00–09:45
Henrik Jordahl deltar i ett seminarium om morgondagens spelmarknad. Arrangör är Kindred Group: ”Vem blir vinnare på morgondagens spelmarknad?”.
10.00–10.45
Mårten Blix deltar i ett seminarium som arrangeras av Futurion. Ämnet är arbetsmarknaden och hur den snabbt förändras: ”Är den svenska modellen framtidssäkrad?”.
Onsdag 5 juli
10.00–11.00
Mårten Blix deltar i ett seminarium om arbetsmiljön och arbetskraften som arrangeras av fackförbundet DIK: ”Dystopi eller utopi – hur mår arbetsmarknaden 2027?”.
11.00–11.45
Lars Calmfors deltar i ett seminarium som arrangeras av Bemanningsföretagen. Det handlar om att fler ska komma ut på arbetsmarknaden: ”Hur ställer vi om Sverige?”.
14.30–15.15
Henrik Jordahl är med och diskuterar chefers och ledares roll på ett seminarium arrangerat av Vårdföretagen: ”Chefer och ledare – en nyckel till nöjdare medarbetare i vården och omsorgen?”.
Torsdag 6 juli
10.30–11.30
Högskolan i Borås och Västsvenska Arenan arrangerar ett seminarium i Almedalen där Therese Nilsson deltar. Det handlar om att industrin, till 2030, ska ha anpassats till FN:s globala mål för hållbar utveckling: ”Agenda 2030 – genomförbart eller en utopi?”.
15.30–16.30
Inom ramen för utredningen Sveriges besöksnäring arrangeras ett seminarium där Özge Öner deltar: ”Besöksnäringens innovationssystem – finns det?”.
Den 18 juni mottog Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, det prestigefulla Global Economy Prize 2017. Priset delas ut av Kiel Institute i Tyskland. Priskommittén består av tidigare vinnare, varav de flesta är nobelpristagare. I sin prisföreläsning förklarade Lindbeck att “möjligheterna gradvis kommer att öka precisionen och robustheten i ekonomisk forskning – som ett resultat av viktiga metodologiska framsteg i kvantitativ ekonomisk analys, det vill säga ekonometri, under de senaste decennierna”.
Läs mer
15–16 juni arrangerade IFN en internationell akademisk tvådagars konferens med titeln ”Globalization and New Technology: Effects on Firms and Workers”. Deltagarna på konferensen var forskare som studerar hur ny teknik och globalisering påverkar företagens organisationsstruktur och ägande samt vad som händer på arbetsmarknaden. Förutom från Sverige så kom deltagarna från Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland, Finland och Norge.
Läs mer
-
Wolf von Laer har doktorerat på King’s College London. Titeln på hans avhandling är Patterns of Lawmaking: The Entangled Political Economy of Crises. Wolf von Laer tillbringade två år på IFN innan han förra året flyttade till USA för att arbeta med Students For Liberty. I inledningen till avhandlingen förklarar von Laer att han ”särskilt vill tacka Magnus Henrekson, Niclas Berggren, Niklas Elert och Henrik Horn för deras stöd och feedback” på avhandlingen.
-
Thomas Åstebro, professor på HEC Paris, är ny affilierad forskare till IFN. Åstebro innehar L’Oreals professur i entreprenörskap och är akademisk chef för HEC On-line Master i innovation och entreprenörskap samt HEC Leadership Center. Thomas Åstebro är biträdande redaktör för de vetenskapliga tidningarna Management Science och Small Business Economics, och även knuten som rådgivande redaktör till Industrial and Corporate Change och Research Policy.
Läs mer
30 maj | Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, deltog i ett SNS-seminarium om globaliseringens för- och nackdelar. Sjöholm förklarade att tilltron till globaliseringen sviktar eftersom vi i dag kan konstatera att det finns både vinnare och förlorare.
31 maj | Magnus Henrekson, IFN, kommenterade rapporten Nya svenska storföretag – behövs det, och finns de? av Anders Bornefalk, på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. Henrekson förklarade att“vi måste lära av både vad som gjorts fel och vad som gjorts rätt”.
9 juni | Lovisa Persson, IFN, deltog i ett seminarium där Vårdföretagarna lanserade skriften Privat Vårdfakta 2017. Hon menade att valfriheten kommer att öka inom respektive vårdområde. Exempelvis om patienten träffar läkaren personligen eller på distans med hjälp av ny teknik.
14 juni | Roger Svensson, IFN, deltog i ett seminarium/”mingel inför Almedalen” som arrangerades av Centerstudenter och tankesmedjan Fores. Ämnet för kvällen var ”statens roll i näringslivet”.