Nyhetsarkiv

Nyhetsbrev 2–2020

Nyheter från IFN.gif


Det svenska välfärdsexperimentet

I höst ger Oxford University Press ut boken Privatizing Welfare Services – Lessons from the Swedish Experiment av IFN-forskarna Mårten Blix och Henrik Jordahl. Boken är ett sätt att presentera forskning om en mycket omdebatterad fråga.

Läs nyhetsbrev 2–2020 som PDF


Welfare
Foto:iStock

– Vi har skrivit boken för att välfärdssektorn är viktig för människor och samtidigt är åsikterna starka om det här området, utan att kunskaperna för den skull alltid är lika djupa, säger Henrik Jordahl. Han berättar att det under senare år kommit mycket ny forskning och nya utredningar, något som han och kollegan Mårten Blix ville sammanställa och göra tillgängligt både i Sverige och utomlands.

– Att klara välfärdsuppdraget är något som diskuteras över hela världen, i stort sett alla demokratier är intresserade av hur man ska klara kostnaderna för den åldrande befolkningen, säger Mårten Blix och förklarar att boken är ett sätt att dra lärdomar av hur processen sett ut i Sverige. Vad som är ganska känt utomlands är att Sverige är ett land som har en omfattande skattefinansierad välfärd, förklarar Mårten Blix och tillägger att det är mindre känt att en stor del av dessa tjänster utförs i privat regi och dessutom av vinstdrivande företag.

Hör författarna berätta mer om varför de skrivit boken.
 

Mårten.gif

Mårten Blix är fil.dr i nationalekonomi från Stockholms universitet och var tidigare sekreterare i Framtidskommissionen. Han har även arbetat i olika chefspositioner på Riksbanken och på Finansdepartementet, samt varit expert vid Europeiska centralbanken (ECB).

Henrik.gif

Henrik Jordahl är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet. På IFN leder han forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi. Han är affilierad till UCFS vid Uppsala universitet och till de internationella forskarnätverken CESifo och IZA.


Global Award 2020 till John Haltiwanger

GlobalAward
Foto: University of Maryland

2020 års Global Award tilldelas professor John Haltiwanger, University of Maryland, USA. Haltiwanger får priset för sin banbrytande forskning om hur jobb omsätts, om produktivitetstillväxt och entreprenöriella företags roll för ekonomisk utveckling.

Hans forskning visar bland annat att jobben inom tillverkningsindustrin främst finns hos stora och mogna företag, tvärtemot vad som tidigare ansetts. Det är också mer troligt att dessa jobb finns kvar på sikt än jobb som skapas i små och medelstora företag. De jobb som skapas i mindre företag, skapas framför allt under företagens första år, då det gäller att vinna eller försvinna, så kallad up-or-out-dynamik, visar Haltiwangers forskning.

Magnus Henrekson, vd för IFN, har under 20 års tid forskat inom samma fält som Haltiwanger och särskilt intresserat sig för hur och under vilka betingelser innovationer och lovande idéer omsätts i växande företag.

– På vilket sätt har Haltiwanger påverkat entreprenörskapsforskningen, skulle du säga?

– Genom att övertygande visa att det för att skapa ytterligare ett jobb netto i ekonomin så måste det skapas fem–sex jobb brutto, eftersom tillväxt till största delen handlar om att resurser flyttas över från mindre effektiva till mer effektiva företag inom samma bransch.

– På vilket sätt har du själv haft nytta av Haltiwangers resultat?

– Dels forskade jag intensivt tillsammans med hans samarbetskollega Steven Davis under 1990-talet och början av 2000-talet, dels kom de insikter jag fick från Davis och Haltiwangers forskning att prägla min policyanalys.

– Vad finns det för policyslutsatser att dra av Haltiwangers forskning?

– Ekonomisk tillväxt handlar i väldigt liten utsträckning om att göra mer av samma sak på ungefär samma sätt som tidigare. I stället handlar det dels om att åstadkomma mer på ett effektivare sätt och detta kräver ofta framväxt av nya företag som konkurrerar ut de gamla eller tvingar de gamla till anpassning, dels om att viktiga behov tillfredsställs på nya, mer effektiva och mindre resurskrävande sätt. Detta kräver en bred palett av åtgärder som underlättar sådana välståndshöjande förändringar.

– Idag finns entreprenörskapsforskning på de flesta svenska universitet och högskolor, men det har inte alltid haft den självklara platsen inom akademin. På vilket sätt lyfter ett pris som Global Award upp detta fälts betydelse?

– Entreprenörskapsforskning är ofta disciplinöverskridande och riskerar därför att behandlas styvmoderligt trots entreprenörskapets enorma betydelse för välståndsutvecklingen. Ett sånt här pris kan bidra till att minska den risken och sätta fokus på detta viktiga forskningsområde.
 

Global Award for Entrepreneurship Research är det världsledande priset inom entreprenörskapsforskning. Det delas ut av Entreprenörskapsforum och IFN. Prisets sponsor är Lars Backsell. Pristagaren får 100 000 euro och statyetten ”Guds hand” av Carl Milles. Priset delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 11 maj.

 


Skolreformer för 20-talet?

Therese

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens skola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för senaste avsnittet av IFN-podden där Therese Nilsson intervjuas om studien ”The Long-Term Effects of Long Terms – Compulsory Schooling Reforms in Sweden” som nu under våren även blir en SNS-rapport.

Tillsammans med Martin Fischer, Karolinska Institutet och affilierad till IFN, och Martin Karlsson och Nina Schwarz, Universitetet i Duisburg-Essen, har hon jämfört två historiska skolreformer. Förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension, framför allt för kvinnor. Vad kan man dra för policyslutsatser som har bäring på dagens utmaningar inom utbildningsområdet? 

Lyssna på IFN-podden

 

Forskningsfronten


Accepterade vetenskapliga artiklar

IFN:s forskning presenteras först i ett working paper. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. De studier som nyligen accepterats för sådan publicering handlar om allt från hur privatiseringar av svenska eldistributionsnät påverkat arbetskostnader och pris till så kallade born globals, företag som är exportorienterade redan från start.


Andreas Bergh och Christian Bjørnskov, ”Does Big Government Hurt Growth Less in High-Trust Countries?”. Contemporary Economic Policy.

Länder med hög social tillit, där människor i hög utsträckning instämmer i påståendet att man kan lita på människor i allmänhet, åtnjuter flera fördelar. Hög tillit främjar den ekonomiska utvecklingen och gör det lättare att få generösa välfärdssystem att fungera. Betyder detta att länder med hög tillit är skyddade från de negativa effekterna av en stor offentlig statsmakt som dokumenterats i andra studier? I denna uppsats visas att så inte är fallet.

W. Mark Brown, Shon Ferguson och Crina Viju, ”Farm Size, Technology Adoption and Agricultural Trade Reform: Evidence from Canada”. Journal of Agricultural Economics.

1995 avskaffade den kanadensiska staten subventioner för export med järnväg av jordbruksprodukter. Reformen ledde till en ökad konkurrens, där bönder fick mindre betalt för sina produkter. Denna studie visar att påfrestningen också ledde till att nya tekniker för utsäde slog igenom i en snabbare takt på större bondgårdar.

Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, ”Digitization-Based Automation and Occupational Dynamics”. Economics Letters.

Denna studie granskar hur automatisering påverkat vilka yrken som minskat eller ökat i omfattning. Andelen sysselsatta i yrken med hög risk för automatisering har minskat under åren 1996–2013, både totalt i svenskt näringsliv men även inom företag. Den anställdas utbildning dämpar dock risken för att drabbas negativt av automatisering.

Niklas Elert och Magnus Henrekson, ”Collaborative Innovation Blocs and Antifragility”. Journal of Institutional Economics.

Forskarna menar att teorin om innovativa samarbetsblock är ett värdefullt verktyg för forskare inom institutionell och evolutionär ekonomi, eftersom innovationsprocesser kräver olika färdigheter som måste kombineras. Teorin ger dessutom policyrekommendationer som kan få ekonomin att utvecklas väl också i kärva ekonomiska tider.

Niclas Berggren och Jerg Gutmann,”Securing Personal Freedom through Institutions: The Role of Electoral Democracy and Judicial Independence”. European Journal of Law and Economics.

Personlig frihet – att kunna leva sitt liv utifrån egna preferenser – lockar människor i hela världen. Men i vilken typ av samhälle frodas personlig frihet? I denna studie finner vi att rättssystemets oberoende är robust och positivt relaterat till personlig frihet, medan sambandet med demokrati är betydligt svagare.
 

Se fler accepterade artiklar

 

Debatt och politik i urval

 

5 februari | Mårten Blix och Fredrik Heyman medverkade vid lanseringen av Europaperpektiv: EU och teknologiskiftet.

Fredrik2.gif
Fredrik Heyman, IFN, Olle Janssson, UU, Björn Sandén, Chalmers och Cecilia Garme, moderator.

Det övergripande temat för boken EU och teknologiskiftet är frågan om hur EU kan dra nytta av teknologiskiftet. Två av kapitlen är skrivna av IFN-forskare. Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson har skrivit om digitaliseringens effekter på jobb- och produktivitetsdynamiken. Europaperspektiv är en tvärvetenskaplig publikation som årligen samlar svensk, aktuell EU-forskning inom ekonomi, juridik och statsvetenskap. Författarna ger även policyrekommendationer. Under lanseringsseminariet på Norra Latin i Stockholm, förklarade Fredrik Heyman att forskningen visar att digitaliseringen förväntas ha stora effekter på jobb- och produktivitetsdynamiken men att EU hittills har halkat efter USA. Det är väldigt stora skillnader på hur långt digitaliseringen kommit inom Europa. Hans policyrekommendationer till europeiska politiker handlade om mikroreformer:

– Man kan jämföra med de mikroreformer som gjordes i Sverige efter 90-talskrisen för att få ordning på ekonomin och vi kan se att de fungerade. Det behövs ett antal mikroreformer även nu, de skulle kunna underlätta för företagen att kunna utnyttja digitaliseringen för att bli mer produktiva och därigenom skapa nya jobb, sa Fredrik Heyman.
 

Mårten2b.gif
Cecilia Garme, Björn Lundqvist, SU, Pernilla Rendahl, GU och Mårten Blix, IFN. Foto: Marianna Blix Grimaldi.


Mårten Blix och medförfattaren Emil Bustos har skrivit om digitaliseringens påverkan på beskattning. Enligt forskarna behövs ett nytt skattessystem när vi konsumerar och producerar varor och tjänster på ett helt nytt sätt. – Urholkade skattebaser är särskilt problematiskt för länder med omfattande välfärd och hög skatt på arbete, sa Mårten Blix. Till viss del kan skattesystemet kompensera för att digitaliseringen gör produktionsfaktorerna mer rörliga. – Risken är dock att åtgärderna förvärrar ekonomins funktionssätt och därmed försämrar tillväxten, avslutade han.

Presentationen på Norra Latin i Stockholm direktsändes av SVT Forum. Förutom några av författarna medverkade även Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO, Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd, Jessika Roswall (M), europapolitisk talesperson och Jon Simonsson, ordförande i Kommittén för teknologisk innovation och etik. Boken lanseras även med konferenser i Göteborg, Malmö, Helsingfors och Bryssel.

Läs mer

 

20 februari | Per Skedinger presenterade forskning om minimilöner hos Medlingsinstitutet.

Per2.gif

Per Skedinger var en av talarna när Medlingsinstitutet presenterade sin årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2019. Han har under 2019 utrett frågan om kollektivavtalsbaserade minimilöner i de nordiska länderna på uppdrag av EU-kommissionen och dess program för sysselsättning och social innovation, EaSI. – Forskning från flera länder visar att det är de EU-länder som har kollektivavtalsbaserade minimilöner, snarare än lagstiftade sådana, som har lägst löneskillnader, sa han.

Läs mer
 

Nytt-om-Namn-(002).gif


Dagmar Müller ny IFN-forskare

Dagmar.gif

Dagmar Müller är ny affilierad forskare. Hon är för närvarande doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Hon har en masterexamen i nationalekonomi från Uppsala universitet och har även studerat vid Georg-August-Universität Göttingen och Northwestern University. Några av de frågor hon försöker besvara i sin forskning är:

– Hur påverkar sociala kontakter ungdomars arbetsmarknadsinträde och framtida arbetsmarknadsutfall? – Vad är relativa vikten av olika typer av sociala nätverk för matchningen på arbetsmarknaden? – Hur varierar jobbsökandet genom social kontakter med konjunkturcykeln? Dagmar Müller kommer att anställas som ordinarie forskare vid IFN efter sin disputation.
 

Pris för årets bästa artikel 

Simon.gif  Magnus.gif

Simon Ek, doktorand vid Uppsala universitet och IFN och Magnus Henrekson, professor och vd för IFN, har för sin studie ”The Geography and Concentration of Authorship in the Top Five: Implications for European Economics” tilldelats pris för årets bästa artikel 2019 i Scottish Journal of Political Economy. Studien handlar om publiceringar av nationalekonomisk forskning i de internationellt sett mest prestigefyllda tidskrifterna, de så kallade topp 5-tidskrifterna. Publiceringar i dessa tillmäts särskilt stor betydelse inom nationalekonomin. Simon Ek och Magnus Henrekson studerar vilka som publicerar där, var de är verksamma och hur detta fokus påverkar den nationalekonomiska forskningen i Europa. Risken är att både mångfalden och relevansen i forskningsfrågorna blir lidande. Scottish Economic Society delar ut priset i samband med sin konferens 26–28 april.

Läs mer

Börja prenumerera

IFN:s nyhetsbrev består av sju kortfattade brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Dessutom publiceras IFN Newsletter två gånger per år. Dessa engelska nyhetsbrev är mer omfattande och texterna är författade av IFN-forskare.  Det handlar om temaartiklar som tar upp aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.

2017-02-27 puff nyhetsbrev.jpg

I nyhetsbrevet ingår:

  • Sammanfattningar av accepterade artiklar och/eller titlar på working papers utgivna vid institutet
  • Intervju eller reportage om ett aktuellt forskningsämne
  • Presentationer av nya medarbetare och nya projekt
  • IFN-forskarnas deltagande i samhällsdebatt och opinionsbildning


Redaktör: Eva Malm Öhrström

IFN kalendarium

Aktuell forskare

Fredrik Heyman, docent.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, digitalisering, globalisering, internationell handel, internationella investeringar, teknisk förändring och utveckling.

Några av de frågor Fredrik Heyman försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas sysselsättning och löner av globalisering?
  • Hur påverkas anställda och företag av uppköp?
  • Vilka effekter har utländska direktinvesteringar och multinationella företag på svensk arbetsmarknad?

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se