Nyhetsarkiv

Nyhetsbrev 3–2018

Nyheter från IFN.gif


Hur viktigt är det att bli citerad?

Att mäta forskningsproduktion är viktigt. Antalet citeringar är en väg. "Med citeringar kan vi mäta vad forskare åstadkommit för den tid och de pengar som satsats", säger Magnus Henrekson. Metoden är vedertagen. Numera används forskares antal citeringar som en del i att beräkna resurstilldelning till svenska universitet.

Läs nyhetsbrev 3–2018 som PDF
 

Magnus

Det enklaste måttet på en forskares eller institutions forskningsproduktion är antalet publikationer. Det kan exempelvis vara artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Ofta görs en justering baserad på publiceringskällans kvalitet. För en artikel innebär detta att den tillskrivs ett värde motsvarande den genomsnittliga artikeln i tidskriften.

”På senare år har intresset ökat för att mer direkt mäta kvaliteten hos en viss studie i stället för att bara anta att den är lika med genomsnittet för artiklarna i den tidskrift där studien publicerats”, skriver Simon Ek och Magnus Henrekson i Ekonomisk Debatt 1/2018.

– Vanligtvis mäts kvaliteten genom att man räknar hur många gånger studien citerats, säger Henrekson. Att citeras innebär att en forskares studie omnämns av en annan forskare i en vetenskaplig artikel. Detta ses som ett kvitto på att forskningen är relevant och intressant.

– En forskare kan få artiklar publicerade i högt rankade vetenskapliga tidskrifter men ser man tio år senare så kan det visa sig att forskningen vare sig var relevant eller användbar. Inga andra forskare har använt den i sin forskning. Studien har inte citerats, förklarar Magnus Henrekson. 

Han tillägger att det inom samhällsvetenskap ofta tar flera år innan man kan konstatera forskningens värde för samhället. Något som är centralt eftersom skattepengar finansierar större delen av forskningen på svenska universitet och högskolor. För IFN:s del är det därtill frågan om att kunna visa privata finansiärer vad deras insatser resulterat i.

– Citeringar bidrar med ett objektivt mått. Samtidigt ska man komma ihåg att citeringar aldrig helt kan ersätta professionella utvärderare vid exempelvis tjänstetillsättningar, förklarar Magnus Henrekson.

Hur mycket citeras IFN-forskares arbeten?

– Det är stor variation. Det tar ju tid att bli en välciterad forskare. Ungefär 10 procent av forskarna står för hälften av alla citeringar. Så ser det även ut på universitet och högskolor, säger Magnus Henrekson.

I en bibliometrisk analys av Ulf Sandström, KTH, från 2015 jämförs IFN-forskares citeringsgrad med samtliga 48 000 forskare med svensk affiliering, inom alla discipliner. Det visar sig att under åren 2008–2012 var det fyra IFN-forskare som tillhörde de 1 procent mest citerade. Ser man till de 10 procent mest citerade var 14 IFN-forskare med i den gruppen.
 

 

Omslag

Året som gick på IFN

Forskningen förändras när samhället förändras. En rad nya forskningsprojekt har startats på IFN. ”Kvalitet i kombination med lyhördhet och flexibilitet är vägen framåt”, skriver Magnus Henrekson i IFN:s årsbok för 2017.

– Samhället förändras och därmed förutsättningarna för den forskning som bedrivs på IFN. Det är tidens gång men också språng i utvecklingen som skapar behov av nya studier, nya analyser och nya insikter.

I årsboken intervjuas två forskare. Therese Nilsson forskar om hälsans betydelse för ekonomin.

– Jag tänker på hälsa som kapital. Vi vet ju att om vi mår bra så är vi mindre sjukskrivna och mer produktiva, vilket är positivt, säger hon.

David Cesarini forskar om genernas betydelse för ekonomiskt beteende. Han förklarar att nationalekonomisk forskning om genetik är viktig bland annat därför att den framtida forskningen genom denna kommer att bli mer träffsäker och mer trovärdig.

Michael Treschow, IFN:s styrelseordförande intervjuas också. Han förklarar att IFN-forskarnas studier visar vad lagar och förordningar ger för effekter i samhället.

– De hjälper lagstiftarna att föreslå vilka hinder som bör plockas bort för att entreprenörskap ska blomstra. Det är bra för näringslivet, vilket i sin tur är bra för företagen och därmed bra för alla oss svenskar!
 

Läs årsboken



Kommande seminarier

 

Torsdagen den 3 maj kl. 8.30–10.00

Turordningsregler– lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?

Tre forskare på IFN – Carl-Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger – har studerat olika aspekter av turordningreglerna inom LAS. Inför höstens val har flera riksdagspartier lagt fram förslag om förändringar av dessa reglerna. Vilka effekter kan dessa förslag få? 

Läs mer och anmäl
 

Torsdagen den 17 maj kl. 8.30–10.00

Hur skapas kvalitet i hemtjänsten?

En forskargrupp på IFN har jämfört kvalitet och produktivitet i hemtjänsten. Det visar sig att hög produktivitet inte går ut över de äldre, vilket ofta hävdas i debatten. Forskarna har även studerat LOV. Det visar sig att brukarna blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun börjar tillämpa LOV.

Läs mer och anmäl
 

Forskningsfronten

IFN:s forskning presenteras först i ett working paper. Under förra året utkom ett 50-tal sådana på IFN. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. Här redovisas några av de studier som nyligen accepterats för sådan publicering.
 

Per Skedinger, ”Non-Standard Employment in Sweden”. De Economist.

Denna uppsats belyser utvecklingen av atypiska anställningsformer i Sverige och hur de fungerar. För både inrikes och utrikes födda analyseras hur anknytningsgraden till arbetsmarknaden påverkas av att hänsyn tas till atypisk sysselsättning och hur stor lönepremien är för anställning tillsvidare i förhållande till visstid.

Martin Andersson, Ron Boschma och Jing Xiao, ”Industrial Diversification in Europe: The Differentiated Role of Relatedness”. Economic Geography.

Vad påverkar en ekonomis förmåga att diversifiera näringslivet och hitta nya tillväxtbranscher? I denna studie visar forskarna att innovationskapacitet är drivande för förnyelsen av lokal industristruktur. FoU- och teknologiintensiva regioner uppvisar större förmåga att utveckla helt nya industrier och därmed diversifiera näringslivet. 

Thomas Tangerås, ”Equilibrium Supply Security in a Multinational Electricity Market with Renewable Production”. Energy Economics.

Att upphandla produktionsreserver och bygga ut elnätet är de vanligaste sätten att skydda konsumenterna från avbrott och höga priser, men ger färre incitament att sänka förbrukningen och investera i ny produktion. I denna uppsats undersöks konsekvenserna av nationella beslut för att öka försörjningstryggheten på en multinationell elmarknad.
 

Se fler accepterade artiklar


Engagerad debatt om EU:s framtid

EEAG

I paneldiskussionen deltog (sett från vänster) Thomas Gür, moderator, professor Lars Calmfors, IFN, Katarina Areskough Mascarenhas, som leder EU-kommissionens representation i Stockholm, och professor Clemens Fuest, CESifo München.

 

– EU har inga instrument för att skapa konvergens. Konvergens kan bara medlemsstaterna skapa med nationell politik, sa professor Clemens Fuest, en av författarna, vid ett seminarium i Stockholm där årets EEAG-rapport presenterades.

Han förklarade att 95 % av alla ekonomiska och finanspolitiska beslut fattas på nationell nivå.

– I den offentliga debatten hävdas emellanåt att EU ska skapa konvergens. Detta tror jag är väldigt farligt. Om du lovar något och inte kan leverera så undergrävs förtroendet. Vi bör vara tydliga med att EU erbjuder möjligheter men att EU vare sig kan eller bör utlova konvergens.

I årets EEAG-rapport utgår författarna från att EU är i kris men också på väg att förändras:

– Brexit innebär att makten inom EU kommer att förskjutas, liksom balansen inom exempelvis ekonomin.

Clemens Fuest påpekade att Europakommissionen – i sin senaste rapport om EU:s framtid – har presenterat något nytt. Tidigare har kommissionen lagt fram förslag om hur något ska vara men har nu för första gången presenterat fem modeller eller koncept för Europas framtid och uppmanar medlemsstaterna och medborgarna att diskutera dessa modeller.

– Det här är utmärkt eftersom det visar på en insikt om att Europa inte är något som utvecklas från centrum utan tillhör staterna och medborgarna, sa Fuest i Stockholm.

På seminariet i Stockholm diskuterades i första hand kapitel fyra i EEAG-rapporten: ”It’s OK to Be Different: Policy Coordination and Economic Convergence”. Clemens Fuest talade om dels input-konvergens, exempelvis att alla har samma politik, dels resultat-konvergens, exempelvis gällande inkomst per capita och arbetslöshet.

– Resultat-konvergens är ett politiskt mål för EU men är svårt att uppnå. Men input-konvergens är annorlunda. Sådan konvergens innebär bland annat att länderna är olika och behöver olika ekonomiska strategier.

– I rapporten säger vi att man måste skilja mellan dessa båda former av konvergens och att det är mer trovärdigt när EU talar om resultat-konvergens än om input-konvergens.
 

Läs mer

 

Kort och gott

 

Louise2

IFN-forskaren Louise Johannesson har disputerat vid Örebro universitet med avhandlingen Settling Disputes at the World Trade Organization. I avhandlingen behandlas frågor som rör tvistelösning inom ramen för handelsorganisationen WTO. Louise Johannesson kommer även fortsättningsvis att vara affilierad till IFN. Hon började den 1 april en anställning på OECD i Paris.
 

Dany

Dany Kessel, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, är ny affilierad doktorand vid IFN. Han ingår i forskningsprogrammet Entreprenörskapets ekonomi och arbetar tillsammans med Björn Tyrefors, IFN.
 

Mahir

Mahir Sarfati, doktorand vid Institutionen för Elektriska energisystem, KTH, är projektanställd vid IFN. Han tillhör forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi och arbetar med Pär Holmberg, IFN.
 

Özge.bmp

På den akademiska konferensen ”Challenges in Evaluating Regional and Urban Policy” i Rom tillkännagavs nyligen 2018 års mottagare av stipendier för unga forskare som finansieras av Associazione di Fondazione Casse di Risparmio Italiane, ACRI. Özge Öner, IFN, är en de nio forskare som under en månads tid kommer att arbeta på ett italienskt universitet.
 

Fires

Final Conference

Researchers – including IFN –will present a pragmatic approach for tailoring a reform strategy to the specific strengths and weaknesses of the different European regions. The principal message is: Go beyond the usual recipes and start building on the existing institutional framework to support entrepreneurship in the diverse European local contexts! Friday May 25, in Brussels.

 

Debatt och politik i urval


22mars

22 mars | Arbetsmarknadsekonomiska rådet har presenterat sin sista rapport. Rådet studerar olika atypiska sysselsättningsformer, t.ex. visstidsanställningar, samt hur de fungerar för arbetstagarna. I bilden ses Simon Ek, rådets sekreterare, och forskaren Per Skedinger, båda IFN. Rådets ordförande Lars Calmfors, IFN, deltog också.

Läs mer
 

26mars

26 mars | Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, har tillsammans med Shon Ferguson, IFN, författat studien Born globals – fakta och önsketänkande (Karl-Adam Bonniers Stiftelse). De förklarar att en snabb internationalisering knappast leder till fler jobb. Rapporten presenterades på ett seminarium arrangerat av Bonnierstiftelserna.

Läs mer
 

27mars

27 mars | Henrik Jordahl, IFN, och Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är två av författarna till rapporten ”Istället för vinstförbud – bättre reglering av välfärdsföretag” (Fores). I bilden ses Henrik Jordahl på lanseringsseminariet i ett samtal med Andreas Bergström, vice vd på tankesmedjan Fores.

Läs mer
 

10april

10 april | Lars Oxelheim ansvarar för ett antal presentationer av boken Europaperspektiv – EU i en världsordning under omvandling, nu senast i Malmö. Boken har även presenterats i Stockholm, Göteborg och Helsingfors. Vid presentationen i Bryssel den 24 april deltar den svenska kommissionären Cecilia Malmström.
 

18april.gif

18 april | Forskarna Therese Nilsson, IFN, och Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, har följt barn i en försöksverksamhet med fri spädbarnsvård under det första levnadsåret i början av 1930-talet. De har studerat hur vården påverkade personernas hälsa, utbildningsnivå och inkomster senare i livet. Studien presenterades på ett seminarium på SNS.

Läs mer

Börja prenumerera

IFN:s nyhetsbrev består av sju kortfattade brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Dessutom publiceras IFN Newsletter två gånger per år. Dessa engelska nyhetsbrev är mer omfattande och texterna är författade av IFN-forskare.  Det handlar om temaartiklar som tar upp aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.

2017-02-27 puff nyhetsbrev.jpg

I nyhetsbrevet ingår:

  • Sammanfattningar av accepterade artiklar och/eller titlar på working papers utgivna vid institutet
  • Intervju eller reportage om ett aktuellt forskningsämne
  • Presentationer av nya medarbetare och nya projekt
  • IFN-forskarnas deltagande i samhällsdebatt och opinionsbildning


Redaktör: Elisabeth Precht

Aktuell forskare

Lovisa Persson

Ämnesområden: digitalisering, offentlig ekonomi, politisk ekonomi, privatiseringar och skattefinansierade tjänster

En av de frågor som Lovisa Persson försöker besvara i sin forskning:

  • Vilken betydelse har konkurrensutsättningen i offentlig sektor för tjänsternas innehåll och kvalitet?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se