Nyhetsbrev

Nyhetsbrev 5–2020

Nyheter från IFN.gif


Hållbar energiomställning

Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi byter namn. Det nya namnet för programmet är Hållbar energiomställning, ett namn som bättre återspeglar det arbete som nu bedrivs inom ramen för programmet.

Läs nyhetsbrev 5–2020 som PDF

First
Vindkraftverk på Näs, Gotland.

– Tidigare fokuserade vi mycket på konkurrensfrågor på elmarknaden. Nu är det viktigt att bättre förstå konsekvenserna för energiförsörjningen av de stora satsningar som görs, särskilt på vindenergi i ljuset av omställningen mot ett samhälle som är mindre beroende av fossil energi. Det nya namnet ger en bättre beskrivning av det arbete vi gör, förklarar Thomas Tangerås som är programchef för forskningsprogrammet Hållbar energiomställning.

Ekologiskt och ekonomiskt hållbar energiförsörjning i fokus

En hållbar energiomställning syftar till att kraftigt minska användningen av fossila bränslen i samhället. Det innebär också att energiförsörjningen är resurseffektiv och tillförlitlig. Thomas Tangerås förklarar att en ekologiskt hållbar energiförsörjning förutsätter att världen minskar användandet av fossila bränslen. En av lösningarna är ökad elektrifiering av bland annat transporter och industriella processer. Men elproduktion och uppvärmning är också den största källan till utsläpp av växthusgaser, globalt sett. För att motverka klimatförändringarna måste samhället ställa om till en fossilfri elproduktion. I Sverige är målsättningen 100 % förnybar elproduktion till 2040.

Samtidigt som energiförsörjningen ska vara ekologiskt hållbar, behöver den också vara ekonomiskt hållbar. Ekonomisk hållbarhet innebär att energiförsörjningen är resurseffektiv och tillförlitlig. Dock råder oenighet om hur ett sådant system bör se ut. I västvärlden är det vanligt att elproduktion från kärnkraft fasas ut, medan Kina och andra länder med snabbt ökande energibehov ser kärnkraft som en självklar del av sin framtida elförsörjning. En viktig fråga rör därför kärnkraftens framtid, förklarar Thomas Tangerås.

Hållbar energiomställning viktig för företagen

IFN bedriver forskning som ska vara av relevans för näringslivets utveckling. Varför är frågor om en hållbar energiomställning viktiga för företag?

– Sveriges riksdag har som sagt satt upp målet om 100% förnybar elproduktion till 2040. Det skapar stor oro, särskilt i den energiintensiva industrin, kring kostnaderna för att uppnå målsättningen och huruvida elförsörjningen kommer vara tillförlitlig, säger Thomas Tangerås. Han förklarar att kärnkraftens framtid i Sverige är en stor fråga. – Eftersom energimarknaderna är avreglerade är det av fundamental betydelse för bolag i den energiintensiva industrin och för andra att förstå hur dessa marknader fungerar och hur man kan säkerställa att energiomställningen inte samtidigt förstör svensk industris konkurrensförmåga, säger Thomas Tangerås.

Vilken är den största forskningsfrågan för forskningsprogrammet Hållbar energiomställning just nu?

– En viktig fråga är hur man bäst ska skapa incitament för att säkerställa en effektiv och tillförlitlig energiförsörjning på en marknad med en stor andel väderberoende och icke-planerbar elproduktion. En annan viktig fråga som vi hoppas kunna ta tag i snart är konsekvenserna av den kommunala vetorätten för utbyggnaden av vindkraft och för samhällsekonomin, avslutar Thomas Tangerås.
 

Tre forskare är knutna till programmet

Thomas   Pär   Erik

Foton: Karl Gabor

Thomas Tangerås, docent och programchef. Thomas Tangerås forskning fokuserar främst på den reglerade nätdelen av elmarknaden. Han arbetar även med bredare policyfrågor.

Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och teknologie doktor. Pär Holmbergs forskning handlar främst om effektiv design av elmarknader.

Erik Lundin, filosofie doktor, fokuserar på empiriska analyser av elmarknader. Han forskar bland annat om statens roll i övergången till en klimatneutral elproduktion.


Läs mer om programmet
 


Fredrik Sjöholm ny vd för IFN

Fredrik-Sjöholm.jpg

Styrelsen för IFN har utsett Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi vid Lunds universitet, till ny vd för IFN. Han ersätter Magnus Henrekson som efter 15 framgångsrika år har begärt att få lämna sin position.

– Jag är mycket nöjd över att kunna presentera Fredrik Sjöholm som ny vd, säger IFN:s styrelseordförande Staffan Bohman. Han har gedigna akademiska meriter och har visat prov på ett gott ledarskap både under sin tid som institutionschef för den nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, där han framgångsrikt bedrev ett förändringsarbete, och i sin tidigare roll som programchef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen på IFN. Han känner väl till IFN:s verksamhet och kommer att kunna fortsätta Magnus Henreksons utmärkta gärning, säger Staffan Bohman.

– Det är med stolthet och ödmjukhet jag tar mig an vd-uppdraget, säger Fredrik Sjöholm. IFN är ett privat forskningsinstitut som har en unik position inom den svenska nationalekonomin med sitt fokus på forskningsfrågor som är av intresse för näringslivet. Dessutom finns en tradition och vilja bland IFN:s forskare att aktivt bidra med nationalekonomiska perspektiv i samhällsdebatten, säger Fredrik Sjöholm.

Fredrik Sjöholm är specialiserad på internationell handel, multinationella företag och Asiens ekonomier. Han är i dag verksam som professor i internationell ekonomi vid Lunds universitet och affilierad forskare vid IFN. Han har tidigare varit anställd vid Örebro universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Singapore National University.

Fredrik Sjöholm tillträder sitt uppdrag som vd den 1 november 2020. Magnus Henrekson kommer fortsätta att vara verksam som forskare vid IFN.

 

Forskningsfronten


Accepterade vetenskapliga artiklar

IFN:s forskning presenteras först i ett working paper. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. Här är några av de artiklar som nyligen accepterats för publicering.

Spencer Bastani och Daniel Waldenström, ”How Should Capital be Taxed?”, Journal of Economic Surveys.

Författarna diskuterar hur kapital bör beskattas i industrialiserade länder. De går igenom den teoretiska skatteforskningen samt empiriska studier om kapitalets fördelning och kapitalbeskattningens snedvridande effekter. Forskarna analyserar även effekter av särskilda kapitalskatter gällande skattebaserna förmögenhet, egendom, arv och företagsvinster.

Daniel. L. Bennet, Christian Bjørnskov och Stephan F. Gohmann, ”Coups, Regime Transitions, and Institutional Consequences”, Journal of Comparative Economics.

Statskuppers syfte är oftast att förändra de grundläggande institutionerna i ett land. Men det är till stor del okänt vad denna förändring resulterar i. Studien visar att framgångsrika statskupper är förenade med försämrade institutioner. Detta sker via ökad korruption och vanligtvis även minskade juridiska restriktioner för maktutövning.

Sven-Olov Daunfeldt, Oana Mihaescu, Özge Öner och Niklas Rudholm, ”Retail and Place Attractiveness: The Effects of Big-Box Entry on Property Values”, Geographical Analysis.

Stormarknader kan leda till att trafik och andra ljud- och miljöföroreningar ökar, men även till positiva ekonomiska effekter. Denna studie visar att de positiva effekterna, mätta som prisökning på bostäder, är större än eller lika stora som de negativa effekterna. Skillnaden i effekter beror på avståndet till varuhusen.

Erik Lundin, ”Market Power and Joint Ownership: Evidence from Nuclear Plants in Sweden”, Journal of Industrial Economics.

I denna uppsats analyseras om samägandet av de svenska kärnkraftverken har påverkat priserna på elmarknaden. Specifikt undersöker Erik Lundin om kärnkraftsbolagen har kunnat koordinera underhållet av kärnkraftverken för att öka sin vinst.

Johan Klaesson, Özge Öner och Dieter Pennerstorfer, ”Getting the First Job: Size and Quality of Ethnic Enclaves and Refugee Labor Market Entry”, Journal of Regional Science.

De senaste åren har invandring och integration diskuterats flitigt. Denna studie analyserar hur etniska enklaver påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration. Vi finner att det är sysselsättningsgraden i den egna invandrargruppen som har störst påverkan.

Per Botolf Maurseth och Roger Svensson, ”The Importance of Tacit Knowledge: Dynamic Inventor Activity in the Commercialization Phase”, Research Policy.

För att så kallad tyst kunskap ska kunna överföras krävs nära samarbete mellan aktörerna. Denna studie utnyttjar en modell där uppfinnare och företag samarbetar då patent kommersialiseras. Skattningarna visar att uppfinnarnas aktivitet under kommersialiseringen är avgörande för vinsten då patent säljs eller licensieras.

Enrico Rubolino och Daniel Waldenström, ”Tax Progressivity and Top Incomes: Evidence from Tax Reforms”Journal of Economic Inequality.

Ökar ojämlikheten i inkomster före skatt när skattesystemet blir mindre progressivt? Forskarna studerar skattereformer som sänkt progressiviteten och finner att detta leder till ökade inkomstandelar i toppen av fördelningen. Resultatet beror på att kapitalinkomster är viktiga i toppen vilket möjliggör planering och skatteminimering.

Dany Kessel, Hulda Lif Hardardottir och Björn Tyrefors, ”The Impact of Banning Mobile Phones in Swedish Secondary Schools”, Economics of Education Review.

Regeringen föreslår generellt mobiltelefonförbud i skolan och förväntar sig att studieresultaten därigenom förbättras. Då mobilförbud i princip inte tar några budgetresurser i anspråk kan det framstå som ett mirakelmedel. Denna studie visar dock att ett sådant förbud knappast skulle ha någon mätbar påverkan på studieresultaten.

Se fler accepterade artiklar
 

Debatt och politik i urval

 

18 juni | IFN-forskare i regeringens referensgrupp om corona

Två IFN-forskare, Daniel Waldenström och Lars Calmfors, ingår i regeringens referensgrupp bestående av forskare inom nationalekonomi.

Gruppen ska arbeta med coronakrisens effekter på ekonomin och vara rådgivande åt finansministern. Referensgruppen består av sex personer och leds av finansminister Magdalena Andersson (S). De ska följa och ge råd om den ekonomiska politikens utformning utifrån forskning och utredningsarbete. Gruppens första möte ägde rum torsdagen den 18 juni.

 

16 juni | Långsiktiga effekter av mer undervisningstid 

SNS


Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet,  Martin Fischer, affilierad till IFN, och Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, presenterade sin forskning om längre skolterminers effekt på barns livschanser när deras SNS-rapport, Långsiktiga effekter av mer undervisningstid, presenterades vid ett webbinarium anordnat av SNS. Rapporten baseras på forskarnas studie ”The Long-Term Effects of Long Terms – Compulsory Schooling Reforms in Sweden” som undersökt två skolreformer i Sverige under 1900-talets första hälft. Den visar att längre terminer i grundskolan ger märkbart positiva effekter på inkomster och pensioner och att det har stor betydelse när under skolgången insatserna görs. Ju tidigare, desto större effekt. Seminariet modererades av Gabriella Chirico Willstedt, SNS, och utöver forskarna medverkade även Kristina Axén Olin (M), Peter Heddelin, rektor Amerikanska Gymnasiet, och Björn Öckert, professor i nationalekonomi och forskare vid IFAU.

Se seminariet



Innovationer, vd-hälsa och LAS ämnen för nya IFN-poddar

Nu finns tre nya avsnitt av IFN-podden; intervjuer som alla handlar om aktuell forskning på IFN.

Innovationsnödläge i Europa – avsnitt 35
Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsnödläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert presenterar ett menyförslag att välja lösningar från.

LAS och arbetsrätten – vad säger forskningen? – avsnitt 36
Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö, ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förändringarna.

Hur mår svenska vd:ar och vilken roll spelar deras hälsa? – avsnitt 37
För första gången dokumenteras företagsledares psykiska och fysiska hälsa på ett systematiskt sätt i en studie. IFN-forskaren Joacim Tåg berättar om studien ”CEO Health and Corporate Governance” i avsnitt 37 av IFN-podden. Hälsa är inte alls en privatsak utan en viktig fråga när styrelser tillsätter nya vd:ar.

Lyssna på IFN-podden

 

Nytt-om-Namn-(002).gif


Alexandra Allard påbörjar doktorandutbildning

alexandra

Alexandra Allard går vidare till en doktorandtjänst vid Örebro universitet, i samarbete med Södertörns högskola, efter att ha varit forskningsassistent på IFN sedan 20 augusti 2018. Hon kommer fortsatt att vara affilierad till IFN och kommer att fokusera sina doktorandstudier på miljöekonomi, troligtvis inom marina miljöer, i kombination med beteendeekonomi. 

Vad tar du med dig av din tid på IFN?

– Till att börja med var jag rätt osäker på om forskning var vägen jag ville gå när jag började på IFN. Därför har jag delvis sett min tid som forskningsassistent som ett tillfälle att få en större förståelse för forskningsprocessen och om det är något jag skulle vara intresserad av i framtiden. Men jag har också lärt mig hur mycket arbete det ligger bakom varje vetenskaplig artikel eller rapport och respekten man borde ha för processen. Sedan har jag även fått en mycket bredare kunskap om vad nationalekonomi kan innebära.

Om du skulle ge ett råd till masterstudenter inom nationalekonomi som funderar på forskarbanan och kanske vill prova genom att arbeta som forskningsassistent på IFN, vad skulle det rådet vara?

– Mitt råd skulle vara att testa! Att få vara forskningsassistent på IFN har gjort att jag har fått en djupare förståelse för vad forskning kan vara, samtidigt som jag har fått tillfälle att knyta kontakter som kan vara bra oavsett om man vill fortsätta inom forskarvärlden eller inte. Alla på IFN är även väldigt trevliga och hjälpsamma, så det är en väldigt bra chans att lära sig mer om olika forskningsområden men även att utveckla mer praktiska kunskaper.


Paula Roth Har disputerat

Paula  Foto: Mikael Wallerstedt

Paula Roth har försvarat sin avhandling Essays on Inequality, Insolvency and Innovation vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon är nu postdoktor på IFN.


Dagmar Müller har disputerat 

Dagmar

Dagmar Müller har försvarat sin avhandling Social Networks and the School-to-Work Transistion vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon är nu anställd som ordinarie forskare vid IFN..

Börja prenumerera

IFN:s nyhetsbrev består av sju kortfattade brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Dessutom publiceras IFN Newsletter två gånger per år. Dessa engelska nyhetsbrev är mer omfattande och texterna är författade av IFN-forskare.  Det handlar om temaartiklar som tar upp aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.

2017-02-27 puff nyhetsbrev.jpg

I nyhetsbrevet ingår:

  • Sammanfattningar av accepterade artiklar och/eller titlar på working papers utgivna vid institutet
  • Intervju eller reportage om ett aktuellt forskningsämne
  • Presentationer av nya medarbetare och nya projekt
  • IFN-forskarnas deltagande i samhällsdebatt och opinionsbildning


Redaktör: Eva Malm Öhrström

IFN kalendarium

Aktuell forskare

Malin Gardberg Ph.D.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makroekonomi, utvecklingsekonomi.

Några av de frågor Malin Gardberg försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur har det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknaden påverkats av den pågående digitaliseringen?
  • Hur påverkar olika typer av utländskt skuldkapital landets valutakurs? Leder extern skuldfinansiering till att landets valutakurs är känsligare för finansmarknadsturbulens än extern aktiefinansiering? 
  • Leder finansiell integrering och en jämnare inkomstfördelning till mera internationell riskdelning i utvecklingsländer?
  • Hur har finansiell integrering påverkat sambandet mellan konsumtion och förmögenhet

 

 

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se