Nyhetsbrev

Nyhetsbrev 6–2019

Nyheter från IFN.gif


Digitalisering – Sverige har kommit långt men kan göra mer

I början av oktober besökte en delegation från EU-kommissionen IFN för att ta del av forskningsresultat om hur automatisering och digitalisering påverkar det svenska näringslivet. Besöket var ett led i arbetet med EU-kommissionens årliga landsrapport, en rapport som behandlar medlemsländernas övergripande ekonomiska och sociala utveckling.

Läs nyhetsbrev 6–2019 som PDF

xfirst.gifFredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson presenterade forskningen för en delegation från EU-kommissionen.

– Automatiseringen innebär att jobb försvinner, men också att nya jobb tillkommer i takt med att produktiviteten ökar, berättade Lars Persson. Studierna visar också att andelen personer i yrken som har en hög risk för att bli automatiserade har minskat. Många svenska företag har redan rationaliserat sin verksamhet.

– Vår forskning visar att lågutbildade löper högre risk att förlora sitt jobb än personer med högskole- utbildning, sa Lars Persson och fortsatte med att berätta om att automatiseringen också inneburit att företag blivit mer produktiva, särskilt företag inom tillverkningsindustrin.

Men trots att Sverige kommit långt när det gäller digitalisering, ser det olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Det visar Fredrik Heymans och Lars Perssons kommande rapport En regional analys av digitalisering och jobbdynamik i det svenska näringslivet, som kommer att bli en underlagsrapport till Långtidsutredningen 2019. I slutet av oktober presenterade forskarna rapporten för Finansdepartementet. Långtidsutredningen utgör ett underlag för Sveriges ekonomiska politik.

Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv

Working Paper 1299 - Digitaliseringsdriven automatisering påverkar vilka yrken som minskar och vilka som ökar

Läs fler artiklar


Går koldioxidtullar och frihandel att förena? 

Frågan om koldioxidtullar är högaktuell inom EU. När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt linjetal, lovade hon att presentera en europeisk så kallad green deal under sina första hundra dagar av mandatperioden. EU skulle bli koldioxidneutralt till 2050. 

xHorn.gif

IFN-forskaren Henrik Horn skrev i början av hösten en blogg för tankesmedjan Bruegel. Tillsammans med kollegan André Sapir förklarade han att handel och klimatåtgärder inte nödvändigtvis behöver vara varandras motsatser, men att frågan är komplex. Sedan dess har Henrik Horns text fångats upp av flera medier och han har bland annat intervjuats av Politico och den österrikiska tidningen Kurier. Här svarar han på tre centrala frågor i ämnet:

På vilket sätt kan man säga att koldioxidtullar inte nödvändigtvis behöver underminera det internationella handelssystemet?

– Som WTO-medlem har EU förbundit sig att inte införa handelshinder annat än för vissa specificerade ändamål och situationer. Eftersom CO2-tullar är just unilateralt införda handelshinder, kan de bryta mot WTO-avtalet. Reglerna är dock oklara, och koldioxidtullar har inte prövats rättsligt. Det är därför inte klart att de kan utformas så att de kommer att betraktas som lagliga i händelse av en framtida WTO-tvist, även om ett antal väletablerade jurister anser det.

Men minst lika viktigt är att tullarna uppfattas av övriga WTO-medlemmar som förenliga med andan i avtalet. Jag gissar att med tanke på det fokus som för närvarande finns på klimatproblemet, så skulle WTO-medlemmar i allmänhet kunna förmås acceptera CO2-tullar. Men detta skulle kräva att EU gör betydande egna uppoffringar för att minska klimatpåverkan. Det kommer också att kräva att de uppfattas som rättvisa. Det kommer att vara svårt att utforma tullarna så att de ses så och samtidigt har ordentlig effekt. Exempelvis kan de utvecklingsländer som idag släpper ut mycket koldioxid hävda att det i huvudsak är EU:s och andra industriländers fel att det ackumulerats koldioxid i atmosfären och att de därför inte ska drabbas av beskattning.

Samtidigt finns alltid en risk att tullar och den här typen av skatter leder till ökad protektionism. Kan man förhindra det och samtidigt värna om frihandeln?

– Ja, absolut. Ett system för koldioxidbeskattning kommer med nödvändighet att ha mycket komplexa regler och därigenom att bli mycket intransparanta. Detta, kombinerat med att de är ensidigt beslutade, kommer att skapa stora möjligheter att använda tullarna för dold protektionism. Det system som ligger närmast vad gäller ensidighet och intransparens är antidumpingreglerna, och spåren därifrån förskräcker. Dessa har EU använt framför allt för att begränsa import av solceller etc från Kina, så där brydde man sig uppenbarligen inte om klimatet.

Hur sannolikt bedömer du det är att EU kan genomföra detta i praktiken?

– Detta har diskuterats inom EU tidigare utan att det då ledde till något annat än att man försökte införa det för flyg genom det s.k. Flygdirektivet för 2008, vilket var ett av de största politiska misstag som EU begått. Efter en internationell proteststorm drogs direktivet tillbaka innan det kom att användas i praktiken. Så jag tror att man kommer att vara mer noggrann med att försöka förankra koldioxidtullar internationellt innan de införs. Det kommer att ta mycket tid att utforma den nya klimatpolitiken, att utforma koldioxidtullarnas del i detta och att förankra detta inom EU och internationellt. Jag tror därför att det kommer att dröja innan vi ser något i praktiken under alla omständigheter. Sannolikheten för att det genomförs beror nog mycket på hur man uppfattar klimatproblemet då.

Läs blogg-inlägget


Det behövs mer kunskap om digitala vårdtjänster

xBlix.gif

Mårten Blix forskar om digitaliseringens effekter på samhället, den svenska välfärdsmodellen och sjukvården. Just nu är han aktuell med kapitlet ”Telemedicine and the Welfare State: The Swedish Experience” som han skrivit tillsammans med Johanna Jeansson i boken Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond, Anthony Larsson och Robin Teigland, red. Blix och Jeansson beskriver den snabba utvecklingen av nätläkartjänster i Sverige sedan 2016 och efterlyser svar inom tre nyckelområden: Det måste finnas incitament för vårdgivare att inte uppmuntra en överanvändning av nätläkartjänster, nätläkarvård för barn bör inte vara gratis som den är i dag. Istället bör man reformera högkostnadsskyddet i sjukvården så att vården fortsätter att vara tillgänglig för socioekonomiskt svaga grupper. Dessutom behövs mer kunskap om vilken typ av vård som kan bedrivas av nätläkarföretagen. Författarna efterlyser också bättre samordning mellan regionerna i frågan.

Läs bokkapitlet
 

Forskningsfronten

 

Accepterade vetenskapliga artiklar

IFN:s forskning presenteras först i ett working paper. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. De studier som nyligen accepterats för sådan publicering handlar om allt från hur privatiseringar av svenska eldistributionsnät påverkat arbetskostnader och pris till så kallade born globals, företag som är exportorienterade redan från start.

 

Shon Ferguson och Magnus Henrekson, ”The Long-Run Performance of Born Globals in Computing: The Role of Digital Platforms”. International Review of Entrepreneurship.

Många framgångsrika born globals, företag exportorienterade redan från start, är dataföretag. Vi visar att born globals inom databehandlingsbranschen växer snabbare än andra företag i samma bransch, men de är väldigt få till antalet.

Margareta Dackehag, Lina Maria Ellegård, Ulf Gerdtham och Therese Nilsson, ”Social Assistance and Mental Health: Evidence from Longitudinal Administrative Data on Pharmaceutical Consumption”. Applied Economics.

Vi studerar psykofarmakaanvändningen hos individer som nyligen fått ekonomiskt bistånd. Longitudinella registerdata för 140 000 individer visar att relationen är svag eller obefintlig. Undantaget är högutbildade män, som med större sannolikhet konsumerar psykofarmaka när de erhållit ekonomiskt bistånd.

Christian Bjørnskov, ”Why Do Military Dictatorships Become Presidential Democracies? Mapping the Democratic Interests of Autocratic Regimes”. Public Choice.

Nya data visar att militärdiktaturer som demokratiseras blir s.k. presidentiella demokratier. Enligt studiens teori kommer militära intressen att föredra demokratiska politiska institutioner med stark vetorätt, medan civila intressen inte kan samordna och planera sådana förändringar. Data från 111 demokratiseringar är konsistenta med teorin.

Erik Lundin, ”Effects of Privatization on Price and Labor Efficiency: The Swedish Electricity Distribution Sector”. Energy Journal.

Denna artikel undersöker hur privatiseringar av svenska eldistributionsnät påverkat arbetskostnader och pris. Resultaten visar att arbetskostnaden i de privatiserade näten minskade med 18 procent, men att kostnadsminskningen inte ledde till lägre priser. Känslighetsanalyser indikerar dock att kostnadsminskningen kan vara något överskattad.

Ali Ahmed och Mats Hammarstedt, ”Ethnic Discrimination in Contacts with Public Authorities: A Correspondence Test Among Swedish Municipalities”. Applied Economics Letters.

Med ett fältexperiment visas att svenska kommuner diskriminerar personer med arabiska namn som ställer frågor om tillvägagångsättet för att ansöka om förskoleplats via e-post. Diskrimineringen tar sig såväl direkta som mer subtila uttryckssätt och påverkar möjligheterna till integration för utrikes födda och deras barn.

Erik Lundin och Thomas Tangerås, ”Cournot Competition in Wholesale Electricity Markets: The Nordic Power Exchange, Nord Pool”. International Journal of Industrial Organization.

Denna studie undersöker konkurrensen på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Resultaten visar att de producenter som utnyttjar marknadsmakt begär ett pris som i genomsnitt är 4 procent högre än deras rörliga produktionskostnad.

Ola Andersson, Håkan J. Holm och Erik Wengström, ”Grind or Gamble? An Experimental Analysis of Effort and Spread Seeking in Contests”. Economic Inquiry.

Uppsatsen visar experimentellt vikten av både morot och piska för att skapa väl fungerande incitament i konkurrenssituationer mellan individer. Stora risker tas om man bara belönar dem som presterar bäst, vilket kan vara ofördelaktigt. När bestraffning införs för dem som presterar sämst minskar risktagandet.
 

Se fler accepterade artiklar

 

Debatt och politik i urval


xcalmfors.jpg

Privatisering av Arbetsförmedlingen ogenomtänkt

Arbetsförmedlingen ska reformeras. Enligt januariavtalet ska fristående aktörer ta över uppgiften att hjälpa de arbetssökande och matcha dem med de lediga jobben. Redan 2021 ska det nya systemet börja gälla. Det kommer inte att sluta väl, säger Lars Calmfors, forskare på IFN och professor emeritus vid IIES, Stockholms universitet.


Vad är det största problemet?

– Att det gamla systemet monteras ner innan något nytt har kommit på plats. Det beror till stor del på budgetneddragningarna i M-KD-budgeten samt på att regeringen och samarbetspartierna helt obegripligt valde att inte skjuta till mer medel i vårändringsbudgeten. Det har inneburit att Arbetsförmedlingen minskat sina upphandlingar från de privata utförare som enligt planerna ska ta över rustnings- och matchningsaktiviteterna så att flera av dem fått stora ekonomiska problem. Det är förstås helt galet. Det är också helt omöjligt att genomföra en så omfattande reformering av Arbetsförmedlingens verksamhet på så kort tid som till 2021.

Vad finns det för forskning på området och vad visar den?

– Den ger inte stöd för att privata utförare har varit vare sig billigare eller bättre på att få icke sysselsatta i arbete. Forskningen tyder snarast på att motsatsen varit fallet. Samtidigt kan det inte uteslutas att kunskapen om hur man ska konstruera system med privata utförare ökat och att resultaten kan bli betydligt bättre i framtiden. Men det vet vi inte.

Du har följt frågan om Arbetsförmedlingen länge och var en av redaktörerna för den Centerpartiet närstående tankesmedjan FORES forskningsantologi Framtidens arbetsförmedling från 2019. Där varnade ni för ”överdrivna föreställningar om att det skulle bli så mycket mer effektivt med enbart privata utförare och en alltför snabb och drastisk reformprocess”. När tidningen Arbetsvärlden intervjuade dig om detta sa du ”Inte i vår vildaste fantasi kunde vi föreställa oss att processen kunde bli såhär kaotisk”. Vad ser du framför dig kommer att hända nu?

– Jag tror att man bland politikerna börjar inse att man måste gå fram mer långsamt. Förhoppningsvis släpper man på prestigen, gör ett omtag, bromsar processen och tänker igenom bättre hur man vill att det framtida systemet ska se ut. Men säker på det kan man inte vara. Signalerna från politiskt håll har varit motstridiga.



25 september | Niklas Elert: Man kan jämföra entreprenörskap med immunologi.

x25sept-Elert.gif

Utvecklingen där Europa halkar efter USA och Kina vad gäller innovationer går att vända. För det krävs entreprenörskap, menar forskarna Magnus Henrekson och NIklas Elert som ger förslag på reformer på sex olika områden. Detta argumenterar de för i boken The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union som de skrivit tillsammans med Mark Sanders, Utrecht University. 

Niklas Elert ser likheter mellan entreprenörskap och immunologi. När nya aktörer utmanar befintliga företag, är det lite som att få en förkylning. – Först kanske du däckar helt, men sen utvecklar ditt immunförsvar antikroppar mot den här förkylningen och du som organism är till slut en starkare varelse för att du upplevde den här förkylningen. Att vara med om många sådana utmaningar tror jag är väldigt viktigt vare sig vi talar om företag, näringsgrenar eller länder. Att du hela tiden utmanas lite grann, hela tiden tvingas utanför din bekvämlighetszon, gör dig bättre rustad när den stora smällen kommer oavsett om den kommer i form av vinterkräksjuka eller nästa stora finanskris, sa han på ESBRI:s Estradföreläsning den 25 september.


25 septemberMårten Blix: Ersättningssystemen för digital vård måste ses över.

x25sept-Blix.gif
Mårten Blix var opponent när en rapport om digital vård presenterades på SKL. Han var positiv till att det börjar komma fler studier om digital vård men efterlyste mer kunskap. – Generellt sett är digital vård billigare än fysisk, så i princip skulle den kunna öka den totala tillgången på vård om vi ser över ersättningssystemen. Men vi behöver mer kunskap för att styra utvecklingen i en positiv riktning. Mårten Blix har också skrivit ”Risk att digital vård blir ett storstadsfenomen”, en debattartikel i Dagens Samhälle 25 oktober, där han menar att visionen om att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 ter sig verklighetsfrämmande.


17 oktober | Shon Ferguson föreläste på Kommerskollegium.

xshonartikel2.gif
Born globals är nya företag som från början satsar på export och snabbt blir framgångsrika. Det finns en utbredd uppfattning att receptet för att skapa nya jobb och ekonomisk tillväxt är satsningar på den här typen av företag. Shon Ferguson visar med sin forskning att satsningar på born globals inte nödvändigtvis leder till stora fördelar för ett lands ekonomi.


21 oktober | Vad hindrar kvinnor från att nå toppen? Joacim Tåg föreläste på Europeiska centralbanken.

xjoacim.gif

Få kvinnor når toppen av näringslivet och detta kan inte förklaras av bristande kvalifikationer utan istället av karriärsutvecklingen kring familjebildning. Joacim Tåg föreläste om förklaringar till detta vid 2nd Joint Bank of England/Federal ReserveBoard/ European Central Bank Conference on Gender and Career Progression.
 

22 oktober | Magnus Henrekson presenterade på ZEW.
Magnus Henrekson presenterade boken The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union på ZEW – Leibniz Centre for European Economic Research i Mannheim.

 

Kort och gott

xGabriel.gif

Gabriel Heller Sahlgren, IFN och London School of Economics (LSE), har försvarat sin avhandling Causal Inference in Social Policy: Evidence from Education, Health, and Immigration vid LSE. Han fick det ovanliga betyget ”Pass with no corrections”, vilket innebär att inga ändringar krävdes för att få avhandlingen godkänd. Avhandlingen består av fyra fristående studier som baseras på olika slags ekonometriska metoder för att komma åt orsakssammanhang utan att ha tillgång till experimentella data. Gabriel Heller Sahlgren kommer nu att göra en postdok på IFN och samtidigt fortsätta att vara knuten till LSE.
 

xMehmet.gif

Mehmet Caglar Kaya är doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet och ny affilierad forskare vid IFN. Han har tre magisterexamina: International Finance från Istanbul Bilgi University, International Management från University of Bologna och Finance från Lunds universitet. Innan Caglar Kaya påbörjade sina forskarstudier arbetade han som kredit- och riskanalytiker inom revisionsbranschen och banksektorn.
 

xMarco.gif xAnnalisa.gif

Marco Pagano och Annalisa Scognamiglio, University of Naples Federico II, är nya affilierade forskare vid IFN sedan 1 november. De arbetar tillsammans med IFN-forskarna Joacim Tåg och Martin Olsson om hur företagsägande påverkar anställda och hur talang fördelas inom och mellan företag. Projektet kommer att bidra till ny kunskap om det svenska näringslivet. Marco och Annalisa är verksamma inom forskningsfältet Labor and Finance, ett nyckelområde för IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen.
 

xThor.gif xErik2.gif

Riksbankens Jubileumsfond har beviljat ett anslag om 4 967 000 kronor för forskning om hur vi påverkas av vilket kvarter vi växer upp i. I projektet ”Mina drömmars stad: Social mobilitet och tillväxt i Stockholm sedan industriella revolutionen” studerar IFN-forskarna Thor Berger och Erik Prawitz tillsammans med Mounir Karadja, Uppsala universitet, om effekter av uppväxtmiljöer kan observeras över generationer. Forskarna skapar också en unik databas över Stockholms invånare 1878–1926 och deras uppväxtkvarter.
 

xTherese.gif

Therese Nilsson har å forskningsprogrammet Institutionernas ekonomis vägnar beviljats ett anslag på 200 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond. Anslaget ska gå till att arrangera IFN Stockholm Conference 2020: The Economics of Culture and Institutions som ska hållas i juni nästa år. Forskningsprogrammet Institutionernas ekonomi undersöker bland annat hur sociala, kulturella och insitututionella faktorer påverkar viktiga ekonomiska utfall som inkomster, ekonomisk tillväxt och entreprenörskap.

Börja prenumerera

IFN:s nyhetsbrev består av sju kortfattade brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Dessutom publiceras IFN Newsletter två gånger per år. Dessa engelska nyhetsbrev är mer omfattande och texterna är författade av IFN-forskare.  Det handlar om temaartiklar som tar upp aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.

2017-02-27 puff nyhetsbrev.jpg

I nyhetsbrevet ingår:

  • Sammanfattningar av accepterade artiklar och/eller titlar på working papers utgivna vid institutet
  • Intervju eller reportage om ett aktuellt forskningsämne
  • Presentationer av nya medarbetare och nya projekt
  • IFN-forskarnas deltagande i samhällsdebatt och opinionsbildning


Redaktör: Eva Malm Öhrström

IFN kalendarium

Månadens forskare

Thor Berger, fil.dr.

Ämnesområden:

Digitalisering, Ekonomisk historia, Innovation, Teknisk förändring och utveckling, Tillväxt, Urban och regional ekonomi

Några av de frågor Thor Berger försöker besvara i sin forskning:

  • Vilka effekter har teknisk förändring på arbetsmarknad, ojämlikhet och tillväxtmönster?
  • Hur har den intergenerationella rörligheten förändrats över tid, och vilka faktorer påverkar skillnader i rörlighet mellan och inom länder?
  • Vilka faktorer påverkar den långsiktiga innovationstakten globalt, nationellt och lokalt?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se