Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Policy Paper No. 51

Det produktiva entreprenörskapets förutsättningar

Policy Paper
Referens
Henrekson, Magnus (2011). ”Det produktiva entreprenörskapets förutsättningar”. IFN Policy Paper nr 51. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Magnus Henrekson

I de nationalekonomiska modeller som brukar användas för att förklara ekonomisk tillväxt förekommer inga entreprenörer. I den enklaste modellen beror tillväxt på investeringar och ökade insatser av arbetskraft. Den del av tillväxten som inte kan förklaras av ökade insatser av kapital och arbetskraft – vilket är huvuddelen – anses bero på teknisk utveckling. Denna utveckling är i sin tur är mångfacetterad: helt nya produkter, nya produktionsmetoder, effektivare organisations- och ledningsmodeller, teknologiska genombrott som förbränningsmotorn och mikroprocessorn. På 1990-talet blev det standard att betrakta humankapital som en egen produktionsfaktor. Det blev därmed möjligt att förklara en större del av den ekonomiska tillväxten i ett land.

Dessa modeller har däremot inte något att säga om vem som under osäkerhet ska ta på sig rollen att samordna realt och finansiellt kapital, arbetskraft (med olika utbildning och inneboende förmåga) och kunskap inom ramen för ett vinstdrivande företag för att producera varor och tjänster som efterfrågas på marknaden. Denna entreprenörsfunktion har helt enkelt antagits fungera.

Redan i slutet av 1960-talet lyftes denna brist i den traditionella analysen fram av William J. Baumol (1968, s. 66) i det numera klassiska konstaterandet att ”the theoretical firm is entrepreneurless – the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet”. Sedan dess har entreprenörskapsforskningen exploderat och oräkneliga försök har gjorts att hitta vetenskapliga belägg för entreprenörskapets avgörande roll för välståndsutvecklingen. Det går knappast att ge en rättvisande bild av ett idag rikt lands moderna ekonomiska historia utan att komma in på de branscher och företag som spelat en central roll i landets utveckling.

Vad är då entreprenörskap och vad är det som får entreprenörer att agera så att välståndet i hela samhället ökar och gör så att inte bara entreprenörerna själva blir rika? Hur goda är betingelserna i Sverige för det produktiva entreprenörskapet? Att försöka besvara dessa frågor är syftet med denna uppsats.