Policy Papers 2017

Denna IFN-serie innehåller uppsatser förknippade med näringslivsrelaterade och policyrelevanta frågeställningar. De är inte expertgranskade och heller inte skrivna för senare publicering i vetenskapliga tidskrifter eller antologier. Policy Papers kan vara skrivna i samarbete med organisationer som kontaktat enskilda forskare för att se om dessa kan skriva rapporter baserade på deras forskning. Samarbetet bygger dock på att organisationen i fråga inte kan beställa forskningsresultat. Det kan också handla om artiklar i populärvetenskapliga tidningar som omarbetats till längre och mer utförliga versioner. Hela serien finns att ladda ned på på denna hemsida. Hela serien finns att ladda ned på på denna hemsida.


80. Minimilöner och integration av flyktingar på arbetsmarknaden – så kan experiment förbättra kunskapsläget

Mats Hammarstedt och Per Skedinger

Artikeln är publicerad i Ekonomisk Debatt, 45(7), 30–40, 2017.

Denna artikel inleds med en översiktlig beskrivning av flyktingars situation på arbetsmarknaden i Sverige. Sedan kartläggs kunskapsläget beträffande effekter av förändrade minimilöner på sysselsättningen.

Både teori och empiri pekar på att effekterna på sysselsättningen inte nödvändigtvis är symmetriska, utan att effekterna av sänkningar är mindre eller mer osäkra än effekterna av höjningar. Den osäkerhet som finns kring sysselsättningseffekterna av sänkningar av minimilönen måste därför anses vara större än den som rör effekterna av höjningar.

Avslutningsvis presenterar vi ett konkret förslag på hur kunskaperna om minimilönernas effekter på sysselsättningen kan förbättras med hjälp av regelrätta experiment.

 


79. Kunskapssyn och tongivande pedagogiska teorier på de svenska ämneslärarutbildningarna

Hugo Fiévet och Magnus Henrekson

I denna undersökning studeras vilka pedagogiska teorier och tänkare och därmed indirekt vilken kunskapssyn som dominerar på ämneslärarutbildningarna vid tre svenska universitet. Särskilt undersöks i vad mån resultat från modern neuro- och kognitionsvetenskap och inlärnings­psykologi behandlas i kurslitteraturen.


78. Entreprenörsfunktionen och den ekonomiska tillväxten

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

I denna uppsats behandlas hur förklaringarna till ekonomisk tillväxt utvecklats inom national­ekonomins huvudfåra och i vad mån entreprenörsfunktionen integrerats i de modeller som utvecklats. Den traditionella tillväxtteorin kontrasteras mot entreprenörens funktion. Uppsatsen avslutas med en genomgång av nyare tillväxtteorier.


77. Skolpolitiskt relevanta faktorer bakom Sveriges resultat i Pisa 2015

Gabriel Heller Sahlgren

Rapporten är skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Ända sedan den internationella undersökningen Pisa genomfördes för första gången år 2000 har Sverige fått vänja sig vid relativt dystra rubriker. Mellan 2000 och 2012 föll resultaten snabbare än i något annat land som deltagit i undersökningen.

Men i Pisa 2015 skedde äntligen en uppgång. Resultaten ökade med 16 poäng i matematik, 17 poäng i läsförståelse och 9 poäng i naturvetenskap sedan den förra undersökningen 2012 (Skolverket 2016a). Svenska elever presterar fortfarande relativt medelmåttigt – på samma nivå som OECD-länderna i snitt – men förändringen representerar fortfarande en ansenlig uppgång poängmässigt.


76. Granskning av ESO-rapporten Dags för omprövning av Per Molander

Henrik Jordahl

Rapporten är skriven för Svenskt Näringsliv.

ESO-rapporten Dags för omprövning av Per Molander behandlar privatiseringar av välfärdstjänster och näringslivsinspirerade styrmetoder inom offentlig verksamhet. Tyvärr lider ESO-rapporten av flera brister som är så allvarliga att den inte bör ligga till grund för politiskt beslutsfattande. Detta Policy Paper redogör för åtta sådana allvarliga brister.

Aktuell forskare

Henrik Horn, professor.

Ämnesområden:

Elmarknad, Handelspolitik, Industriell ekonomi, Industriell organisation, Internationell handel, Konkurrenspolitik, Marknadsregleringar.

Några av de frågor Henrik Horn försöker besvara i sin forskning:

Hur bör mellanstatliga investeringsskyddsavtal utformas och vilka konsekvenser har de?

Hur bör jurisdiktionen fördelas mellan nationella konkurrensmyndigheter vad gäller licensieringen av standard-essentiella patent?

Hur bör handelsavtal utformas för att hantera nationellt införda begränsningar av datarörlighet?

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se