Policy Papers 2018

Denna IFN-serie innehåller uppsatser förknippade med näringslivsrelaterade och policyrelevanta frågeställningar. Artiklarna inleds med en kortare sammanfattning. Hela serien finns att ladda ned på på denna hemsida.


85. Kunskapssynen och läraryrkets attraktivitet

Magnus Henrekson

Det räcker inte med högre löner för att höja läraryrkets status. Den kunskapsrelativism som präglar den svenska skolan underminerar lärarens auktoritet och legitimitet att sätta betyg. Samtidigt har läraryrket omdefinierats från att vara ett intellektuellt och kulturellt yrke, till att bli ett socialt arbete. För att i grunden höja läraryrkets status krävs åtgärder som skär på djupet vad gäller både lärarutbildning och kursplaner.

Den fundamentala förklaringen till läraryrkets förlorade attraktivitet är den kunskapssyn som uttrycks i läroplanerna och därmed präglar verksamheten. Denna kunskapssyn ligger bakom många av skolans problem och hindrar lärarna från att ägna sig åt själva utbildningsuppdraget. En förändrad kunskapssyn som leder till ett förändrat arbetssätt är därför nyckeln till att återigen göra läraryrket attraktivt.​


84. Ett rättvist betygssystem i ett nytt skolparadigm

Magnus Henrekson

I boken Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (Dialogos, 2017), som jag skrivit tillsammans med Inger Enkvist, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren, visar vi att den rådande kunskapssynen och de arbetsformer som denna kunskapssyn implicerar inte är kompatibel med kunskapsmätning och extern examination och därför heller inte med betyg i traditionell mening.

I en skola präglad av en konstruktivistisk och postmodernistisk kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik blir det svårt att mäta kunskap. Den som påstår sig kunna mäta kunskap har tagit sig rätten att definiera vad kunskap är, vilket inte är förenligt med en sådan kunskapssyn. Istället för resultatet betonas processen – eleven deltar i ett pågående ”lärande” snarare än uppnår en viss kunskap.


83. Digitalisering och produktivitet – en forskningsöversikt

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

En stor del av de senaste decenniernas produktivitetsutveckling i näringslivet härrör från digitalisering och automatisering. Denna utveckling har framförallt varit stark i USA. I Europa har digitaliseringen och automatiseringen inte kommit lika långt och produktivitetsutvecklingen har varit svagare.

Det svenska näringslivet är dock ett undantag där digitaliseringen och automatiseringen varit omfattande. Enligt EU:s ”Digital and society index” rankas Sverige som nummer två i EU efter Danmark. I World Economic Forums ”The Networked Readiness Index” för år 2015 placerar sig Sverige som trea efter Singapore och Finland.

Robotiseringen av näringslivet är fortfarande i sin linda (bortsett från fordonsindustrin), men utvecklas och ökar kraftigt enligt The International Federation of Robotics (IFR). I topp ligger Sydkorea med 365 installerade robotar per 10 000 anställda följt av Japan och Tyskland. Sverige ligger fyra på denna lista med 142 robotar per 10 000 anställda.

 

 


82. Turordningsregler –​ lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?

Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger

Denna artikel diskuterar nationalekonomisk forskning om de svenska turordningsreglerna. Vi visar att dessa inte är ett spel för gallerierna, vilket ofta hävdas, utan har betydande effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Den uppluckring av turordningsreglerna som genomfördes 2001 ökade företagens personalomsättning och produktivitet samt minskade de anställdas frånvaro. För grupper med en svagare position på arbetsmarknaden och som har lång anställningstid i förhållande till andra på företaget tycks även turordningsreglerna skydda mot uppsägningar och leda till högre löner.


81. Citeringar – en jämförelse av tre olika mått

Simon Ek och Magnus Henrekson

Vad betyder valet av databas för jämförelser av antalet citeringar för forskare i nationalekonomi?

Vår analys av antalet citeringar i Scopus, Social Sciences Citation Index och Google Scholar för alla forskare med anknytning till IFN visar en stark positiv korrelation mellan de tre måtten vad gäller rangordningen mellan forskarna.

Det finns dock vissa indikationer på att äldre forskare missgynnas i Scopus och att de forskare som har en mer policynära inriktning kommer bättre ut i Google Scholar.

Vi jämför också citeringar från de olika databaserna för de 25 högst rankade svenska nationalekonomerna enligt RePEc.

Aktuell forskare

Mikael Stenkula

Ämnesområde: Entreprenörskap, penningpolitik och skatter
 

Några av de frågor Mikael Stenkula försöker besvara i sin forskning:

  • Hur har skattesystem förändrats över tiden?
  • Hur har skattesystemet påverkat företagande och entreprenörskap?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se