Policy Papers 2018

Denna IFN-serie innehåller uppsatser förknippade med näringslivsrelaterade och policyrelevanta frågeställningar. Artiklarna inleds med en kortare sammanfattning. Hela serien finns att ladda ned på på denna hemsida.


83. Digitalisering och produktivitet – en forskningsöversikt

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

En stor del av de senaste decenniernas produktivitetsutveckling i näringslivet härrör från digitalisering och automatisering. Denna utveckling har framförallt varit stark i USA. I Europa har digitaliseringen och automatiseringen inte kommit lika långt och produktivitetsutvecklingen har varit svagare.

Det svenska näringslivet är dock ett undantag där digitaliseringen och automatiseringen varit omfattande. Enligt EU:s ”Digital and society index” rankas Sverige som nummer två i EU efter Danmark. I World Economic Forums ”The Networked Readiness Index” för år 2015 placerar sig Sverige som trea efter Singapore och Finland.

Robotiseringen av näringslivet är fortfarande i sin linda (bortsett från fordonsindustrin), men utvecklas och ökar kraftigt enligt The International Federation of Robotics (IFR). I topp ligger Sydkorea med 365 installerade robotar per 10 000 anställda följt av Japan och Tyskland. Sverige ligger fyra på denna lista med 142 robotar per 10 000 anställda.

 

 


82. Turordningsregler –​ lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?

Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger

Denna artikel diskuterar nationalekonomisk forskning om de svenska turordningsreglerna. Vi visar att dessa inte är ett spel för gallerierna, vilket ofta hävdas, utan har betydande effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Den uppluckring av turordningsreglerna som genomfördes 2001 ökade företagens personalomsättning och produktivitet samt minskade de anställdas frånvaro. För grupper med en svagare position på arbetsmarknaden och som har lång anställningstid i förhållande till andra på företaget tycks även turordningsreglerna skydda mot uppsägningar och leda till högre löner.


81. Citeringar – en jämförelse av tre olika mått

Simon Ek och Magnus Henrekson

Vad betyder valet av databas för jämförelser av antalet citeringar för forskare i nationalekonomi?

Vår analys av antalet citeringar i Scopus, Social Sciences Citation Index och Google Scholar för alla forskare med anknytning till IFN visar en stark positiv korrelation mellan de tre måtten vad gäller rangordningen mellan forskarna.

Det finns dock vissa indikationer på att äldre forskare missgynnas i Scopus och att de forskare som har en mer policynära inriktning kommer bättre ut i Google Scholar.

Vi jämför också citeringar från de olika databaserna för de 25 högst rankade svenska nationalekonomerna enligt RePEc.

Aktuell forskare

Lovisa Persson

Ämnesområden: digitalisering, offentlig ekonomi, politisk ekonomi, privatiseringar och skattefinansierade tjänster

En av de frågor som Lovisa Persson försöker besvara i sin forskning:

  • Vilken betydelse har konkurrensutsättningen i offentlig sektor för tjänsternas innehåll och kvalitet?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se