Policy Papers 2020

Denna IFN-serie innehåller uppsatser förknippade med näringslivsrelaterade och policyrelevanta frågeställningar. De är inte expertgranskade och heller inte skrivna för senare publicering i vetenskapliga tidskrifter eller antologier. Policy Papers kan vara skrivna i samarbete med organisationer som kontaktat enskilda forskare för att se om dessa kan skriva rapporter baserade på deras forskning. Samarbetet bygger dock på att organisationen i fråga inte kan beställa forskningsresultat. Det kan också handla om artiklar i populärvetenskapliga tidningar som omarbetats till längre och mer utförliga versioner.


92. Incitamenten att investera i produktion på elmarknaden

Pär Holmberg och Thomas Tangerås

Rapporten är skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Elförsörjningen i Sverige står inför stora utmaningar de kommande åren. Befolkningsökning, elektrifiering av transporter och industriella processer samt etablering av ny elintensiv industri, särskilt datacenter, förväntas leda till en stor ökning i elanvändningen. En stor del av produktionen närmar sig sin tekniska livslängd och kommer behöva förnyas eller ersättas med annan produktion de nästa 20 åren. Stora investeringar behövs i elnätet för att ersätta åldrande infrastruktur, anpassa nätet till nya mönster i förbrukning och produktion och ökad integration med andra länder.

De viktigaste energikällorna i Norden har varit kärnkraft, vattenkraft, värmekraft och fossil kondenskraft, men de sista 25 åren har de mesta av investeringarna i ny kapacitet varit i vindkraft och annan produktion som bygger på förnybara energikällor. Den installerade vindkraften överstiger nu kärnkraften. Omvandlingen mot ett energisystem som till stor del bygger på väderberoende och icke-planerbar elproduktion riskerar påverka tillförlitligheten i elsystemet om det inte finns tillräcklig annan kapacitet som kan täcka upp för bortfallet av produktion när vindkraften inte kan leverera.


91. Friskolorna och skolkostnaderna – En empirisk granskning av Åstrandutredningens analyser och slutsatser

Gabriel Heller Sahlgren

Detta är en rapport skriven för Svenskt Näringsliv. Rapporten kan även läsas här.

Sedan friskolereformen genomfördes 1992 har debatten kring dess effekter varit intensiv. Under den senaste tiden har ett nytt perspektiv i frågan om fristående och kommunala skolors relativa finansiering blivit allt viktigare. Medan vissa hävdar att systemet förfördelar fristående skolor menar andra att kommunala aktörer får mindre pengar än de fristående, eftersom kravet på likabehandling ignorerar att uppdragen skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen.

I april 2020 fick kritikerna stöd för sina argument då utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, ledd av Björn Åstrand, presenterade sitt betänkande. I betänkandet föreslår utredningen att kommuner ska kunna göra ett avdrag i beräkningen av skolpengen till fristående grundskolor, på grund av merkostnader som bedöms uppstå vid variationer i antalet elever över tid. Fristående skolor antas anpassa sig i lägre utsträckning till variationer i antalet elever och merkostnaderna som uppstår påstås därför koncentreras till kommunala skolor. Dagens regelverk anses således leda till överfinansiering av elever i fristående skolor.

Men stämmer detta? Den här rapporten genomför en empirisk granskning av utredningens analyser och slutsatser i denna bemärkelse. Den finner inte något tydligt stöd för utredningens grundantagande att fristående skolor anpassar sig i lägre grad än kommunala skolor till variationer i elevunderlaget. Den finner inte heller något stöd för att fristående skolor skulle vara överfinansierade i dagens system. Till sist finner den att kommuner faktiskt tjänar finansiellt på att ha fler elever som går i fristående skolor.

Rapporten visar således att utredningens förslag om att tillåta ett skolpliktsavdrag i beräkningen av skolpengen inte är grundat i tillräcklig empiri. Man bör därför inte heller basera lagstiftning på utredningens analyser.


90. Förädlingsvärdet för Kunskapsskolans grundskolor

Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl

Rapporten är ett första steg i ett forskningsprojekt med målet att beräkna förädlingsvärden för så många huvudmän och skolor som möjligt. I framtiden kommer liknande studier som analyserar andra huvudmän och skolor, både fristående och kommunala, att genomföras. Projektet finansieras med medel från programmet Tjänstesektorns ekonomi samt de huvudmän som deltar i projektet, inklusive IES och Kunskapsskolan.

Tillgång till trovärdig information om skolors kvalitet har en positiv påverkan på elever, föräldrar och skolledare. Tyvärr är sådan information om skolkvalitet en bristvara i Sveriges utbildningssystem. 

Den här rapporten redovisar kvalitetsmått för Kunskapsskolans grundskolor. Som mått på skolkvalitet används förädlingsvärden, som visar hur stor del av elevers prestationer som kan tillskrivas deras skolor. Förädlingsvärden beräknas för nationella prov i årskurs nio. Beräkningarna görs på elevnivå med data från SCB för elever som skrev nationella prov i årskurs nio under läsåret 2018/19. 

En skola anses ha hög kvalitet om eleverna presterar bättre på de nationella proven i årskurs nio än vad man kan förvänta sig utifrån deras provresultat i årskurs sex och deras bakgrund. Resultaten tyder på att Kunskapsskolan har högre förädlingsvärden än andra svenska skolor i genomsnitt.


89. The Value Added of Internationella Engelska Skolan

Gabriel Heller Sahlgren and Henrik Jordahl

Rapporten är ett första steg i ett forskningsprojekt med målet att beräkna förädlingsvärden för så många huvudmän och skolor som möjligt. I framtiden kommer liknande studier som analyserar andra huvudmän och skolor, både fristående och kommunala, att genomföras. Projektet finansieras med medel från programmet Tjänstesektorns ekonomi samt de huvudmän som deltar i projektet, inklusive IES och Kunskapsskolan.

The Swedish education system lacks rigorous measures of school quality. This is problematic since a well-functioning education market requires that parents make informed school choices. Appropriate performance metrics are also needed for accountability purposes and for ensuring that authorities and operators can identify and rectify problems. 

This report presents the value added of Internationella Engelska Skolan. The value-added scores are based on year 9 national test performance in English, mathematics, and Swedish in the 2018/19 school year, and are computed at the student level using data from Statistics Sweden. 

Value-added scores measure the extent to which schools’ students perform better on national tests in year 9 than what is expected, given their test scores in year 6 as well as their background characteristics. The results suggest that Internationella Engelska Skolan has higher value-added scores than other Swedish schools on average.


88. Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Per Skedinger

Rapporten är skriven för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). 

Europeiska kommissionen har nyligen lanserat ett förslag om gemensam EU-reglering av minimilöner. De övergripande målen är att skydda lågavlönade och minska fattigdomen, och samtidigt upprätthålla sysselsättningsmöjligheterna.  

Det finns dock inga tecken på en utveckling mot allt lägre minimilönenivåer inom unionen. Snarare pekar utvecklingen på att nivåerna i de nya medlemsstaterna närmar sig nivåerna i de gamla. Visserligen bidrar minimilöner till att minska löneskillnaderna, men någon kraftig ökning av andelen lågavlönade överlag i EU kan inte påvisas. Forskningen på området ger inte heller stöd för att minimilöner är ett effektivt instrument för fattigdomsbekämpning, eftersom de mest utsatta ofta saknar arbete och många med minimilön inte lever i fattiga hushåll.

Sysselsättningseffekterna av minimilöner är vidare mycket olika inom unionen och avgörs av nationella förhållanden. De enskilda medlemsstaterna har därför ett informationsöverläge gentemot EU. Risken finns också att en gemensam reglering används för protektionistiska syften – vissa medlemsstater kan driva frågan som ett sätt att minska lönekostnadskonkurrensen från särskilt de nya medlemsstaterna i Östeuropa.

Sammantaget talar dessa förhållanden mot en övernationell reglering av minimilöner. Systematisk information om minimilöner i samtliga medlemsstater kan dock öka förståelsen för hur väl olika system fungerar inom EU. När det gäller informationsutbyte har därför både kommissionen och medlemsstaterna en viktig funktion att fylla.  


87. Coronakrisen: Ekonomiska konsekvenser och lämpliga policyåtgärder

Magnus Henrekson

För att undvika en systemkollaps, där företagskonkurser och snabbt stigande arbetslöshet leder till en krasch på finans- och bostadsmarknaden krävs nu att staten i långt högre grad än vad som hittills beslutats träder in med permitterings­ersättning, ersättning för andra fasta kostnader och moratorium för vissa skulder. Även om detta skulle kosta 100 miljarder kronor i månaden i ett halvår är det statsfinansiellt hanterligt.

Aktuell forskare

Henrik Horn, professor.

Ämnesområden:

Elmarknad, Handelspolitik, Industriell ekonomi, Industriell organisation, Internationell handel, Konkurrenspolitik, Marknadsregleringar.

Några av de frågor Henrik Horn försöker besvara i sin forskning:

Hur bör mellanstatliga investeringsskyddsavtal utformas och vilka konsekvenser har de?

Hur bör jurisdiktionen fördelas mellan nationella konkurrensmyndigheter vad gäller licensieringen av standard-essentiella patent?

Hur bör handelsavtal utformas för att hantera nationellt införda begränsningar av datarörlighet?

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se