2020

Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Policy Paper No. 88

Författare: Per Skedinger Antal sidor: 19Publicerad: 9 juni 2020

Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå? Per Skedinger

Rapporten är skriven för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). 

Europeiska kommissionen har nyligen lanserat ett förslag om gemensam EU-reglering av minimilöner. De övergripande målen är att skydda lågavlönade och minska fattigdomen, och samtidigt upprätthålla sysselsättningsmöjligheterna.  

Det finns dock inga tecken på en utveckling mot allt lägre minimilönenivåer inom unionen. Snarare pekar utvecklingen på att nivåerna i de nya medlemsstaterna närmar sig nivåerna i de gamla. Visserligen bidrar minimilöner till att minska löneskillnaderna, men någon kraftig ökning av andelen lågavlönade överlag i EU kan inte påvisas. Forskningen på området ger inte heller stöd för att minimilöner är ett effektivt instrument för fattigdomsbekämpning, eftersom de mest utsatta ofta saknar arbete och många med minimilön inte lever i fattiga hushåll.

Sysselsättningseffekterna av minimilöner är vidare mycket olika inom unionen och avgörs av nationella förhållanden. De enskilda medlemsstaterna har därför ett informationsöverläge gentemot EU. Risken finns också att en gemensam reglering används för protektionistiska syften – vissa medlemsstater kan driva frågan som ett sätt att minska lönekostnadskonkurrensen från särskilt de nya medlemsstaterna i Östeuropa.

Sammantaget talar dessa förhållanden mot en övernationell reglering av minimilöner. Systematisk information om minimilöner i samtliga medlemsstater kan dock öka förståelsen för hur väl olika system fungerar inom EU. När det gäller informationsutbyte har därför både kommissionen och medlemsstaterna en viktig funktion att fylla.  

Per Skedinger

Kontakt

Tel: 08 665 4553
Mobil: 070 486 03 89
per.skedinger@ifn.se

Aktuell forskare

Pär Holmberg, docent.

Ämnesområden: Auktioner, elmarknad, energi, spelteori

Några av de frågor Pär Holmberg försöker besvara i sin forskning:

  • Hur ser elproducenternas budgivning ut på elmarknaden?
  • Hur påverkas budgivningen av marknadsregler, information, ställtider och flaskhalsar i elnätet? 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se