2020

Friskolorna och skolkostnaderna – En empirisk granskning av Åstrandutredningens analyser och slutsatser

Policy Paper No. 91

Detta är en rapport skriven för Svenskt Näringsliv. Rapporten kan även läsas här.

Sedan friskolereformen genomfördes 1992 har debatten kring dess effekter varit intensiv. Under den senaste tiden har ett nytt perspektiv i frågan om fristående och kommunala skolors relativa finansiering blivit allt viktigare. Medan vissa hävdar att systemet förfördelar fristående skolor menar andra att kommunala aktörer får mindre pengar än de fristående, eftersom kravet på likabehandling ignorerar att uppdragen skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen.

I april 2020 fick kritikerna stöd för sina argument då utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, ledd av Björn Åstrand, presenterade sitt betänkande. I betänkandet föreslår utredningen att kommuner ska kunna göra ett avdrag i beräkningen av skolpengen till fristående grundskolor, på grund av merkostnader som bedöms uppstå vid variationer i antalet elever över tid. Fristående skolor antas anpassa sig i lägre utsträckning till variationer i antalet elever och merkostnaderna som uppstår påstås därför koncentreras till kommunala skolor. Dagens regelverk anses således leda till överfinansiering av elever i fristående skolor.

Men stämmer detta? Den här rapporten genomför en empirisk granskning av utredningens analyser och slutsatser i denna bemärkelse. Den finner inte något tydligt stöd för utredningens grundantagande att fristående skolor anpassar sig i lägre grad än kommunala skolor till variationer i elevunderlaget. Den finner inte heller något stöd för att fristående skolor skulle vara överfinansierade i dagens system. Till sist finner den att kommuner faktiskt tjänar finansiellt på att ha fler elever som går i fristående skolor.

Rapporten visar således att utredningens förslag om att tillåta ett skolpliktsavdrag i beräkningen av skolpengen inte är grundat i tillräcklig empiri. Man bör därför inte heller basera lagstiftning på utredningens analyser.

Aktuell forskare

Henrik Jordahl, professor och programchef

Ämnesområden:

Offentlig ekonomi, organisation och verksamhetsledning, politiskt beteende, privatiseringar, sjukvård, skattefinansierade tjänster, utbildning, väfärd och äldreomsorg.

Några av de frågor Henrik Jordahl försöker besvara i sin forskning:

  • Vad förklarar valet mellan offentlig och privat tjänsteproduktion?
  • Hur påverkar detta val tjänsternas kostnader och kvalitet?
  • Vilka förändringar av lagar, regler och praxis skulle förbättra produktionen av skattefinansierade tjänster?

 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se