Magnus Henrekson
I de nationalekonomiska modeller som brukar användas för att förklara ekonomisk tillväxt förekommer inga entreprenörer. I den enklaste modellen beror tillväxt på investeringar och ökade insatser av arbetskraft. Den del av tillväxten som inte kan förklaras av ökade insatser av kapital och arbetskraft – vilket är huvuddelen – anses bero på teknisk utveckling. Denna utveckling är i sin tur är mångfacetterad: helt nya produkter, nya produktionsmetoder, effektivare organisations- och ledningsmodeller, teknologiska genombrott som förbränningsmotorn och mikroprocessorn. På 1990-talet blev det standard att betrakta humankapital som en egen produktionsfaktor. Det blev därmed möjligt att förklara en större del av den ekonomiska tillväxten i ett land.
Henrik Jordahl
Svenska onlinespelföretag är exceptionellt framgångsrika i relation till landets befolkning. Unibet och Betsson hör till Europas största privata spelföretag och erbjuder ett brett utbud av spelformer. Boss Media, Ongame och Entraction har utvecklat pokermjukvara åt världens ledande pokernätverk. Flera av världens mest framgångsrika onlinespeloperatörer använder Net Entertainments spelsystem för kasinon. Trots att branschen bara har ungefär 15 år på nacken har flera av företagen utsetts till så kallade gasellföretag; allra senast Betsson och Net Entertainment för sina starka och ihållande tillväxtsiffror.
Henrik Jordahl
I detta Policy Paper diskuterar jag vinstmotivets roll i produktionen av skattefinansierade tjänster, som vård och utbildning. Det är till att börja med ett misstag att se vinst som en onödig kostnad som innebär att offentlig produktion är mer effektiv än privat. Vinstdrivande företag skiljer sig mindre från ideella organisationer än vad man först kan tro.
Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson
I denna artikel undersöker vi hur den dominerande svenska kontrollmodellen för börsnoterade företag påverkas av globaliseringen av de finansiella marknaderna. Effekterna är flerdimensionella och vi ser ingen konvergens mot en anglosachsisk modell med spritt ägande och ledningsstyre.
Roger Svensson
Regeringar i Sverige och andra västländer spenderar varje år åtskilliga miljarder kronor på olika typer av stöd till näringslivet för att stimulera innovationer och snabbväxande småföretag. Nya stödprogram tillkommer med jämna mellanrum utan att man tar reda på om tidigare program varit korrekt utformade eller om de har uppnått de önskade effekterna. Ett aktuellt exempel är programmet ”Inlandsinnovation” där den svenska regeringen år 2010 beslutade att stöda norra Norrlands inland med två miljarder kronor för att stimulera småföretagande och innovationer.
Magnus Henrekson
I slutet av 1970-talet var svensk ekonomi i det närmaste genomreglerad. Särskilt tydligt var detta på kapitalmarknaden där såväl räntor som utlåningsvolymer bestämdes av Riksbanken. Även valutamarknaden var strängt reglerad och det krävdes till och med tillstånd för att kunna föra ut tillräckligt med valuta för att kunna göra en lite längre semesterresa.
Magnus Henrekson och Nina Öhrn
I denna uppsats redovisas resultatet av en studie av lokaliseringen av huvudkontoren i Sveriges 500 omsättningsmässigt största företag. En totalundersökning bland dessa företag hösten 2010 fastställer andelen huvudkontor utomlands till 40 procent. Ägarnas nationalitet är den viktigaste anledningen till att huvudkontor placeras utomlands.
Fredrik Sjöholm
Indonesiens ekonomiska utveckling är imponerande. Trots stora svårigheter har landet gång på gång rest sig från motgångar och åstadkommit en hög ekonomisk tillväxt, vilket förbättrat livsbetingelserna för befolkningen. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta krävs en ökad industrialisering.
Mikael Stenkula och Yves Zenou
I denna artikel diskuterar vi varför entreprenörskap gynnas av stora städer. Vi förklarar först varför stora städer underlättar de entreprenöriella experimentella processer som ofta driver kunskapsöverspillningen i ekonomin. Många nya idéer baseras på imitation, vidareutveckling och kombinationer av gamla idéer, och städer kan fungera som ”kuvöser” för nya idéer. Detta leder till självförstärkande processer där entreprenörer, kapital och arbetskraft dras till täta och dynamiska miljöer som präglas av många kompetenta kunder, många andra (liknande eller kompletterande) företag samt hög ekonomisk aktivitet.