Populärvetenskap och recensioner 2014

I Bergh (2014) undersöker jag vilka faktorer som samvarierar med det arbetsmarknadsgap mellan inrikes- och utrikesfödda som finns i de flesta OECD-länder och som är särskilt stort i Sverige. Jag visar att länder med större gap i genomsnitt har lägre inkomstspridning, kollektivavtal på en större del av arbetsmarknaden och mer generösa sociala skyddsnät. Jag påpekar att dessa mönster, tillsammans med tidigare teoretisk och empirisk forskning, talar för att vi står inför en avvägning: Genom att tillåta minskad kollektivavtalsdominans på arbetsmarknaden, och därmed få större variation inte bara i löner utan också i arbetstider och arbetsuppgifter, kan arbetsmarknadsgapet sannolikt minskas.

Andreas Bergh bemöter ovan Jan Tullbergs artikel "Integrationens kärnproblem", publicerad i Ekonomisk Debatt 42(8). 

I den här artikeln argumenterar Tino Sanandaji mot Thomas Pikettys forskningsresultat. Den franske ekonomen hävdar att de amerikanska rika har ärvt sina förmögenheter eller är verkställande direktörer som har förhandlat till sig höga avgångsvederlag. Det är fel, säger Tino Sanandaji.

Skamlös maktromantik, blåögd idealism och bottenlös cynism. Här är Johan Wennströms berättelse om sina 18 månader i regeringskansliet.

Fröet till dagens IFN såddes vid ett möte 1934 mellan den legendariske ASEAchefen Sigfrid Edström och den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson. Per Albin antydde för Edström att industrin inte gav arbetarrörelsen tillräckligt debattmotstånd i form av en argumentation byggd på väl underbyggda och objektiva analyser. Edström förstod hans ord, och började propagera för att näringslivet skulle inrätta en utredningsbyrå med skolade nationalekonomer och hög grad av oberoende byggd på vetenskaplig grund.

Özge Öner, IFN, skriver tillsammans med Charlotta Mellander och Therese Norman i Fokus om mönster vad gäller hur stor andel röster partierna fick i riksdagsvalet i respektive kommun och andra socio-ekonomiska strukturer på dessa platser. De slår fast att M fick fler röster i urbana regioner. Det samma gäller FP och MP. KD har svagare förankring till storstäderna. C gjorde ett bättre val utanför de större städerna vilket också gällde för S och V.

I ett inlägg i Axess skriver Johan Wennström, IFN, att skolan inte kommer att kunna räddas så länge som vänstern och högern saknar insikt om vad deras dubbla attack på läraryrket har ställt till med. Båda har medverkat till att rasera lärarnas yrkesidentitet. De har med motsatta utgångspunkter men ändå gemensamma ansträngningar baxat skolan dit den är i dag.

Tino Sanandaji, IFN, skriver om skola och utbildning i den amerikanska tidskriften National Review Online. "Privata svenska skolor tillåts inte fullt ut att med sina pedagogiska metoder förnya där det behövs. Läroplanen och regler i klassrummet bestäms av staten, som också utbildar lärare i så kallade "moderna" pedagogiska teorier", förklarar Sanandaji.

Förslagen i Företagsskattekommitténs slutbetänkande är ensidigt inriktade på förändringar i bolagsskattesystemet. Även om syftet att förbättra neutraliteten mellan lånat och eget kapital naturligtvis är lovvärt är det min bedömning att ett vidare angreppssätt hade behövts för att bättre åstadkomma vad som i direktiven (sid. 1) beskrivs som ”[e]tt dynamiskt och innovativt företagsklimat som vilar på förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft […] för att Sverige ska få en starkare ekonomisk utveckling.”

Under 2014 hålls val både till Europaparlamentet och till riksdagen; dessutom till kommun- och landstingsfullmäktige. Den politiska konkurrensen är hård, och förslagen från partierna duggar redan tätt. Mitt i allt strategiskt tänkande och agerande kan det dock vara viktigt för partierna att stanna upp och fundera lite extra på särskilt grundläggande frågor.

I Ekonomisk Debatt nr 3/2014 har Niclas Berggren och Per Sonnerby ett replikutbyte som avser Niclas Bergggrens ledarartikel i Ekonomisk Debatt nr 8/2013. Läs Per Sonnerbys replik här.

Edmund Phelps, 2006 års nobelpristagare i ekonomi, har skrivit en synnerligen tankeväckande och ambitiös bok: Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge, and Change. Phelps ambition är att ge nya djärva svar på den grundläggande frågan varför vissa länder är rika medan andra är fattiga. Innovation står i centrum för analysen. I sin bok argumenterar Phelps övertygande för att de idéer och ideal som sprang ur upplysningen och den efterföljande modernismen var en nödvändig förutsättning för den extraordinära tillväxten i välstånd och individuell frihet under de senaste 200 åren.

Att den nya påven Franciskus har ett äkta engagemang för de svaga, utsatta och fattiga i världen råder det inget tvivel om. Att ha goda avsikter är dock inte alltid detsamma som att ha goda kunskaper. För att uppnå ett mål om en ekonomisk utveckling som även kommer världens mindre bemedlade till del krävs även det senare.

Utanförskapet kommer att öka i omfattning om politiken inte har som bärande idé att förhindra det. Enstaka drastiska åtgärder är inte nog utan det krävs insatser över hela linjen. En viktig uppgift är att överge utbildningsalarmismen och istället bättre anpassa utbildningen till arbetslivet.