Populärvetenskap och recensioner 2016

Bland alla monster i den grekiska mytologin hör kentaurerna till mänsklighetens farligaste fiender. Med en hästs underkropp och ett mänskligt huvud har kentauren inte bara ett djurs styrka, utan även en människas tal och intelligens. I Sofokles tragedi Kvinnorna i Trachis, från 400-talet f.Kr, använder en kentaur just dessa mänskliga egenskaper till att hämnas på sin besegrare, hjälten Herakles.

Recent studies on intergenerational income mobility have looked beyond the two-generational model to the role of grandparents, but multigenerational patterns in the wealth distribution have received less attention. This column uses a Swedish four-generational wealth dataset to study the role of family background for people’s wealth status and how much of this that is due to material inheritance. Most of the transmission in wealth status between generations comes from parents in the form of bequests and gifts, with only a marginal contribution from grandparents. 

”Den konservatism som fanns på brittiska universitet bestod av mig själv – och damen som gjorde teet på vår avdelning på Birkbeck College. Hon höll med.” Så beskrev filosofen Roger Scruton självironiskt sin ställning i akademin vid mitten av 1980-talet, i en debatt anordnad av The Guardian i november förra året. Stämningen på universiteten i Storbritannien vid denna tid har han fångat genom sina kollegors reaktion på Margaret Thatchers tillträde som premiärminister 1979 (Scruton 2013): ”Äntligen fanns det någon att hata!”

Oavsett hur man mäter har de svenska skolresultaten fallit kraftigt sedan början av 1990-talet. Det visar en genomgång som Magnus Henrekson gjort av internationella och nationella kunskapsmätningar. Att det saknas data för jämförelser över tid i Sverige gör analyser längre bak i tiden svår.

The question how should the qualifications of students be assessed is one of the most defining and important aspects of any education system.

Jag och många andra nationalekonomer har nog tagit globaliseringen – med relativt stor frihet för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig över gränserna – för given. Förvisso har det inte saknats försök att sätta käppar i hjulet för den ekonomiska internationaliseringsprocessen – runt år 2000 argumenterade t ex Attac ivrigt för att begränsa den. Men realpolitiken var sådan att de argumenten i mångt och mycket inte tog fäste.

What is the impact of labour market institu­tions on entrepreneurial activity? Recently it has been argued that flexible labour market institutions have a positive influence on entre­preneurial activity. No doubt, labour mobility is an important condition for entrepreneur­ship.

The institutions governing the allocation of labour and talent in society enable entrepre­neurs to develop their businesses and affect the willingness of employees to be(come) entrepreneurial. In this paper we analyse these institutions by reviewing labour market regulation in European coun­tries from a historical perspective.

Ny forskning visar att politiker som ser bra ut får fler röster. Detta gäller oavsett deras kön. Oinformerade väljare lägger särskilt stor vikt vid politikers utseende. Det finns flera möjliga förklaringar. Väljare kan gynna vackra politiker därför att de förväntas vara mer kompetenta eller mer övertygande, men det kan också vara så att väljare helt enkelt tycker om att se vackra politiker. Ytterligare en förklaring är att skönhet indikerar politisk ideologi, som då kan hjälpa dem att välja politiker som ligger nära deras egna uppfattningar.

Läs artikeln på tjeckiska.

Johan Wennström, IFN, skriver i Axess att "man kan höra debattörer som vill upprätthålla ett stort flyktingmottagande ge sken av att varhelst diskussioner om nationalstaten och dess territoriella gränser uppstår, hotar ytterst Förintelsen i modern skepnad". Historikern Timothy Snyder förklarar att det var "förstörelsen av nationella kulturer och institutioner i Östeuropa som gjorde Förintelsen möjlig". Wennström skriver att "förintelsen kunde inte ha utförts var som helst och inte heller av vem som helst, menar Snyder och framhåller, att det var en speciell uppsättning faktorer som producerade Förintelsen. Dess primära förutsättning var Adolf Hitlers exceptionellt rasistiska världsbild, som Snyder skildrar på ett nytt och intressant sätt".

Få ekonomiska sakområden har blivit så belysta i nationalekonomisk forskning och i politisk debatt som den svenska bostadsmarknaden. Få förnekar att bostadsmarknaden, liksom andra marknader, kräver regelverk för att fungera, men regelverk kan också utformas så att olika problem uppstår.

Så är det i Sverige, vilket har varit känt länge och vilket skapar frustration över att politiker till synes tycks oförmögna att ta tag i de centrala hindren.

Därför anser vi det påkallat att låta skarpa ekonomer ta sig an ämnet i årets temanummer, med förhoppningen att detta kan bidra till en förbättrad politisk diskussion och kommande reformer.

Klas Eklund har skrivit en lärobok om nationalekonomins viktigaste fenomen – ekonomisk tillväxt. För att inleda med en anekdot, så var tillväxt inte något som dominerade undervisningen under mina egna ekonomistudier i Umeå och Uppsala. Även om det finns mycket annat att lära ut så tycker jag nog att tillväxt förtjänar ett betydligt större utrymme i undervisningen än så. På lång sikt beror vårt välstånd nästan helt och hållet på om ekonomin växer eller inte.

Är låginkomstländer fattiga för att de är korrupta eller korrupta för att de är fattiga?

Korruption fortsätter vara ett hinder för länders demokratiska och ekonomiska utveckling. Detta är väl dokumenterat av forskare inom fältet. I stater med svaga institutioner och höga kostnader för övervakning av byråkraters beteenden finns stort utrymme för politiker och andra ämbetshållare att värna om sina privata snarare än offentliga intressen. Sådana system underminerar fundamentala demokratiska principer och förekommer i många av världens allra fattigaste länder.

World Trade Organization, WTO, Världshandelsorganisationen, Genève, internationell organisation med huvuduppgift att underlätta internationell handel.

General Agreement on Tariffs and Trade, GATT, benämning på dels det multilaterala varuhandelsavtal som 1947 ingicks (GATT 1947) mellan 23 länder, dels det delavtal inom WTO-avtalet som rör varuhandel benämns GATT (GATT 1994).