Populärvetenskap och recensioner

Populärvetenskap och recensioner 2018

I denna serie samlas bokrecensioner och populärvetenskapliga artiklar som ofta är av debattkaraktär. Majoriteten av artiklarna finns tillgängliga för nerladdning.


Sans, nr 3, juli–september, s. 89-91

Svar till Dan Collberg

Inger Enkvist, Magnus Henrekson och Martin Ingvar

Skolans problem handlar inte om den eviga frågan vad kunskap är. Problemen är både mer akuta och viktigare än så. Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Det handlar om vilken kunskap, vilken metod för att inhämta kunskap och vilken kunskapssyn som skolan ska förmedla. Vår huvudsakliga kritik är att skolans styrdokument och samlade styrsystem inte ger läraren förutsättningar att lyckas med det som Dan Collberg anger i sin idealisering av sakernas tillstånd, så att de ”utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” för att citera läroplanen.


2018-07-05 Svenska Dagbladet

Den svaga staten göder den starkes rätt

Johan Wennström

Johan Wennström, IFN, skriver en "Understreckare" på SvD Kultur. Han påpekar att den opersonliga staten har blivit en sinnebild för grymhet och ondska men att i en rad nya böcker hävdas att det är i den svaga staten som vi riskerar den största ofriheten.


Ekonomisk Debatt, årg. 46, nr 4

Recension: Max Tegmark: Liv 3.0 - att vara människa i den artificiella intelligensens tid

Fredrik Andersson

Jag tillbringade en del av julhelgerna med att läsa Max Tegmarks uppmärksammade bok Liv 3.0 – att vara människa i den artificiella intelligensens tid. Detta är inte primärt, och inte heller sekundärt, en bok om ekonomi, men inspirerad av en kontakt med redaktörerna ställde jag frågan om Ekonomisk Debatt skulle intressera sig för en betraktelse över boken i allmänhet och de ekonomiska frågor som väcks i och av boken i synnerhet. Som läsaren anar var gensvaret positivt.​


Ekonomisk Debatt, årg. 46, nr 4

Genus – problem och lösningar i dagens Sverige

Lina Aldén och Niclas Berggren

Jämställdhet mellan män och kvinnor är en fråga som fått mycket uppmärksamhet i ekonomisk forskning, liksom i samhällsdebatten i stort, de senaste årtiondena. Varför kvinnor tjänar mindre än män förefaller vara den fråga som fått störst uppmärksamhet. På detta område har vissa framsteg gjorts: Könsskillnader i utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet utgör t ex inte längre viktiga förklaringar till könslönegapet. Dock väljer kvinnor och män fortfarande olika utbildningar och yrken och använder och fördelar sin tid på olika sätt inom hushållet, vilket leder till fortsatt ekonomisk ojämlikhet mellan könen på såväl kort som lång sikt​.


Ekonomisk Debatt, årg. 46, nr 2

Korruption i Sverige har underskattats

Andreas Bergh, Gissur Erlingsson och Richard Öhrvall

Vi uppskattar att professor Claes Sandgren tagit sig tid att läsa, begrunda och komma med tankeväckande invändningar och frågor kring några av de publikationer som vårt forskningsprojekt Tillit och korruption i lokalpolitiken (finansierat av Vetenskapsrådet 2007–12) utmynnat i. Vi anser att den kritik som Sandgren (2018) formulerat träffar en tämligen liten del av våra slutsatser och resonemang, även om vi är öppna för möjligheten att en annan betraktare gör en annan bedömning.


Svensk Numismatisk Tidskrift, årg. 2, mars

Datering och bestämning av brakteater – fyra olika metoder

Roger Svensson

Tusentals olika typer av brakteater präglades under medeltiden i centrala, östra och norra Europa. Dessvärre är de flesta brakteater stumma - de saknar inskriptioner med ledtråd om myntherre och myntort. Detta försvårar bestämning och datering. I denna artikel redovisas fyra olika metoder som kan användas var för sig eller i kombination för att datera och bestämma brakteater:

1) inskriptioner

2) myntfynd

3) regionala myntfötter

4) sociala attribut på själva motivet


Ekonomisk Debatt, årg. 46, nr 1

Bör vi provocera mer?

Fredrik Andersson

När jag skriver ledare för Ekonomisk Debatts första nummer 2018 gör jag det på en kreativt uttolkad deadline som också är första advent. Det innebär att jag gör det i nära samband med sexårsdagen av att jag gick in i rollen som dekan för Ekonomihögskolan i Lund, en roll som inte gjort mig mindre intresserad av nationalekonomi men som gjort mig till mer av en lekman och som också gett vissa nya infallsvinklar. 


Ekonomisk Debatt, årg. 46, nr 1

Recension: What Works? Gender Equality by Design

Elina Fergin och Johanna Rickne

En ny bok av Iris Bohnet, föreståndare för institutet Women and Public Policy Program vid Kennedy School på Harvarduniversitetet, diskuterar praktiska åtgärder för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden och i utbildningssfären. Boken, som heter What Works: Gender Equality by Design, har på kort tid fått stor uppmärksamhet och vunnit flera priser.


Sans, nr 1, 2018

Skolan behöver ett nytt paradigm

Inger Enkvist, Magnus Henrekson och Martin Ingvar

Svensk skola har i internationella jämförelser kommit att halka efter. Brister på de lägre nivåerna fortplantar sig sedan ända upp till högskolenivån. Vittnesmålen från högskolan är entydiga och talar om hur man steg för steg tvingas sänka nivån på undervisningen, eftersom studenterna klarar mindre än tidigare. Andelen elever som presterar på avancerad nivå i matematik har sjunkit med tre fjärdedelar sedan 1990-talet.

Aktuell forskare

Lovisa Persson

Ämnesområden: digitalisering, offentlig ekonomi, politisk ekonomi, privatiseringar och skattefinansierade tjänster

En av de frågor som Lovisa Persson försöker besvara i sin forskning:

  • Vilken betydelse har konkurrensutsättningen i offentlig sektor för tjänsternas innehåll och kvalitet?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se