Populärvetenskap och recensioner

Populärvetenskap och recensioner 2020

I denna serie samlas bokrecensioner och populärvetenskapliga artiklar som ofta är av debattkaraktär. Majoriteten av artiklarna finns tillgängliga för nerladdning.


Populärvetenskap och recensioner (alfabetisk referenslista)


Research Outreach, Issue 119, 2020

Estimating Entrepreneurship: Do Current Metrics Work?

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Entreprenörskap utgör ett viktigt bidrag till ekonomiskt välstånd. Det är dock svårt att mäta och jämföra entreprenörskap mellan länder. En anledning är att nuvarande mått inte skiljer mellan småskaliga företagare utan tillväxtpotential eller ambition, vilket är särskilt vanligt i utvecklingsländer – som t.ex. taxichaufförer och gatuförsäljare – och entreprenörsföretag med hög tillväxtpotential.

 


Econ Journal Watch, September 2020

What 21st-Century Works Will Merit a Close Reading in 2050? Niclas Berggren Picks His Favorites

Niclas Berggren

Edmund Burke died 223 years prior to this year 2020. Today, Burke is certainly not esteemed by “every Body,” but many still read him. Some in 2020 even find his work timely. Two hundred twenty-three years from now will be 2243. Will any 21st-century authors to date still be read in 2243? If so, which authors? Let’s start small and ask about 30 years from now, the year 2050: What 21st-century works will merit a close reading in 2050? That is the question asked of Econ Journal Watch authors, of whom Niclas Berggren was one. Read Daniel B. Klein's prologue and Niclas Berggren's reading list. 


East Asia Forum, September 19, 2020

Timor-Leste’s Precarious Route to Development

Fredrik Sjöholm

Timor-Leste is going through turbulent times. On the political front, the old conflict between former prime ministers Mari Alkatiri and Xanana Gusmao continues to generate parliamentary reshufflings, political deadlocks and uncertainty. All public budgets since 2018 have been delayed, causing declines in public expenditure.


Kvartal, 9 december 2020

Krisen i universitetsvärlden

Fredrik Sjöholm

Problemen i den svenska grundskolan är väldokumenterade genom nationella och internationella kunskapsprov och jämförelser. Mindre uppmärksammat är att en illavarslande utveckling även sker inom svenskt universitets- och högskoleväsende.


Ekonomisk Debatt, årg. 48, nr 8, 2020

Pandemins långa skuggor

Mikael Elinder och Lina Maria Ellegård

När år 2020 skålades in var det få – om någon – som anade vilken enorm betydelse det nyupptäckta coronaviruset skulle komma att få för världsekonomin. Visst talades redan tidigare om en avmattning av konjunkturen, men ingen hade kunnat förutspå den exceptionella inbromsning som följde då land efter land, efter decennier av globalisering, stängde sina gränser och införde mer eller mindre hårda direktiv om social distansering. Orderingångarna sjönk som en sten under våren och de korttidspermitterade som händelsevis kikade ut från sina hemmakontor kunde notera hur flygplan i luftrummet blev en allt mer ovanlig syn. Pandemin har haft fatala konsekvenser för många verksamheter inom restaurangnäringen, idrott och kultur, medan dagligvaruhandeln gynnats av hemmasittandet.


Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 8, december, 2020

Strategier för effektiva myntindragningar

Roger Svensson och Andreas Westermark

Periodiska myntindragningar tillämpades under nästan 200 år i stora delar av medeltidens Europa. Gamla mynt förklarades ogiltiga och skulle växlas in mot nya till på förhand bestämda kurser och datum. Denna skatt var likvärdig med en modern Gesellskatt på pengainnehay som infördes i delar av Österrike på 1930·talet i syfte att få folk att konsumera. Periodiska myntindragningar krävde en begränsad myntvolym i cirkulation. Vi visar att systemet fungerar och genererar intäkter för myntherren om skattenivån är tillräckligt låg och om bestraffningen vid upptäckt av användandet av ogiltiga mynt är tillräckligt hög.


Kvartal, 24 november 2020

Pandemin drar oss isär

Johanna Möllerström

Coronapandemin förstärker alla befintliga ekonomiska skillnader, och drabbar framför allt fattiga. Även om äldre män är de som har högst dödlighet i själva pandemin, så drabbas kvinnor och barn hårdare av pandemins ekonomiska konsekvenser, skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi.


Respons, nr 5, 2020

Reagans arv angrips från höger

Johan Wennström

Bilden av Ronald Reagan som en konservativ stålman har varit fast etablerad, men ifrågasätts i två nya böcker. Det är i hög grad på grund av arvet från Reagan som dagens konservativa inte förmår bemöta de krav på kulturell och samhällelig omdaning som förs fram av den identitetspolitiska vänstern, hävdar Christopher Caldwell i The Age of Entitlement


Kvartal, 27 oktober 2020

Så bygger vi mer tolerans

Niclas Berggren och Therese Nilsson

Det mångkulturella samhället rymmer utmaningar. Tolerans är en viktig social attityd för att minska konflikter. Rättsstaten förmår stimulera tolerans, liksom ett stabilt penningväsende. Globalisering gynnar en vilja att lära barn tolerans, men ökad frihet för handel och finansiella transaktioner kan förstärka antisemitism. Den liberala demokratin, med rättsstat och marknadsekonomi, rymmer i sig mekanismer som verkar för harmoni i samlevnaden människor emellan.


Essä, nr 5, 2020

Gör ingen skada

Johan Wennström


Axess, nr 7, 2020

Belöna den goda makten

Magnus Henrekson

Makt likställs ofta med tvång och förtryck. Men den goda makten bidrar till frihet och ett gott samhälle.


Foro, nr 5, september–oktober 2020

No Todo Emprendimiento es Productivo (Allt entreprenörskap är inte produktivt)

Magnus Henrekson

Benägenheten att agera entreprenöriellt är en del av den mänskliga naturen. Vissa människor är visserligen mer entreprenöriella och därmed mer benägna att driva företag än andra, men entreprenörsandan finns i viss mån hos oss alla. Huruvida en persons entreprenörskap är produktivt för samhället beror på om det skapar värde inte bara för entreprenören själv utan också för det omgivande samhället.


Bruegel, June 23, 2020

Political Assessment of Possible Reactions of EU Main Trading Partners to EU Border Carbon Measures

Henrik Horn and André Sapir

This briefing discusses the possible reactions of the European Union’s larger trading partners to carbon border measures. Section 1 discusses experiences of carbon border adjustment-like regimes prior to the European Commission’s announcement of the Green Deal. It focuses on the EU Aviation Directive, the US policy debate, and the Californian CBA for electricity.

Section 2 considers reactions to the Green Deal announcement, based on informal discussion with officials from major trading partners to the EU. It identifies positive and negative reactions to the principle of an EU CBA, concerns about its design, criticisms and potential policy responses by these partners.

Section 3 discusses the implications of our findings. It points to several features in the design and introduction of an EU CBA mechanism that we believe will importantly affect how partners will react to such mechanism.


Fairconomy, nr 2, juni, 2020

Wirtschaftliche Erholung durch Gesell-Geld (Ekonomisk återhämtning genom Gesell-pengar)

Roger Svensson

Den avgörande faktorn för ekonomins återhämtning är att sätta fart på den privata konsumtionen, inte att understödja krisande företag eller chanstagare. Med en tidsbegränsad alternativ valuta, vars värde minskar över tid, kan man uppnå detta mål.


IVA Aktuellt, nr 3, 2020

Globalisering under press i krisens spår

Fredrik Sjöholm

Globaliseringen kommer fortsätta vara viktig även efter coronapandemin. Men om handeln ökar eller minskar avgörs i samspelet mellan vad som är tekniskt möjligt och vad företag och politiker väljer att göra, skriver Fredrik Sjöholm. 


Global Policy Brief No. 3, Special theme COVID-19 and policy implications, June 1, 2020

COVID-19 and the Consequences for Free Trade

Ewa Björling, Andreas Hatzigeorgiou, Magnus Lodefalk and Fredrik Sjöholm

The response to the COVID-19 pandemic has disrupted global trade, investment and value chains. There is a risk that newly imposed barriers to international trade and mobility will become permanent. Research shows that veiled protectionism in the wake of the COVID-19 pandemic would be associated with greater risks and impede the economic recovery needed to avoid a new economic depression. We argue that failing to reboot free trade and to restore global value chains could aggravate an already difficult and delicate situation in regard to global economic development and poverty reduction. In order to reboot globalization, however, there needs to be a new approach. Simply going over old ground would be insufficient.


Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 4, maj, 2020

Digitaliseringens konsekvenser för myntauktioner

Roger Svensson

Digitaliseringen av myntauktionsmarknaden fortskrider i en rasande fart. Samlarna kan i dag deltaga vid sal-auktioner på andra sidan jordklotet i realtid och konkurrensen mellan auktionsfirmor har blivit global. Samtidigt påverkar digitaliseringen även produktionssidan i form av sänkta kostnader genom outsourcing och förkortade ledtider mellan inlämning och auktion. Effektivisering och konkurrens pressar ner provisionsnivåerna. Firmor som inte hänger med i utvecklingen riskerar att få föra en tynande tillvaro eller konkurreras ut.


Entreprenörskapsforum, Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin #2

Gesell-pengar – ett kraftfullt penningpolitiskt instrument som stimulerar privat konsumtion

Roger Svensson

Regeringens åtgärdsprogram riskerar att försvinna i stora slukhål som måste fyllas flera gånger till ingen nytta. För att undvika ekonomisk kollaps bör staten skapa en temporär valuta som kan sätta fart på konsumtionen och hela ekonomin, skriver docent Roger Svensson i det andra inspelet i Entreprenörskapsforums serie Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin. Författaren pekar på att Gesell-pengar – vars värde minskar över tid – är en långt mer kostnadseffektiv åtgärd än ”helikopterpengar”.


Entreprenörskapsforum, Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin #1

Rädda i grunden sunda företag under coronakrisen genom att staten agerar som ett avbrottsförsäkringsbolag

Tommy Furland och Magnus Henrekson

Låt staten agera som en avbrottsförsäkring för att rädda sunda företag under coronakrisen. Det skriver professor Magnus Henrekson och revisor Tommy Furland i det första inspelet i Entreprenörskapsforums serie på temat Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin. Författarna föreslår användning av skattekontot för att distribuera ersättningar till drabbade företag som beräknas enligt försäkringsbolagens standardiserade mall för ersättningar från avbrottsförsäkringar. På så sätt anpassas beloppen automatiskt för varje företag.


Executive summary. Europaperspektiv, 2020

The European Union and the Technology Shift

Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars Oxelheim

Without question, technological developments during the 2000s have changed society fundamentally. Much as earlier industrial revolutions redrew economic and political arrangements, the ongoing IT and digital revolutions have far-reaching repercussions for the structure of society. 


Axess, nr 2, 2020

Närhet spelar roll

Özge Öner

Özge Öner, IFN och University of Cambridge skriver om urbana privilegier i Axess: "En välmående urban elit måste engagera sig för dem som bor i små och sämre fungerande samhällen. Självcentreringen skapar distans och överlägsenhet mot de mindre priviligierade."


Liberal Debatt, nr 1, 2020

Kapitalismen och välfärdsstaten – tillsammans följs de åt

Andreas Bergh

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om marknadsekonomi, kapitalism och välfärdsstaten i senaste numret av Liberal Debatt: "Debatten om ekonomi mellan höger och vänster bygger ofta på en motsättning mellan å ena sidan kapitalism och marknadsekonomi och å andra sidan höga skatter och omfördelande välfärdsstat. Empiriskt sett är dock mönstret det motsatta: Länder med mer kapitalism och marknadsekonomi har i genomsnitt en större stat och högre skatter."


Quillette, Februari 7, 2020

Thatcher Warned Us to Go Slow on European Integration: Too Bad We Didn’t Listen

Johan Wennström

This November will mark 30 years since former British Prime Minister Margaret Thatcher left office. After she had narrowly failed to secure an outright win in a 1990 leadership contest triggered by a challenge from Michael Heseltine, her former defense secretary, the majority of Thatcher’s Conservative cabinet colleagues withdrew their support and forced her departure following what she described as “eleven-and-a-half wonderful years.”


Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 1, februari 2020

Recension: Lithuanian Counterstamps 1421–1481 on the Golden Horde's Silver

Roger Svensson

Storhertigdömet Litauen förde en aktiv expansionspolitik i Österled från 1350-talet och en bit in på 1400-talet. Under storhetstiden (1350‒1550) omfattade Litauen inte bara dagens Litauen utan även Vitryssland, västra delarna av Ukraina och delar av Polen och Ryssland och var Europas största stat till ytan. Nar storhertigen Vitovt (1392‒1430) avled, utbröt ett inbördeskrig som varade under cirka tio år. Vid Casimirs (1440-1492) tillträde som storhertig var det slut med inbördeskriget, men trots landets storlek förlorade Litauen delvis sin politiska status och storhertigarna blev utnämnda av kungadömet Polen.​

 


VoxEU, CEPR Policy Portal, 21 januari 2020

Seigniorage through Periodic Recoinage: When the Validity of Money Was Restricted in Time

Roger Svensson och Andreas Westermark

For almost 200 years, old coins were frequently declared invalid in large part of medieval Europe and had to be exchanged for new ones for an exchange fee. This column shows that frequent recoinage generates incomes for the minting authority when the tax level is low enough and the punishment for using invalid coins is high enough, and when there is a limited coin volume in circulation and also an exchange monopoly. The system is equivalent to the 20th-century idea known as the Gesell tax. 

Aktuell forskare

Henrik Jordahl, professor och programchef

Ämnesområden:

Offentlig ekonomi, organisation och verksamhetsledning, politiskt beteende, privatiseringar, sjukvård, skattefinansierade tjänster, utbildning, väfärd och äldreomsorg.

Några av de frågor Henrik Jordahl försöker besvara i sin forskning:

  • Vad förklarar valet mellan offentlig och privat tjänsteproduktion?
  • Hur påverkar detta val tjänsternas kostnader och kvalitet?
  • Vilka förändringar av lagar, regler och praxis skulle förbättra produktionen av skattefinansierade tjänster?

 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se