Skolan behöver ett nytt paradigm

Svensk skola har i internationella jämförelser kommit att halka efter. Brister på de lägre nivåerna fortplantar sig sedan ända upp till högskolenivån. Vittnesmålen från högskolan är entydiga och talar om hur man steg för steg tvingas sänka nivån på undervisningen, eftersom studenterna klarar mindre än tidigare. Andelen elever som presterar på avancerad nivå i matematik har sjunkit med tre fjärdedelar sedan 1990-talet.

Gapet till OECD-genomsnittet är dessutom störst för de svagaste eleverna, och andelen elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg har fortsatt att öka. Detta är egentligen inte förvånande med tanke på den svenska skolans svaga interna struktur. Det är sedan länge väl belagt att detta missgynnar alla elever men allra mest dem som kommer från socioekonomiskt utsatta hem. Det verkar alltså som det svenska skolsystemet sviktar på systemnivå, och det är hög tid att sätta in åtgärder.