2015

Swedish Inheritance and Gift Taxation (1885–2004)

Särtryck nr 2015:32

Författare: Gunnar Du Rietz, Magnus Henrekson och Daniel Waldenström År: 2015 Publikation: Swedish Taxation: Developments since 1862 Kapitel: 5Redaktör: Magnus Henrekson och Mikael StenkulaFörlag: Palgrave MacmillanFörlagsort: New York Sidor: 223–265
Artikeln online (behörighet kan krävas)
Preliminär version


This chapter studies the evolution of Swedish inheritance taxation from its inception in 1885 to its abolishment in 2004. The basic principles of the tax, including underlying ideas and ambitions, tax schedules, and rules concerning valuation of assets, liability matters, and deduction opportunities, are thoroughly described. Using these rules, inheritance tax rates are calculated for a number of differently endowed family firms and individuals. The overall trend exhibits an inverse-U shape for all firms and individuals. Until World War II, tax rates were very low (never above 6%); but in the postwar era, rates increased rapidly for both inherited firms and individual fortunes. Effective tax rates peaked in the mid-1970s. Valuation reliefs were introduced in the 1970s, which sharply reduced tax rates for inherited family businesses. Tax rates for deceased individuals were first cut in 1987 and then significantly reduced in 1991–1992.


Referens:
Du Rietz, Gunnar, Magnus Henrekson och Daniel Waldenström (2015), "Swedish Inheritance and Gift Taxation (1885–2004)". Kapitel 5, sid. 223–265 i Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: 08 665 4584
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Aktuell forskare

Malin Gardberg Ph.D.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makroekonomi, utvecklingsekonomi.

Några av de frågor Malin Gardberg försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur har det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknaden påverkats av den pågående digitaliseringen?
  • Hur påverkar olika typer av utländskt skuldkapital landets valutakurs? Leder extern skuldfinansiering till att landets valutakurs är känsligare för finansmarknadsturbulens än extern aktiefinansiering? 
  • Leder finansiell integrering och en jämnare inkomstfördelning till mera internationell riskdelning i utvecklingsländer?
  • Hur har finansiell integrering påverkat sambandet mellan konsumtion och förmögenhet

 

 

 

IFN kalendarium

  • 2
    Sep

    TBA

    Forskarseminarier

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se