Martin Andersson, Johan P. Larsson och Joakim Wernberg
Urbaniseringen är inte bara begränsad till storstäderna och är inte ett nollsummespel där stad ställs mot landsbygd. Tvärtom kan både små och stora städer vara avgörande för den regionala utvecklingen och…
ESO rapport 2017:8. Att vara brygga mellan forskning och politik. En festskrift från nya ESO:s 10-årsjubileum
Lars Calmfors
En god ekonomisk politik använder sig av tillgängligt forsknings- och utvärderingsunderlag. Det är därför en central fråga hur dessa får genomslag i politiken. Lars Calmfors diskuterar detta utifrån sina egna…
Tllväxtanalys PM 2017:08
Martin Andersson och Johan P. Larsson
Denna rapport sammanfattar forskning kring sambanden mellan städer, agglomerationsekonomier, det vill säga ekonomiska fördelar av täta miljöer, och näringslivsdynamik. Ett särskilt fokus riktas mot hur värdet av…
Vinnova Rapport VR 2017:03. Samband mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt – Två kunskapsöversikter
Simon Ek och Roger Svensson
Ekonomisk Debatt
Martin Olsson och Joacim Tåg
Vi diskuterar realekonomiska effekter av riskkapitalinvesteringar i etablerade bolag (private equity). Artikeln baseras på forskning som vi genomfört under de senaste åren och fokuserar på hur företag och anställda påverkas. Vi…
Kvartal
Magnus Henrekson
Trots förhoppningarna ledde rätten att välja fritt bland vinstdrivna skolor till katastrofresultat. Elevernas kunskaper sjunker samtidigt som skolorna lockar med höga betyg. Inte minst borgerliga politiker bär skulden för misslyckandet.…
Ekonomisk Debatt
Nikita Koptyug, Lars Persson, Roger Svensson och Joacim Tåg
Under senare tid har antalet noterade bolag kraftigt minskat i flera OECD-länder. Detta kan ha negativa konsekvenser för näringslivets utveckling, eftersom aktiemarknaden fyller flera viktiga funktioner: underlättar kapitaltillskott för…
Ekonomisk Debatt
Mats Hammarstedt och Per Skedinger
Denna artikel inleds med en översiktlig beskrivning av flyktingars situation på arbetsmarknaden i Sverige. Sedan kartläggs kunskapsläget beträffande effekter av förändrade minimilöner på sysselsättningen. Både…
Ekonomisk Debatt
Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula
Europeiska unionen har svårt att skapa och upprätthålla sysselsättning och ekonomisk tillväxt. För att bättre lyckas nå de målen menar vi att innovationsförmågan och entreprenörskapet inom unionen…
Ekonomisk Debatt
Lars Calmfors
Sedan slutet av 1990-talet har den internationellt konkurrensutsatta industrins avtal varit normerande för löneökningarna. En starkare utveckling av arbetskraftsefterfrågan i mer hemmamarknadsinriktade sektorer än i industrin kan väntas…
Gabriel Heller Sahlgren
Ända sedan den internationella undersökningen PISA genomfördes för första gången år 2000 har Sverige fått vänja sig vid relativt dystra rubriker. Mellan 2000 och 2012 föll resultaten snabbare än i något…
Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas
Hugo Fiévet och Magnus Henrekson
Syftet med denna studie som ingår som ett bakgrundskapitel är att undersöka vilka pedagogiska teorier och tänkare – och därmed indirekt den kunskapssyn – som dominerar på ämneslärarutbildningarna vid svenska…
Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas
Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren
Syftet med detta avslutande kapitel är dels att konkret förklara varför det behövs ett nytt paradigm för den svenska skolan för att på djupet förbättra resultaten över hela linjen, dels att beskriva detta paradigm.…
Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas
Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren
Detta kapitel inleds med en rekapitulering av de viktigaste lärdomarna från tidigare kapitel. Sedan förklaras varför det behövs ett nytt paradigm för den svenska skolan för att på djupet förbättra resultaten…
Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas
Magnus Henrekson
I detta kapitel beskrivs de viktigaste problemen i den svenska skolan med fokus på de fallande kunskapsresultaten och svårigheterna att attrahera duktiga personer till att välja läraryrket.
Nationalekonomins frågor
Johanna Möllerström
Under vilka förutsättningar vill människor hjälpa dem som har mindre ekonomiska resurser? Det här kapitlet handlar om beteendeekonomi och vi kommer särskilt att fokusera på frågan om huruvida vi människor bara bryr oss…
Nationalekonomins frågor
Johanna Rickne
Frågan om löneskillnader mellan kvinnor och män är grundläggande för den ekononomiska jämställdheten. Nationalekonomisk forskning har utvecklats över tid till att studera olika orsaker till löneskillnaderna. Tidiga…
Nationalekonomins frågor
Karin Edmark
Det här kapitlet handlar om friskolor och skolval. Påverkas elevernas skolresultat om eleverna själva får välja skola? Lär sig elever mer i friskolor eller kommunala skolor, eller finns det inga skillnader? Den här typen av…
Nationalekonomins frågor
Maria Persson
Det här kapitlet fokuserar på internationell ekonomi, mer specifikt på ett särskilt handelshinder som får allt mer uppmärksamhet, nämligen så kallade handelsprocedurer. Vi kommer att definiera vad handelsprocedurer är…
Nationalekonomins frågor
Mikael Elinder och Henrik Jordahl
Det här kapitlet handlar om motiven bakom väljarnas röster i politiska val. Studier från flera länder visar att väljarna lägger stor vikt vid plånboksfrågor. Det innebär att många röstar på det…
Nationalekonomins frågor
Magnus Henrekson och Mikael Stenkula
Hur uppkommer tillväxt i ett land? Och varför skiljer sig tillväxttakten åt mellan olika länder? Detta är klassiska nationalekonomiska frågeställningar som diskuterats ända sedan Adam Smiths dagar på 1700-talet.…
Gabriel Heller Sahlgren
Ända sedan den internationella undersökningen Pisa genomfördes för första gången år 2000 har Sverige fått vänja sig vid relativt dystra rubriker. Mellan 2000 och 2012 föll resultaten snabbare än i något…
Näringspolitiskt Forum Rapport #19
Martin Andersson
I denna rapport visas att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen inom industrin spelar en betydande roll i Sveriges näringsliv och för dess dynamik. De är inte ”dussinföretag” utan drivande aktörer i svenskt…
SNS Analys nr 41
Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne
Ekonomisk Debatt
Andreas Bergh
Roland Paulsen har skrivit tre böcker som alla på något sätt berör arbetslivet och dess villkor. Bristen på systematisk kvantitativ empiri är på flera ställen problematisk, och vissa passager i hans texter är…
Ekonomisk Debatt
Ernesto Dal Bó, Frederico Finan, Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne
Denna studie kartlägger kompetens och klassbakgrund bland svenska politiker. Kartläggningen täcker alla kommunal- och riksdagsval under de senaste 30 åren. Vi mäter kompetens genom prestationer på militära mönstringsprov och…
Rapport 2017:1
Lars Calmfors
Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera…
Ekonomisk Debatt
Olle Folke och Johanna Rickne
En befordran till ett toppjobb leder till skilsmässor bland kvinnor, men inte bland män. Vi skattar detta orsakssamband för två politiska jobb – kommunstyrelseordförande och riksdagsledamot – genom att studera valresultat som ger…
Ekonomisk Debatt
Mikael Elinder, Oscar Erixson och Daniel Waldenström
Frågan om arv leder till en koncentration av världens tillgångar till en liten klick mycket förmögna familjer har länge intresserat ekonomer. I denna artikel diskuterar vi resultaten från en ny studie som visar att i Sverige blir…
Tilliten i EU vid ett vägskäl. Europaperspektiv 2017
Andreas Bergh
I kapitlet diskuteras vilka utmaningar ökad migration innebär för den mellanmänskliga tilliten i Europa. Trots många farhågor tycks hög tillit vara en ganska tålig personlig attityd. Tilliten hotas dock av hög…
Skatterna och entreprenörskapet - företagsbyggande, optioner och tillväxt
Magnus Henrekson
Sedan 1991 har Sverige ett dualt skattesystem, d v s olika skatteskalor och skattesatser för inkomster från arbete och kapital. Arbetsinkomster beskattas hårdare än kapitalinkomster, särskilt över brytpunkten för statlig…