Publicerade artiklar på svenska 2017

Nedanstående artiklar är tillgängliga för personligt bruk som papperskopia eller pdf-fil (om gällande copyright-avtal tillåter). Artiklarna kan beställas via mejl till info@ifn.se. Ange postadressen i beställningen.

Se separat länk för Publicerade artiklar på engelska.


Ekonomisk Debatt

Påverkar riskkapitalinvesteringar anställda och samhällsekonomin?

Martin Olsson och Joacim Tåg

Vi diskuterar realekonomiska effekter av riskkapitalinvesteringar i etablerade bolag (private equity). Artikeln baseras på forskning som vi genomfört under de senaste åren och fokuserar på hur företag och anställda påverkas. Vi…


Kvartal

Därför har skolvalet blivit ett misslyckande

Magnus Henrekson

Trots förhoppningarna ledde rätten att välja fritt bland vinstdrivna skolor till katastrofresultat. Elevernas kunskaper sjunker samtidigt som skolorna lockar med höga betyg. Inte minst borgerliga politiker bär skulden för misslyckandet.…


Ekonomisk Debatt

Aktiemarknadens betydelse för näringslivet och samhällsekonomin

Nikita Koptyug, Lars Persson, Roger Svensson och Joacim Tåg

Under senare tid har antalet noterade bolag kraftigt minskat i flera OECD-länder. Detta kan ha negativa konsekvenser för näringslivets utveckling, eftersom aktiemarknaden fyller flera viktiga funktioner: underlättar kapitaltillskott för…


Ekonomisk Debatt

Minimilöner och integration av flyktingar på arbetsmarknaden – så kan experiment förbättra kunskapsläget

Mats Hammarstedt och Per Skedinger

Denna artikel inleds med en översiktlig beskrivning av flyktingars situation på arbetsmarknaden i Sverige. Sedan kartläggs kunskapsläget beträffande effekter av förändrade minimilöner på sysselsättningen. Både…


Ekonomisk Debatt

Institutionella reformer för ett mer innovativt och entreprenöriellt Europa

Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

Europeiska unionen har svårt att skapa och upprätthålla sysselsättning och ekonomisk tillväxt. För att bättre lyckas nå de målen menar vi att innovationsförmågan och entreprenörskapet inom unionen…


Ekonomisk Debatt

Hur ändamålsenlig är industrins märkessättning?

Lars Calmfors

Sedan slutet av 1990-talet har den internationellt konkurrensutsatta industrins avtal varit normerande för löneökningarna. En starkare utveckling av arbetskraftsefterfrågan i mer hemmamarknadsinriktade sektorer än i industrin kan väntas…


Likvärdigheten i PISA – förändringar och förklaringar

Gabriel Heller Sahlgren

Ända sedan den internationella undersökningen PISA genomfördes för första gången år 2000 har Sverige fått vänja sig vid relativt dystra rubriker. Mellan 2000 och 2012 föll resultaten snabbare än i något…


Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssyn och tongivande pedagogiska teorier på de svenska ämneslärarutbildningarna

Hugo Fiévet och Magnus Henrekson

Syftet med denna studie som ingår som ett bakgrundskapitel är att undersöka vilka pedagogiska teorier och tänkare – och därmed indirekt den kunskapssyn – som dominerar på ämneslärarutbildningarna vid svenska…


Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Skolan behöver ett paradigmskifte

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren

Syftet med detta avslutande kapitel är dels att konkret förklara varför det behövs ett nytt paradigm för den svenska skolan för att på djupet förbättra resultaten över hela linjen, dels att beskriva detta paradigm.…


Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken: implikationer för elever, lärare och samhälle

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren

Detta kapitel inleds med en rekapitulering av de viktigaste lärdomarna från tidigare kapitel. Sedan förklaras varför det behövs ett nytt paradigm för den svenska skolan för att på djupet förbättra resultaten…


Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Skolans problem: fallande kunskaper och flykten från läraryrket

Magnus Henrekson

I detta kapitel beskrivs de viktigaste problemen i den svenska skolan med fokus på de fallande kunskapsresultaten och svårigheterna att attrahera duktiga personer till att välja läraryrket.


Nationalekonomins frågor

När vill vi hjälpa andra?

Johanna Möllerström

Under vilka förutsättningar vill människor hjälpa dem som har mindre ekonomiska resurser? Det här kapitlet handlar om beteendeekonomi och vi kommer särskilt att fokusera på frågan om huruvida vi människor bara bryr oss…


Nationalekonomins frågor

Varför tjänar kvinnor mindre än män?

Johanna Rickne

Frågan om löneskillnader mellan kvinnor och män är grundläggande för den ekononomiska jämställdheten. Nationalekonomisk forskning har utvecklats över tid till att studera olika orsaker till löneskillnaderna. Tidiga…


Nationalekonomins frågor

Skolval och friskolor – är det ett bra recept för att förbättra skolan?

Karin Edmark

Det här kapitlet handlar om friskolor och skolval. Påverkas elevernas skolresultat om eleverna själva får välja skola? Lär sig elever mer i friskolor eller kommunala skolor, eller finns det inga skillnader? Den här typen av…


Nationalekonomins frågor

Hur kan fattiga länder dra nytta av globaliseringen – utan att riskera sina tullintäkter?

Maria Persson

Det här kapitlet fokuserar på internationell ekonomi, mer specifikt på ett särskilt handelshinder som får allt mer uppmärksamhet, nämligen så kallade handelsprocedurer. Vi kommer att definiera vad handelsprocedurer är…


Nationalekonomins frågor

Röstar väljarna med plånboken?

Mikael Elinder och Henrik Jordahl

Det här kapitlet handlar om motiven bakom väljarnas röster i politiska val. Studier från flera länder visar att väljarna lägger stor vikt vid plånboksfrågor. Det innebär att många röstar på det…


Nationalekonomins frågor

Tillväxt utan entreprenörskap?

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

Hur uppkommer tillväxt i ett land? Och varför skiljer sig tillväxttakten åt mellan olika länder? Detta är klassiska nationalekonomiska frågeställningar som diskuterats ända sedan Adam Smiths dagar på 1700-talet.…


Skolpolitiskt relevanta faktorer bakom Sveriges resultat i Pisa 2015

Gabriel Heller Sahlgren

Ända sedan den internationella undersökningen Pisa genomfördes för första gången år 2000 har Sverige fått vänja sig vid relativt dystra rubriker. Mellan 2000 och 2012 föll resultaten snabbare än i något…


Näringspolitiskt Forum Rapport #19

Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?

Martin Andersson

I denna rapport visas att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen inom industrin spelar en betydande roll i Sveriges näringsliv och för dess dynamik. De är inte ”dussinföretag” utan drivande aktörer i svenskt…


SNS Analys nr 41

Könskvotering, kompetens och karriär

Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne


Ekonomisk Debatt

Tre böcker av Roland Paulsen – en kritisk läsning

Andreas Bergh

Roland Paulsen har skrivit tre böcker som alla på något sätt berör arbetslivet och dess villkor. Bristen på systematisk kvantitativ empiri är på flera ställen problematisk, och vissa passager i hans texter är…


Ekonomisk Debatt

Kompetens och klassbakgrund bland svenska politiker

Ernesto Dal Bó, Frederico Finan, Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne

Denna studie kartlägger kompetens och klassbakgrund bland svenska politiker. Kartläggningen täcker alla kommunal- och riksdagsval under de senaste 30 åren. Vi mäter kompetens genom prestationer på militära mönstringsprov och…


Rapport 2017:1

Eurokrisen, eurosamarbetets regelsystem och den framtida integrationen

Lars Calmfors

Även om eurozonens problem har hamnat i bakgrunden efter EU:s många kriser på senare år, kan nya störningar leda till att eurokrisen flammar upp igen. Unionen står inför ett vägval och utvecklingen kan gå i flera…


Ekonomisk Debatt

All the Single Ladies – toppjobb och skilsmässor bland kvinnor och män

Olle Folke och Johanna Rickne

En befordran till ett toppjobb leder till skilsmässor bland kvinnor, men inte bland män. Vi skattar detta orsakssamband för två politiska jobb – kommunstyrelseordförande och riksdagsledamot – genom att studera valresultat som ger…


Ekonomisk Debatt

Arvens betydelse för förmögenhetsfördelningen

Mikael Elinder, Oscar Erixson och Daniel Waldenström

Frågan om arv leder till en koncentration av världens tillgångar till en liten klick mycket förmögna familjer har länge intresserat ekonomer. I denna artikel diskuterar vi resultaten från en ny studie som visar att i Sverige blir…


Tilliten i EU vid ett vägskäl. Europaperspektiv 2017

Hotas tilliten i Europa av ökad migration?

Andreas Bergh

I kapitlet diskuteras vilka utmaningar ökad migration innebär för den mellanmänskliga tilliten i Europa. Trots många farhågor tycks hög tillit vara en ganska tålig personlig attityd. Tilliten hotas dock av hög…


Skatterna och entreprenörskapet - företagsbyggande, optioner och tillväxt

Skatteregler för innovation och entreprenörsdriven tillväxt

Magnus Henrekson

Sedan 1991 har Sverige ett dualt skattesystem, d v s olika skatteskalor och skattesatser för inkomster från arbete och kapital. Arbetsinkomster beskattas hårdare än kapitalinkomster, särskilt över brytpunkten för statlig…

Aktuell forskare

Erik Lundin

Forskningsområden: Empirisk industriell organisation och elmarknadens ekonomi

Några av de frågor Erik Lundin försöker besvara i sin forskning:

  • Hur gör företag för att maximera sin vinst i nätverksindustrier?

  • Vilken är statens roll i övergången till en klimatneutral elproduktion?

IFN kalendarium

  • 17
    Jan

    TBA

    Forskarseminarier

    Tore Ellingsen Stockholm School of Economics

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se