Publicerade artiklar på svenska 2018

Nedanstående artiklar är tillgängliga för personligt bruk som papperskopia eller pdf-fil (om gällande copyright-avtal tillåter). Artiklarna kan beställas via mejl till info@ifn.se. Ange postadressen i beställningen.

Se separat länk för Publicerade artiklar på engelska.


Ekonomisk Debatt

Diskriminerar kunder utrikes födda företagare? Resultat från ett webbbaserat experiment

Ali Ahmed och Mats Hammarstedt

Vi presenterar resultat från ett experiment utfört på ett universitetscampus. Deltagarna fick se bilder av olika food-trucks och svara på om de tyckte det var en god idé att en food-truck etablerade sig på campusområdet samt…


Kvartal

Vad vi kan lära från skolorna i gettot

Henrik Jordahl

Vad kännetecknar en bra skola? Hur blir skolor bättre? Och hur kan så många elever som möjligt få gå i bra skolor? För den som vill stärka svenska elevers utbildning är sådana frågor om skolkvalitet…


Lönebildning för jämlikhet – nr 4. Ett projekt av 6F – fackförbund i samverkan i samarbete med Katalys

Industrins lönenormering kan och bör reformeras

Lars Calmfors

I ”Industrins lönenormering kan och bör reformeras” undersöker ekonomiprofessor Lars Calmfors möjligheterna att reformera den svenska lönebildningsmodellen. Han drar slutsatsen att hemmamarknaderna måste få ett…


Festskrift till Pontus Braunerhjelm

Innovation och entreprenörskap för ökat välstånd – hur kan det åstadkommas?

Magnus Henrekson

En hög upplevd livskvalitet hos det egna landets medborgare är ett centralt mål för politiken. Samtidigt är den upplevda livskvaliteten något subjektivt och därför inte direkt åtkomlig genom politiska insatser. Den…


Ekonomisk Debatt

Livskvalitet bland äldre egenföretagare – resultat från en enkätundersökning

Mats Hammarstedt

Artikeln presenterar resultat från en enkätundersökning om äldre egenföretagares upplevda livskvalitet och tillfredställelse med arbetet. Äldre egenföretagare har högre upplevd livskvalitet än löneanställda…


LAS 40 år – Arbetsrättsliga föreningen 60 år - Anföranden vid sammankomst 21 januari 2015 i Stockholm

Nationalekonomisk forskning om anställningsskydd

Per Skedinger

Denna uppsats diskuterar teoretiska utgångspunkter och empiri i internationell och svensk forskning om anställningsskyddets effekter. Jag sammanfattar de viktigaste empiriska resultaten om effekter på sysselsättning, arbetslöshet och…


Ekonomisk Debatt

Vart leder lågkvalificerade jobb?

Simon Ek

Nya typer av permanenta ”enkla jobb” med lägre löner än i dag skulle sannolikt öka sysselsättningen bland utsatta grupper. Men permanenta jobb medför också en större risk att fastna på låga löner…


Kvartal

Lärarnas status kan höjas om vi lär av forskningen

Magnus Henrekson

Det räcker inte med högre löner för att höja läraryrkets status. Den kunskapsrelativism som präglar den svenska skolan är förödande för lärarens auktoritet och legitimitet att sätta betyg. Samtidigt har…


Nation, stat, imperium – 17 försök

Vad är en partistat?

Johan Wennström

Många tongivande politiska teoretiker både till höger och till vänster har ansett att frihet kan blomstra först om staten är svag. Men staters sammanbrott var förutsättningen för de senaste decenniernas etniska…


Ekonomisk Debatt

Produktmarknadskonkurrens och skillnader i löner mellan kvinnliga och manliga chefer

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Om kvinnor möter större karriärhinder än män kommer kvinnliga chefer, i genomsnitt, att vara mer kompetenta än manliga chefer, eftersom endast de mest talangfulla kvinnorna kommer att satsa på chefsyrket. Kvinnliga chefer kommer…


Ekonomisk Debatt

Nätläkare i primärvården – lindring eller lidande?

Mårten Blix och Johanna Jeansson

Vårdkontakt via internet är en positiv innovation som förbättrar bristande tillgänglighet i primärvården. Den kritik som riktats mot att digitala vårdtjänster uppmuntrar till överutnyttjande är delvis…


Ekonomisk Debatt

Turordningsregler – lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?

Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger

Denna artikel diskuterar nationalekonomisk forskning om de svenska turordningsreglerna. Vi visar att dessa inte är ett spel för gallerierna, vilket ofta hävdas, utan har betydande effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Den uppluckring…


Kvartal

En kunskapssyn för nepotism och korruption

Magnus Henrekson

Sveriges framgång under 1900-talet skapades av människor som gått i en skola byggd på en traditionell kunskapssyn. Dagens skola vilar tvärtom på postmoderna idéer om att det inte finns sann och viktig kunskap – vilket…


SNS Analys nr 49

Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning och inkomster

Martin Karlsson och Therese Nilsson

Ett försök med gratis spädbarnsvård i Sverige på 1930-talet minskade spädbarnsdödligheten, förbättrade läs- och skrivfärdigheterna samt ökade livslängden. Mest gynnades utsatta barn till…


Lönsamma kunskaper – sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor

Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl

I den här rapporten undersöker vi sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. Resultaten tyder på att lönsamhet…


I stället för vinstförbud – bättre reglering av välfärdsföretag

Cherry picking i välfärdsföretag

Henrik Jordahl

Det finns exempel på att välfärdsföretag riktar in sig på de mest lönsamma kunderna på ett sätt som går ut över andra kunder och företag. Internationella erfarenheter ger vissa skäl till oro, men svenska…


I stället för vinstförbud – bättre reglering av välfärdsföretag

Hur bemöter vi den ökade skolsegregationen?

Karin Edmark

Möjligheten att välja friskolor verkar ge upphov till en starkare socioekonomisk segregation mellan skolor. Det är tänkbart att det går att åstadkomma en mer blandad elevsammansättning genom att justera skolplaceringskriterier och…


Ekonomisk Debatt

En flodvåg av offentligt venture capital

Roger Svensson

Trots att mer än hälften av svenskt statligt venture capital (VC) legat i träda de senaste åren, sjösätts nu flera nya offentliga fonder som delvis finansieras av EU. Bakgrunden till kapitaltillskottet är en undermålig…


Ekonomisk Debatt

Kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige

Daniel Waldenström, Spencer Bastani och Åsa Hansson

Årets SNS Konjunkturrådsrapport diskuterar och analyserar förutsättningarna för kapitalbeskattning i Sverige. Mycket har hänt sedan århundradets skattereform. Det gäller hur kapital beskattas, storleken och fördelningen…


Regionalpolitiskt Forum Rapport #3

Att lära av staden – ekonomi och planering i urbaniseringens tidevarv

Martin Andersson och Johan P Larsson

Författarna går igenom modern forskning kring förtätningens ekonomiska drivkrafter och tydliggör vad forskningen säger; dels om generella konsekvenser av förtätning, dels om hur förtätningens effekter sprids i…


Ekonomisk Debatt

Citeringar – att mäta och att mäta rätt

Simon Ek och Magnus Henrekson

Vad betyder valet av citeringsmått för jämförelser av forskare i nationalekonomi? Vår analys av antalet citeringar i Scopus, Social Sciences Citation Index och Google Scholar för alla forskare med anknytning till IFN visar en stark…


Ekonomisk Debatt

Digitalisering, strukturomvandling och produktivitet i tjänsteföretag

Florin Maican och Matilda Orth

Trots att tjänsteföretag växer snabbt och dominerar moderna ekonomier saknas kunskap om deras produktivitet. I vår forskning utvecklar vi nya metoder för att analysera produktivitet i tjänsteföretag där investeringar i ny…


Pengar för ingenting – essäer om medborgarlön

Kan en basinkomst överbrygga klyftorna?

Mårten Blix

Om välfärdsstaten inte klarar av att hålla ihop samhället, är medborgarlön rätt väg att gå? Mårten Blix, filosofie doktor och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, har räknat på vad…


Pengar för ingenting – essäer om medborgarlön

Basinkomst är inget radikalt förslag

Andreas Bergh

Är medborgarlön verkligen en radikal idé? Välfärdsekonomen Andreas Bergh tycker inte det. Han skriver att den svenska välfärdsstaten i praktiken redan fungerar på nästan samma sätt som en medborgarlön. Den som…

Aktuell forskare

Per Skedinger

Ämnesområde: Arbetsmarknad

En av de frågor Per Skedinger försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas sysselsättningen och lönedynamiken, särskilt bland marginalgrupper som ungdomar och flyktinginvandrare, av minimilöner?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se