Publicerade artiklar på svenska 2020

Nedanstående artiklar är tillgängliga för personligt bruk som papperskopia eller pdf-fil (om gällande copyright-avtal tillåter). Artiklarna kan beställas via mejl till info@ifn.se. Ange postadressen i beställningen.

Se separat länk för Publicerade artiklar på engelska.


En perfekt plats – Rapport från forskningsprogrammet Framtidens fysiska mötesplats

Vad är en stad – och vad gör den attraktiv?

Özge Öner

En stad kan inte göras mer attraktiv genom experimentell investering av offentliga medel i megaprojekt som operahus och idrottsarenor. Städerna skapas och konsumeras av de människor som arbetar och bor där. Ödmjukhet för vad en stad…


Ekonomisk Debatt

Gesell-pengar – ett kostnadseffektivt instrument för att ta sig ur ekonomiska depressioner

Roger Svensson

Under ekonomiska depressioner med hög arbetslöshet är det viktigt att stimulera efterfrågan och den privata konsumtionen. Traditionellt har detta skett genom att staten lånar pengar och bedriver expansiv finanspolitik. I denna artikel…


Den programmeringsbara ekonomin – Mjukvara och mjukvaruutveckling i det svenska näringslivet

Martin Andersson och Joakim Wernberg


Likvärdig skola – En ödesfråga för Sverige

Skolans relativistiska kunskapssyn omöjliggör likvärdighet, urholkar tilliten och bäddar för nepotism och korruption

Magnus Henrekson

Sveriges framgång under 1900-talet skapades av människor som gått i en skola byggd på en traditionell kunskapssyn. Dagens skola vilar tvärtom på postmoderna idéer som starkt ifrågasätter att det finns sann och…


Omstartskommissionen - Idéer för ett starkare Sverige

Ett skattesystem för ett starkare Sverige

Åsa Hansson

Skatter spelar en viktig roll för omstarten av Sverige. Skattesystemet behöver reformeras så att det blir enklare och effektivare än dagens och därmed uppmuntrar till ansträngning och ökad produktivitet, stimulerar…


Omstartskommissionen - Idéer för ett starkare Sverige

Finanspolitik för ett starkare Sverige

Lars Calmfors

Tidigare räknade många med att en snabb ekonomisk återstart skulle bli möjlig. En mer realistisk prognos är att den akuta krisfasen följs av en övergångsfas på 1–2 år med fortsatt starkt…


Kvartal

Kan digitaliseringen rädda vården?

Mårten Blix och Nasim Farrokhnia

Hälsokostnaderna för pandemin ökar dramatiskt för varje dag som går. Pandemin tvingar fram nya digitala lösningar i allt snabbare takt, och en fortsatt digitalisering av vården kan skapa förutsättningar att i realtid…


SNS Analys nr 64

Långsiktiga effekter av mer undervisningstid

Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson

Forskarna använder ett unikt historisk datamaterial för att studera effekterna av två skolreformer som genomfördes i Sverige för 70-80 år sedan. Den ena reformen ökade undervisningstiden genom att förlänga skolans…


Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten

Gabriel Heller Sahlgren

1990-talets skolvalsreformer har debatterats häftigt ända sedan de genomfördes. Kritiken mot reformerna har framför allt kommit från politiker och debattörer till vänster på den politiska skalan, men på senare tid har…


Ekonomisk Debatt

Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige

Daniel Waldenström

Denna artikel beskriver Sveriges ekonomiska ojämlikhet och dess utveckling på senare tid. Huvudbudskapet är att Sverige är ett av världens ekonomiskt jämlikaste länder nästan oavsett hur man mäter.…


Rapport 2020:4epa

Reglering av minimilöner på EU-nivå – rätt väg att gå?

Per Skedinger

EU:s roll är viktigare när det gäller jämförelser och utbyten av erfarenheter, anser Per Skedinger. I rapporten visar Per Skedinger vad kommissionen vill uppnå med EU-reglering av minimilöner, hur de olika minimilönesystemen i…


Ekonomisk Debatt

Femtio år av global ojämlikhet – har världen blivit mer eller mindre jämlik?

Olle Hammar

Har inkomst- och löneskillnaderna i världen ökat eller minskat sedan 1970-talet? I den här artikeln redogör jag för vad den senaste forskningen har att säga om den ekonomiska ojämlikheten på global nivå. Jag…


Ekonomisk Debatt

Topp fem-publiceringar av Sverigebaserade forskare 1989–2019

Magnus Henrekson och Hedda Nielsen

Vi studerar samtliga 145 artiklar publicerade i de fem topprankade tidskrifterna sedan 1989 med minst en författare med svensk huvudaffiliering. 102 Sverigebaserade forskare publicerade åtminstone en gång i dessa tidskrifter under perioden. Under…


Ekonomisk Debatt

Modernisera Sveriges investeringsskyddsavtal

Henrik Horn och Pehr-Johan Norbäck

Sveriges investeringsskyddsavtal behöver moderniseras. Sverige har drygt 50 bilaterala avtal och Sverige ingår också i det sektorspecifika Energistadgefördraget. Avtalen skyddar investeringar mellan partnerländerna mot förluster…


Ekonomisk Debatt

Utrikes födda kvinnors erfarenheter av att driva företag – resultat från en enkätstudie

Lina Aldén och Mats Hammarstedt

Vi presenterar resultaten från en enkätstudie i vilken kvinnliga företagare födda i Mellanöstern eller Afrika fick svara på frågor om erfarenheter av att driva företag. Resultaten visar att dessa kvinnor ofta anställer…


EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

Flyktiga skattebaser och digitalisering – vad bör EU göra?

Mårten Blix och Emil Bustos

I detta kapitel diskuterar vi hur ekonomiska drivkrafter från digitaliseringen kan ha långtgående effekter för länders möjlighet att beskatta. Det blir allt enklare och billigare att byta bort mänskligt arbete mot maskiner eller…


EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

Digitalieringen, produktiviteten och jobben – ett europeiskt perspektiv

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Syftet med detta kapitel är att beskriva lärdomar från nationalekonomisk forskning som studerat den pågående digitaliseringsdrivna strukturomvandlingen av näringslivet och hur den påverkar olika arbetsmarknader. Utifrån…

Aktuell forskare

Gabriel Heller Sahlgren Ph.D.

Ämnesområden: Hälsa, privatiseringar, skattefinansierade tjänster, utbildning

Några av de frågor Gabriel Heller Sahlgren försöker besvara i sin forskning:

  • Vad krävs för att skolmarknader ska fungera?
  • Hur reagerar aktörer inom skolväsendet på ekonomiska incitament?
  • Skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande skolor.

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se