2020

Flyktiga skattebaser och digitalisering – vad bör EU göra?

Särtryck nr 2020:2

Författare: Mårten Blix och Emil BustosÅr: 2020 Publikation: EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020 Redaktör: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars OxelheimFörlag: Santérus FörlagFörlagsort: Stockholm Sidor: 207–231
Artikeln online (behörighet kan krävas)
Preliminär version


I detta kapitel diskuterar vi hur ekonomiska drivkrafter från digitaliseringen kan ha långtgående effekter för länders möjlighet att beskatta. Det blir allt enklare och billigare att byta bort mänskligt arbete mot maskiner eller datorer.


Referens:
Blix, Mårten och Emil Bustos (2020), "Flyktiga skattebaser och digitalisering – vad bör EU göra?". Sid. 207–231 i Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars Oxelheim, red., EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020. Stockholm: Santérus Förlag.

Aktuell forskare

Andreas Bergh, docent, välfärdsforskare

Ämnesområden:

Beteendeekonomi, Globalisering, Institutionell ekonomi, Korruption, Offentlig ekonomi, Social normer, Tillväxt, Utbildning.

Några av de frågor Andreas Bergh  försöker besvara i sin forskning:

- Varför har vissa länder utvecklat stora välfärdsstater och hur påverkar detta deras ekonomi?

- Hur uppstår sociala normer och hur förändras de?

- Hur påverkar globaliseringen människor i utvecklingsländer?

- Vad är tillväxthöjande reformer, och hur genomförs dessa?

- Hur motverkas korruptionsproblem i svenska kommuner?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se