2020

Flyktiga skattebaser och digitalisering – vad bör EU göra?

Särtryck nr 2020:2

Författare: Mårten Blix och Emil BustosÅr: 2020 Publikation: EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020 Redaktör: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars OxelheimFörlag: Santérus FörlagFörlagsort: Stockholm Sidor: 207–231
Artikeln online (behörighet kan krävas)
Preliminär version


I detta kapitel diskuterar vi hur ekonomiska drivkrafter från digitaliseringen kan ha långtgående effekter för länders möjlighet att beskatta. Det blir allt enklare och billigare att byta bort mänskligt arbete mot maskiner eller datorer.


Referens:
Blix, Mårten och Emil Bustos (2020), "Flyktiga skattebaser och digitalisering – vad bör EU göra?". Sid. 207–231 i Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars Oxelheim, red., EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020. Stockholm: Santérus Förlag.

Aktuell forskare

Henrik Jordahl, professor och programchef

Ämnesområden:

Offentlig ekonomi, organisation och verksamhetsledning, politiskt beteende, privatiseringar, sjukvård, skattefinansierade tjänster, utbildning, väfärd och äldreomsorg.

Några av de frågor Henrik Jordahl försöker besvara i sin forskning:

  • Vad förklarar valet mellan offentlig och privat tjänsteproduktion?
  • Hur påverkar detta val tjänsternas kostnader och kvalitet?
  • Vilka förändringar av lagar, regler och praxis skulle förbättra produktionen av skattefinansierade tjänster?

 

 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se