Studien analyserar arbetskraftsinvandringen till Sverige med särskilt fokus på arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES från 2000-talet och framåt. Registerdata från Migrationsverket länkas till företagsdata från SCB, vilket möjliggör en detaljerad analys av vilka företag som söker arbetskraftsinvandrare, i vilka branscher detta sker och vilka effekter det har på företagens utveckling. En central utgångspunkt är 2008 års reform, som gjorde det lättare för företag att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU/EES.
Arbetskraftsinvandringen och företagen – erfarenheter från 2000-talet
Hammarstedt, Mats och Per Skedinger (2025). ”Arbetskraftsinvandringen och företagen – erfarenheter från 2000-talet”. Stockholm: Konjunkturinstitutet.
Författare
Mats Hammarstedt, Per Skedinger
Reformen har lett till en markant ökning av arbetskraftsinvandringen, särskilt från asiatiska länder som Thailand och Indien. Många av dessa arbetskraftsinvandrare har anställts i branscher med antingen mycket höga kvalifikationskrav, såsom IT-arkitekter och civilingenjörer, eller mycket låga kvalifikationskrav, exempelvis bärplockare och restaurangbiträden. Beviljandegrad och handläggningstid varierar mellan yrkesgrupper, med generellt högre beviljandegrad och kortare handläggningstid i yrken med höga kvalifikationskrav. Företag som ansöker om och beviljas arbetstillstånd har i genomsnitt fler anställda och är mer lönsamma än andra företag. Resultaten visar även att företag med minst en utrikes född eller kvinnlig chef i högre utsträckning ansöker om arbetstillstånd.