Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 664

Innovation Performance and Government Financing

Working Paper
Referens
Svensson, Roger (2006). ”Innovation Performance and Government Financing”. IFN Working Paper nr 664. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Roger Svensson

Statlig såddfinansiering ger sällan vinstgivande projekt 

Vilka faktorer är viktiga för att kommersialiseringen av patent ska bli lyckosam? I en IUI-studie visar Roger Svensson att projekt med statlig såddfinansiering har ett sämre vinstutfall under kommersialiseringen än jämförbara projekt utan sådan finansiering. Det dåliga utfallet beror på utformningen av finansieringsvillkoren snarare än att staten generellt väljer ut projekt med dåliga förutsättningar. En policyrekommendation är därför att staten bör skärpa villkoren och uppföljningen av de lån som ges under såddfasen.

Extern finansiering är ofta nödvändig för småföretag och uppfinnare som vill kommersialisera sina uppfinningar eller idéer. Ett problem är dock att ägarna vet mer om uppfinningen än potentiella finansiella aktörer, vilket gör det svårt för de senare att välja ut lovande projekt. I syfte att överbrygga detta problem och indirekt skapa tillväxt och jobb har den svenska staten därför tagit på sig en stor del av den externa finansieringen. Den svenska staten ger t.ex. bidrag och lån med mjuka villkor till småföretag och uppfinnare i såddfasen som motsvarar närmare 200 Mkr på årsbasis. Dessa lån skrivs av om ingen kommersialisering sker eller om kommersialiseringen misslyckas. Villkoren skapar små incitament att fullfölja med kommersialisering men också svaga incitament för låntagarna att anstränga sig under kommersialiseringen. Staten ger även lån med mer marknadsorienterade villkor under kommersialiseringsfasen.

Analysen baseras på en databas över svenska patent beviljade till småföretag och uppfinnare 1998. Svarsfrekvensen är mycket hög, 80 %. Databasen innehåller information om kommersialisering, kommersialiseringssätt, vinstutfall vid kommersialiseringen, finansiering under olika faser, etc. Den statistiska modellen tar bl.a. hänsyn till i vilken fas finansieringen har gjorts.

De statistiska skattningarna visar att patent som har fått mjuk statlig såddfinansiering har ett sämre vinstutfall – givet att de kommersialiseras. Detta gäller för såväl privatpersoner som företag. Samtidigt kan det konstateras att patent med mer marknadsanpassade statliga lån som ges under kommersialiseringsfasen har ungefär samma vinstutfall som genomsnittet. Särskiljandet mellan statliga finansieringsformer med mjuka respektive marknadsmässiga villkor gör det möjligt att dra en intressant slutsats. Det dåliga utfallet beror på utformningen av finansieringsvillkoren snarare än att staten generellt sett skulle välja ut projekt med dåliga förutsättningar. Skattningarna visar även att projekt med privat riskkapital har ett vinstutfall ungefär som genomsnittet – oavsett i vilken fas investeringen har gjorts.

En policyrekommendation är därför att staten skärper villkoren och uppföljningen av de lån som ges under såddfasen. Det går dock inte att avskaffa lånen, eftersom det är ont om privata alternativ i Sverige. Det är t.ex. tre gånger fler patent som fått statlig finansiering än finansiering från affärsänglar eller privata riskkapitalister under såddfasen.

Roger Svensson

+46 (0)8 665 4549
+46 (0)70 491 0166
roger.svensson@ifn.se