Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 721

The Long-run Determinants of Inequality: What Can We Learn from Top Income Data?

Är höginkomsttagarna globaliseringens vinnare?

Working Paper
Referens
Roine, Jesper, Jonas Vlachos och Daniel Waldenström (2007). ”The Long-run Determinants of Inequality: What Can We Learn from Top Income Data?”. IFN Working Paper nr 721. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Jesper Roine, Jonas Vlachos, Daniel Waldenström

Vilka tjänar mest på ökad ekonomisk tillväxt, finansiell utveckling och globalisering? Denna studie undersöker höginkomsttagarnas ställning i flera länder under hela 1900-talet och hur den påverkats av olika ekonomiska och politiska faktorer. Resultaten visar att det är toppen av inkomstfördelningen som gynnas mest av finansiell utveckling och av stark ekonomisk tillväxt medan globaliseringens vinster är mer jämnt fördelade.

Nationalekonomer är eniga om att internationell handel, ekonomisk tillväxt och finansiell utveckling är positivt bidragande faktorer till ett lands utveckling. Betydligt mindre eniga är de emellertid om huruvida vinsterna av de olika faktorerna fördelas ojämnt mellan olika samhällsklasser.

Denna studie presenterar ett nytt unikt datamaterial över toppinkomstandelar under hela 1900-talet för en panel av 16 länder i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Höginkomsttagare definieras som den översta procenten i inkomstfördelningen i respektive land. Genom att använda särskilda statistiska metoder för att rensa bort effekter av t ex icke-observerade institutioner och landsspecifika tidstrender kan var och en av de olika ekonomiska och politiska faktorernas inverkan på inkomstojämlikheten analyseras i detalj.

Ekonomisk tillväxt och finansiell utveckling gynnar de rika

Vi finner att ekonomisk tillväxt och finansiell utveckling, mätt som bank- och finansmarknadens andel av BNP gynnar höginkomsttagare mer än resten av befolkningen och att denna effekt är lika viktig för alla de undersökta länderna. Däremot verkar den skeva fördelningseffekten av finansiell utveckling vara starkast i outvecklade länder, något som förklaras av att endast högre inkomstskikt kan tillgodogöra sig de positiva effekterna av en förbättrad finansiell sektor i dessa länder.

Globaliseringens vinster mer jämnt fördelade

Globalisering, mätt som den internationella handelns andel av BNP, verkar dock inte ha någon extra positiv effekt på höginkomsttagare. Denna jämna fördelningseffekt gäller även om vi tar hänsyn till att länder kan befinna sig på olika utvecklingsstadier. Däremot förefaller det finnas en positiv globaliseringseffekt på de rikas ställning i anglosaxiska länder, något som kan vara relaterat till arbetsmarknadsinstitutioner som har betydelse för hur globaliseringens vinster fördelas mellan företagens anställda och dess ägare.

Progressiva skatter och offentlig sektor har liten effekt

Studien undersöker även politikens roll för toppinkomstandelarnas utveckling globalt och historiskt. Höga marginalskatter har en negativ men ganska blygsam effekt på toppinkomsternas andel. Ännu mindre roll tycks storleken på den offentliga sektorn, som kan tolkas i termer av samhällets allmänna omfördelande struktur, spela för höginkomsttagarnas ställning.