Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1418

Markups as a Hedge for Input Price Uncertainty: Evidence from Sweden

Företagens prispåslag kan fungera som försäkring mot kostnadschocker

Working Paper
Referens
Agrawal, Sneha, Abhishek Gaurav och Melinda Suveg (2021). ”Markups as a Hedge for Input Price Uncertainty: Evidence from Sweden”. IFN Working Paper nr 1418. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Sneha Agrawal, Abhishek Gaurav, Melinda Suveg

Denna uppsats undersöker varför företag sätter högre producentpriser än vad deras kostnader implicerar. Vi hävdar att företag sätter ett producentpris som kan täcka deras kostnader även när insatspriserna blir oväntat höga. Våra empiriska resultat tyder på att svenska företag sätter högre producentpriser som en försäkringsstrategi mot högre priser på insatsvaror.

I denna uppsats presenterar vi en ny underliggande mekanism som kan hjälpa oss att förstå företags prissättningsbeteende. I vår modell utgår vi från att företag måste ta hänsyn till insatsvaruprisers osäkerhet. Därför sätter de ett högre producentpris än det pris de skulle sätta om de kände till sina kostnader i förväg. Eftersom företag vill undvika förluster och inte kan förutsäga prisutvecklingen på insatsvaror exakt, är det rimligt att tro att företag vill skydda sig mot volatila priser på dessa varor genom att sätta ett högre pris. I vår modell blir det faktum att företag föredrar att sätta ett pris som alltid kan täcka alla kostnader – även i sällsynta fall då kostnader visar sig vara högre än väntat – en försäkringsstrategi.

Data över svenska företag
Med hjälp av mikrodata över svenska företag testar vi vår modells förutsägelser. Vi skattar effekten av oljeprisvolatilitet på de producentpriser som sätts av företag med olika nivåer av oljebaserade insatsvaror i sin produktion. Vi finner att företag som använder olja i större utsträckning sätter högre priser när oljeprisets volatilitet ökar. Effekten är av betydande storlek, men förklarar en relativt liten del av genomsnittliga prisrörelser över tid. Detta resultat leder oss till slutsatsen att företags reaktioner på osäkerhet beträffande insatsvarupriserna inte är den viktigaste drivkraften bakom prisvariationer. Däremot kan denna typ av variation få stora konsekvenser för företagens intäkter och därmed påverka den totala ekonomin.


IFN Working Paper nr 1418, "Markups as a Hedge for Input Price Uncertainty: Evidence from Sweden", är författat av Sneha Agrawal, International Monetary Fund, Abhishek Gaurav, Princeton University, och Melinda Suveg, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Melinda Suveg, melinda.suveg@ifn.se, om du vill veta mer.