I allt fler sammanhang används engelska språket i stället för det nationella inom nationalekonomin. År 2000–21 skrevs t.ex. 1 100 doktorsavhandlingar i ämnet i Sverige varav endast en var på svenska. Utvecklingen saknar inte baksidor och risken är stor att övergången till engelska sker utan att det kompenseras tillräckligt för nackdelarna.
Vilket språk man använder påverkar hur studenter lär sig ett ämne. Om undervisningen inte sker på det egna modersmålet, fokuserar studenter mer på sina anteckningar än på föreläsarens resonemang, och tenderar i högre grad att endast memorera vad de har hört eller läst. Lärare förändrar också sin pedagogik när de inte undervisar på sitt modersmål; språket blir mer formellt och skiljt från vardagligt tal. Inlärningen riskerar därmed att bli mer ytlig.
Detta har konsekvenser för bland annat gapet mellan akademi och allmänhet samt för utvecklingen av terminologi. Det finns många termer och begrepp inom nationalekonomin som kommer från engelskan och som saknar en svensk motsvarighet. Risken är att studenter då antingen använder hemmasnickrade översättningar när de försöker prata och kommunicera nationalekonomiska insikter på svenska eller låter bli att prata om insikterna över huvud taget. Oavsett vilket, innebär det att gapet mellan dem som har studerat nationalekonomi och allmänheten blir större, och nationalekonomiska insikter riskerar att inte få genomslag hos den bredare allmänheten.
Språket påverkar vad för slags forskning som bedrivs och hur
Är nationalekonomi ett fält som sysslar med allmängiltiga sanningar och universella språk och förhållanden, likt naturvetenskap eller matematik? Eller är det ett ämne där varje ord spelar roll och de lokala förhållandena är avgörande, som t.ex. juridiken? Det beror på, och har betydelse för språkvalet. Om man ser nationalekonomi främst som ett ämne som förlitar sig på ett universellt språk och handlar om allmängiltiga sanningar, blir engelska det naturliga valet. Men nationalekonomi som ämne kräver även att de universella insikterna tillämpas på lokala förhållanden för att förstå enskilda länder och kontexter. När forskningen sker på engelska och anpassas för publicering i engelskspråkiga tidskrifter, tenderar fokus att hamna på aspekter som är av global relevans, medan de lokala aspekterna tonas ner. Går denna tendens alltför långt, riskerar det att leda till att ekonomisk forskning på nationella förhållanden – specifikt nationella regelverk, branscher eller arbetsmarknadspolitiska förutsättningar – förbises.
Det nationella språket – en viktig pusselbit
Det är viktigt att forskning sker på engelska, för att öppna upp världen och kunna bygga vidare på kunskap. Men det är också viktigt att det nationella språket fortsatt används; nationalekonomi som ämne genomsyrar stora delar av samhället, och nationalekonomer måste kunna kommunicera sina insikter och slutsatser på sitt modersmål för att på så sätt kunna författa utredningar, rapporter och populärvetenskapliga texter. Kommande generationer av nationalekonomer måste uppmuntras och få de verktyg som behövs för att vara en del av och bidra till sitt lands utveckling. Då är det nationella språket en viktig pusselbit.
