Dagens forskarutbildning i nationalekonomi är alltför ensidigt inriktad på topp-fem-publiceringar och akademisk karriär. Vi föreslår en tvåspårig modell som främjar både akademisk spets och samhällsrelevans för att bättre möta behov i både offentlig och privat sektor.
Vi ifrågasätter hur dagens nationalekonomer utbildas. Dagens system är alltför ensidigt inriktat på att producera forskare vars huvudsakliga mål är att publicera artiklar i ett fåtal prestigefyllda tidskrifter.
Nationalekonomins förlorade roll i samhällsdebatten
Detta snäva fokus på "topp fem"-publikationer har flera negativa konsekvenser: det hämmar kreativiteten, minskar samhällsrelevansen och gör att nationalekonomer inte utbildas för viktiga roller utanför universitetet – i offentlig sektor, näringsliv eller civilsamhälle.
Historiskt har svenska nationalekonomer spelat en viktig roll i samhällsdebatten. Den traditionen får inte gå förlorad. Dagens system uppmuntrar prestigejakt på bekostnad av samhällsengagemang. Chansen att lyckas publicera i de absoluta topptidskrifterna är liten, men många unga forskare lägger ändå år av arbete på detta högriskspel – alltför ofta utan att lyckas.
Ett tvåspårigt system för forskarutbildningen
Vi föreslår i stället en forskarutbildning med två spår: ett för traditionell akademisk forskning och ett annat, mer tillämpat, inriktat på ekonomisk politik.
Vi föreslår vidare att:
- kriterierna för anställning och befordran breddas
- tvärvetenskaplighet aktivt uppmuntras
- deltagande i samhällsdebatt och tredje uppgiften i praktiken blir mer meriterande
- nya forskningsinstitut och mer flexibla doktorandutbildningar skapas.
Nationalekonomi är en samhällsvetenskap och måste i högre grad bidra med lösningar på viktiga samhällsutmaningar.
