Före 1985 hade Sverige förutom en statlig bolagsskatt även en kommunal bolagsskatt som varierade mellan kommuner. En studie undersöker nu hur detta påverkade företagen.
Skatterna är en av de viktigaste faktorerna för företagsklimatet. Hur skatterna påverkar viljan att starta och expandera företag är därför centralt ur både ett politiskt och ett akademiskt perspektiv.
När bolagsskatten var kommunal
Fram till 1984 hade Sverige en kommunal bolagsskatt – en relativt okänd aspekt som inte tidigare analyserats i forskningen. Förutom en statlig bolagsskatt betalade företagen även skatt till kommunen, där skattesatsen var densamma som för fysiska personers kommunalskatt. Den kommunala bolagsskatten avskaffades 1985 och ersattes av dagens enhetliga statliga bolagsskatt.
Reformen och forskningsupplägget
När den kommunala bolagsskatten avskaffades sattes den statliga bolagsskatten till 52 procent, vilket ungefär motsvarade vad den totala statliga och kommunala skatten var i snitt tidigare. Företag i kommuner med hög kommunalskatt fick därmed en tydlig skattesänkning, medan företag i kommuner med låg kommunalskatt i praktiken fick höjd skatt.
Studien använder SCB:s företagsdatabas för att analysera effekterna av den reformerade bolagsskatten på företagandet. Databasen innehåller alla företag i Sverige, med information om antal arbetsställen och anställda. Studien jämför företag verksamma i kommuner som endast upplever små förändringar i skattesatser med de som är verksamma i kommuner som fick de största skattesänkningarna. Året för avskaffandet används som en brytpunkt för att undersöka hur de två grupperna av företag agerade före och efter reformen.
Störst effekt för stora företag
De preliminära resultaten tyder på att företag verksamma i kommuner som fick de största skattesänkningarna öppnade fler arbetsställen efter reformen och anställde fler personer. Effekten syns dock bara för större företag och företag verksamma i kommuner som fick de största skattesänkningarna (1,5 procentenhet eller mer).
